• No results found

Pedagogisk dokumentation och estetiska lärprocesser i ... - DiVA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2024

Share "Pedagogisk dokumentation och estetiska lärprocesser i ... - DiVA"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

Jag intervjuade fem förskollärare från tre förskolor i en kommun i Sverige som alla arbetade på ett Reggio Emilia-inspirerat sätt. Utbildningsdepartementet (2010) visar vidare att syftet med dokumentation, utvärdering och uppföljning är att bidra till utveckling av verksamheter för att ge barn bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

B AKGRUND

Estetiska lärprocesser & estetiskt arbete

Han menar dock att detta inte är ett argument för att ersätta vetenskap, utan att vi måste kunna inse att estetik ger insikter som inte kan uttryckas på något annat språk. Å andra sidan handlar processen med estetiskt lärande om att få stöd från estetiska uttryck för att förstå ett annat objekt och på så sätt skapa en lärandeprocess som gör kunskap tillgänglig till exempel så att barn kan lära sig alfabetet och siffrorna med hjälp av form och Färg.

S YFTE

F ORSKNINGSFRÅGA

B ILDARBETE I FÖRSKOLAN

Hon märkte att detta färgade barnens syn på sina lärandeprocesser och när hon själv ändrade sitt förhållningssätt färgades barnen därefter. Hon kunde från början se att barnen hade svårt att förstå hur de skulle bete sig i studiosituationen och trodde att detta kan ha varit ett uttryck för att barnen försökte tolka vad som förväntades av dem. Efter en inlärningsprocess kunde hon se att efter egna reflektioner och när barnet kan översätta den kunskapen på ett medvetet sätt kan det kallas "en kunskaps- och identitetskonstruktion i form av estetiska lärprocesser". (sid. 260).

Under denna process kan vi se att förståelsen växer där begrepp används som verktyg för att rekonstruera och tolka den yttre värld vi lever i. Hon kan också se att bilder från tidigare resor med barn som går i förskolan bidrar till sådana bilder som att barnens inre bilder och minnen möts.

K OMMUNIKATION MELLAN FÖRSKOLLÄRARE OCH BARN

Detta kan skapa ett dialogiskt arbetssätt där pedagogen kan bilda sig en bild av barnets lärandeprocess och möta barnet i ett samspel utifrån det. Utifrån dessa bilder kan barnen sedan återskapa genom att rita, måla eller bygga utifrån dessa minnen.

K UNSKAP UTIFRÅN STYRDOKUMENTEN

V ETENSKAPSFILOSOFISK TEORI

R EGGIO E MILIA

I Reggio Emilia ser man att barnet börjar kommunicera från födseln och är en nyckelinlärare. I Reggio Emilia brukar pedagoger prata om miljön som en tredje pedagog bredvid dagispedagoger. Ateljén blir central i Reggio Emilia, så de ser estetik som en rättighet för barn och att vara en del av lekfullhet och aktivitet.

Reggio Emilia har ett utforskande arbetssätt som är utmärkande för dagis, det handlar om att läraren utforskar tillsammans med barnen och är nyfiken. Det Reggio Emilia-inspirerade arbetssättet har haft stort genomslag i svensk förskola och i den reviderade läroplanen som kom 1998 (Lpfö, 98), så synen på barns lärande och kunskap ur detta perspektiv är en stor förebild och det har Sverige fortfarande finns kvar idag. ett nära samarbete med Reggio Emilia (Dahlberg & Åsen, 2011).

S OCIOKULTURELLT PERSPEKTIV

De psykologiska verktygen tror han är det vi använder för att kommunicera, som alfabetet och talsystemet. (Säljö, 2011). Vygotskys mest kända koncept är den zon för proximal utveckling som han definierar mellan vad barnet kan göra i det ögonblicket. av sig själv och där barnet behöver stöd från en vuxen. Barnet har svårt att knäppa en jacka och den vuxne kliver in för att demonstrera och guida. Genom kommunikativt stöd, även kallat byggnadsställningar, hjälps barnet framåt av en mer kompetent person, så att barnet klarar uppgiften.

Jag genomförde också en pilotintervju för att testa vad som fungerade och vad som behövde justeras. Jag skriver sedan ner delar av intervjun ordagrant för att sedan spara till senare analys och resultat.

U RVAL

Genom att prata med förskollärare kan jag se deras erfarenheter kring arbetet med pedagogisk dokumentation och arbetet med estetik och estetiska lärprocesser och hur de vill komma runt det. Utifrån de teorier jag valt och de intervjuer jag gjort kan jag analysera förskollärarnas tankar och erfarenheter. I min förberedelse utgick jag från en mall över vad intervjun skulle handla om, men kunde sedan anpassa utifrån vad som pratades om.

Bryman (2008) menar att en pilotintervju inte bara ska vara till för att testa den intervjuguide som har gjorts utan det är också ett bra sätt att testa den metod som har valts. Vissa frågor saknade jag medan andra kom upp, bland annat diskuterade vi att det fanns skillnader mellan att arbeta med pedagogisk dokumentation beroende på vilken ålder man arbetar med.

B EARBETNING AV DATA

Även om jag gjorde ett riktat urval var det också ett bekvämlighetsurval, då jag valde platser där jag lättast kunde få tag i informanter, vilket enligt Christoffersen och Johannessen (2015) är den mest använda strategin, men också den minst önskvärda. Med de skillnader och olikheter som jag fann kunde jag se och kategorisera de olika uppfattningar och nyanser som det pratades om under intervjuerna.

E TISKA ÖVERVÄGANDEN

Jag kommer att sammanfatta hur dagisarna fungerar på liknande sätt, men också lyfta fram de skillnader som kan framkomma i vissa intervjuer.

H UR KAN DET PEDAGOGISKA ARBETET SYNLIGGÖRAS OCH UTVECKLAS GENOM

Processdagbok och reflektion

Förskollärarna tyckte att detta bidrog till att synliggöra verksamheten för pedagogerna, barnen men också för vårdgivarna. Genom att synliggöra barns tankar och intressen får pedagoger det lättare att börja med barnen. När barn kan se tillbaka på vad de har gjort kan det hjälpa att hålla barnens tankar vid liv under en längre period och man kan gå tillbaka och titta på det igen och kanske se något nytt.

Om du dessutom har dokumenterat en hel process kan det hjälpa om du vill försöka göra det igen, hur gjorde vi det förra gången och hur kan vi göra det nu. Barnen kan återskapa sina minnen genom målning, dramatisering eller andra uttryck för att finna mening i det som faktiskt hände, som Vygotsky också tror.

Dokumentationsvägg och Instagram – konto

Men han poängterar att det är viktigt att veta varför man gör det, och inte bara för att alla andra gör det.

U TMANINGAR MED PEDAGOGISK DOKUMENTATION

  • Storlek på barngrupp och lite personal
  • Att vara i fas
  • Att släppa och gå vidare
  • Pedagogisk dokumentation med de yngsta och de äldsta
  • Brist på verktyg

Som Elfström (2013) kom fram till i sin forskning är det viktigt att det finns en organisation som stödjer detta arbetssätt som förskolorna strävar efter. Däremot uttryckte förskollärare 5 att det krävs för att kunna säga nej, nu lämnar vi det och fortsätter med detta nästa vecka. Så det kan du också göra, men tanken är att du alltid ska arbeta nära barnen.

Förskollärarna reagerade lite olika då vissa såg det som en större utmaning att dokumentera med de små medan vissa tyckte att det inte var svårare, utan kunde göras annorlunda. Och jag tror att det är därför det kan vara så bra, att det tar lite att ah, men nu måste jag skaffa iPaden för var var de där lapparna eller var la jag det pappret, det är som ett lite dåligt hjul .

P EDAGOGISK DOKUMENTATION UR ETT ESTETISKT PERSPEKTIV

  • Olika uttryckssätt
  • Inspiration och glöd
  • Lugn miljö
  • Dokumentationen som synliggör estetiken

Så jag tycker att det är väldigt bra att få så många uttryckssätt som möjligt. Det händer också något på det här mötet för att ge dig ny förståelse och ny kunskap och för mig som pedagog är det precis som barn när de möter ett nytt ämne eller undersöker något för första gången. Men när det gäller fördjupningsarbetet uttryckte förskolläraren 1 att det är svårt att uppnå tryckets estetik och att man ofta är tidspressad.

Men då är det också viktigt att man inte bara dokumenterar och sedan tycker att det är lärorikt, utan att man verkligen måste sätta sig ner för att göra det lärorikt. Det sker inte lika spontant, vilket innebär att det inte innebär så mycket djupgående arbete som du skulle vilja.

S LUTSATSER

Att ge tillbaka dokumentationen till barnen var något som alla förskollärare var överens om var viktigt och meningsfullt för verksamheten och för barnen. Det fick inte ta lika stor plats som de andra ämnena och det var svårt att sätta ord på det som hände och få det på papper. De sågs som saknade inspiration och entusiasm för detta arbete, men var otroligt måna om att det skulle bli mer av det på förskolan.

Däremot fanns det ett dagis som hade en ateljéartist, men som uttryckte att det vore önskvärt med en annan person som var mer passionerad för musik och drama. Jag gick in med önskan att de anställda skulle berätta för mig vilka problem de har med estetiken på dagis och att det är lätt att glömma, men jag såg att det fanns ett stort intresse för det, vilket förvånade mig.

R ESULTATDISKUSSION

Jag lärde mig också vikten av ett medvetet tankesätt och blev nyfiken på hur detta omsätts i praktiken. Vi kan utveckla pedagogens kunskaper om estetik i förskoleundervisningen genom att våga prova tillsammans med barnen och genom att våga prata om det med arbetslaget, hjälpa varandra såväl som barnen.

M ETODDISKUSSION

De kan ha kommit för sent eller bara haft en dålig dag, sjuka eller omotiverade. När jag granskar min egen prestation under min datainsamling kan jag tänka för att uppmuntra till reflektion. Jag kunde ha gjort det bättre genom att be dem utveckla svaret och förklara mer i detalj vad de egentligen menade.

Bryman (2008) menar att det kan vara en svår balansgång för intervjuaren, så han måste vara fokuserad på att lyssna på vad informanten säger, samt vad han inte säger, utan att bli påträngande för personen i fråga. En sak som vi varnades för under det förberedande arbetet för denna studie var längden på transkriptionen.

V IDARE FORSKNING

Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som underlag för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete på dagis. Syftet med studien är att synliggöra de estetiska lärprocesser som sker i företaget med hjälp av pedagogisk dokumentation. Intervjun kommer att beröra din uppfattning/upplevelse av pedagogisk dokumentation i förskolan och betydelsen av estetiska ämnen.

Informationen du lämnar behandlas säkert och hålls låst så att inga obehöriga har tillgång till dem. Jag tackar ja till att delta i denna intervjustudie som handlar om pedagogisk dokumentation på dagis och estetik på dagis.

References

Related documents

Med stöd i Levinas tankar kring händelsen och sägandet började vi allt- mer se lyssnandet och den pedagogiska dokumentationen som en möjlig- het att fånga händelsen och det

med verksamhetens önskade resultat. 263) där den pedagogiska dokumentationen inte skall vara ett bedömningsverktyg av det enskilda barnet. Den oro som är kring

I vår undersökning där syftet var att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut

Majoriteten av förskollärarna beskrev att alla barn kan vara med i den pedagogiska dokumentationen medan många förskollärare också menade att det är svårare att skapa

Att vara inkluderad menar jag är alla barns rätt i förskolan och förskolans miljö är viktig för utvecklingen och lärande för alla barn men är den pedagogiska

Såsom om den pedagogiska dokumentationen gav pedagogerna nytta eller inte i sitt arbete samt vilka för och nackdelar det fanns vid arbetet med den pedagogiska

Genom analys kan förskollärare skapa förståelse för dokumentationen på ett fördjupat sätt, vilket i sin tur kan bidra till att dokumentationen får en

Den pedagogiska dokumentationen anser förskollärarna även bidrar till att barnens syn på verksamheten synliggörs och de beskriver att verksamheten utvecklas utifrån