För att få veta mer om i vilken utsträckning universitet och högskolor faktiskt följer upp sina studenter gjorde Högskoleverket 2002 en undersökning. studenter, genomförde Högskoleverket i Republiken Slovenien en undersökning 2002. Materialet visar att ett systematiskt genomförande av övervakning kräver stöd från ledningen.
Karolinska Institutet anordnar även hearings med arbetsgivare och studenter för att upptäcka omvärldens krav på olika utbildningar.
Systematik och omfattning
Ett annat exempel är Lärarhögskolan i Stockholm som sedan 1998 kontinuerligt följt studenter som avslutar sina studier utan att ta examen. Syftet är att ta reda på vilka av dessa elever som fortfarande är i yrket efter flera år, och att ge stöd till dem som behöver fortbilda sig för att få sin examen. Ett annat lärosäte som planerar att följa upp alla studenter är KTH, vars forskning även omfattar studenter som tillfrågats tre år tidigare.
Sedan dess har en årlig enkät skickats till studenter som tog examen för två år sedan, med frågan om de fått sin examen, anställning, lön och hemvist.
Arbetsmarknaden i fokus
Södertörns högskola har följt upp alla studenter som fått minst 120 poäng och minst 60 poäng i ett ämne. Högskolan i Halmstad har på initiativ av studentenheten följt upp alla studenter två år efter examen via enkäter sedan 1989. Vid Högskolan i Jönköping genomfördes en första undersökning av alla studenter under kalenderåret 1998, även där på initiativ av elevenheten.
Marknadsföring av resultaten
Ingenjörer, ekonomer och sjuksköterskor följs upp
Samma år fick Karolinska Institutet genom en undersökning reda på vad arbetande läkare och sjuksköterskor tycker om nyutexaminerade sjuksköterskors kompetens. År 2002 intervjuade Karolinska Institutet tio år tidigare tillfrågade sjuksköterskor för att ta reda på hur de trodde att de utvecklats i sitt yrke. Både Lunds universitet och Uppsala universitet fick med hjälp av SCB2 reda på vilka krav som ställs på sjuksköterskor i deras arbete.
Syftet med intervjuerna var att ta reda på vilken nytta de tidigare eleverna hade av utbildningen.
Alumniverksamhet
Karolinska Institutet har genom en undersökning frågat alla sjuksköterskor som tog examen 1998 hur de såg på sin utbildning ett år senare. Vissa universitet bedriver forskarverksamhet på något sätt, KTH, Linköpings universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Umeå universitet är bara några exempel.
Utgångspunkter
Genomförande
Urvalet av studenter varierade beroende på syfte, från de som fått examen under ett eller flera år till alla som genomfört ett examensarbete i ett visst ämne under ett decennium. I det följande illustrerar vi med exempel från några av de forskarverksamheter som bedrivs vid Lunds universitet.
Möjligheter
Frågorna följer för det mesta samma mall som vi använder tillsammans med SCB när det gäller de allmänna målen för högre utbildning, men utökas till att omfatta utbildningsspecifika mål och aspekter. Utbildningsspecifik och djupgående uppföljning av alumner har stor kraft på grund av sin förankring i relevant utbildning. De kan fungera som en bekräftelse på att redan genomförda eller planerade förändringar är adekvata, och samtidigt utgör de grunden för en ny inriktning av utvecklingsarbetet.
Resultat av uppföljningarna
Detta resultat är uppenbart när brandmännen fortsatte att förespråka fler kurser fokuserade på sociala frågor och ledarskap. Biologernas uppföljning, som skedde på initiativ av grundskolecheferna och eleverna, visade att alumnerna efterfrågade en tydligare och betydligt starkare koppling mellan utbildning och potentiella arbetsgivare. Sjukgymnastikalumnerna betonade hur viktigt det är att studenterna får en stark yrkesidentitet under utbildningen och en tydligare bild av det komplexa arbetsliv som ligger framför dem.
Begränsningar
Kunskaper och färdigheter som är mindre värda de första arbetsåren kan visa sig vara mycket viktiga senare i arbetslivet. Andelen utan jobb är extremt liten, vilket sannolikt hänger ihop med att de som uppnått mindre än vad de förväntat sig i sitt arbetsliv verkar avstå oftare. Inom vissa utbildningar finns ett kallt intresse för hur ens utbildning tillämpas i arbetslivet.
Detta hänger rimligen ihop med synen på den akademiska utbildningen i sig, nämligen att den först och främst ska förbereda för forskarutbildning. Konsument- och arbetsgivarundersökningar kompletterar alumnundersökningar genom att de kan peka på nya utvecklingsområden för kurser. Harvey & Green (1999) har i en undersökning bland arbetsgivare visat på kompetens som är mycket efterfrågad i arbetslivet och som överensstämmer med högskolelagens mandat att engagera studenter i högskolans kvalitetsarbete och i vidare utveckling av utbildning. .
Båda undersökningarna mottogs med stort intresse av utbildningsansvariga arbetsgivare och särskilt av nuvarande studenter.
Åtgärder som kan främja uppföljning
De kan därmed följa arbetskrav och tillfredsställelse med utbildningen vad gäller de aspekter som ingår i denna examensprövning. Det kan även bli aktuellt att följa upp andra grupper än de som avlagt examen. Det kan också vara viktigt att följa upp andra aspekter av arbetslivet, såsom arbetsglädje, kompetensutveckling och personlig utveckling.
Bakgrund
Arbetet med uppföljningar i relation till Högskoleverkets uppdrag
Det som särskilt skiljer dessa uppföljningar från flertalet andra uppföljningar vid Uppsala universitet är att de är direkt kopplade till ämnen och program i sexårsplanen samt att uppföljningarna sker centralt på universitetet. Generellt görs ett omfattande urval av tidigare studenter som tagit sin kandidatexamen under senare hälften av 1990-talet. Enkäten skickas ut i slutet av höstterminen och den innehåller i princip samma frågor, oavsett respondentens huvudämne på programmet.
Enkäten inleds med frågor om kön, ålder, vilken termin studierna vid Uppsala universitet startade och kursens huvudämne. Enkäten listar de ämnen och program som är aktuella för uppföljning ett givet år. Respondenterna kan också ange om de funderar på att söka till forskarutbildningen, och om de redan är doktorand eller har avlagt sin avhandling.
Ett huvudsyfte med uppföljningen är att ämnesinstitutionerna ska få en bild av "bruksvärdet" av studierna i det aktuella ämnet utifrån de tidigare elevernas erfarenheter på arbetsmarknaden. Respondenterna får också bedöma hur nöjda de är med sitt nuvarande arbete, hur stor del av utbildningen i huvudämnet de har i sitt nuvarande arbete och huvudämnets relevans i förhållande till aktuella arbetsuppgifter. En annan fråga gäller i vilken utsträckning de tidigare studenterna har haft uppgifter som krävt att de ska göra muntliga/skriftliga presentationer, presentationer på engelska, förklara för icke-specialister, lösa problem självständigt, argumentera och övertyga samt arbeta i projekt .
Flera institutioner som hittills fått uppföljningsrapporter har på olika sätt uttryckt värdet av den information som finns i rapporten. Företrädare för vissa lärosäten menar att möjligheterna att bilda sig en systematisk förståelse av arbetsmarknaden för sina egna elever är mycket små och att de med resultatet av den efterföljande undersökningen har fått värdefull kunskap som de kan förmedla till nuvarande studenter.
Andra uppföljningar
Effekter av en central utvärderingsfunktion
En viktig strategisk utgångspunkt för Kvalitets- och utvärderingsenheten vid Uppsala universitet var att stödja institutionerna i deras kvalitetsarbete. Om institutioner känner sig stöttade i arbetet med att skapa bättre utbildning kan kvalitets- och utvärderingsenhetens arbete legitimeras. Det gensvar som enheten fick, framför allt från alla institutioner, kan tolkas så att enheten uppfattats som viktig och legitim.
Detta trots att enheten ibland fungerar som budbärare från central nivå inom högskolan, och även för utvärderingar som initieras externt, t.ex. Ett annat skäl kan argumenteras för en central enhet som är oberoende av fakultetsnämnder och institutioner. Enheten kan upplevas som mer neutral, av de som svarar på enkäter, än den egna institutionen.
Den centrala enheten får behandla enkätsvar på ett sådant sätt att de anonymiseras innan resultaten kommuniceras till institutionen. Respondenterna kan därmed känna sig säkrare att deras svar inte kan kännas igen (genom handstil eller val av ord och uttryck) av någon på deras institution. Kvalitets- och utvärderingsenheten säkerställer full integritet för alla studenter och doktorander som svarar på enkäter.
Värdet av att öka verksamheten med uppföljningar
Under 2004 planerar Uppsala universitet att genomföra en alumnundersökning bland dem som doktorerat vid universitetet. Dessutom planerar vi att genomföra vissa tematiska utvärderingar av hur dagens studenter ser på vissa aspekter av sin utbildning (t.ex. internationalisering, forskningskopplingar etc.).
Avslutande refl ektioner
Uppföljningar är ett bra verktyg för att ta reda på vart eleverna är på väg på arbetsmarknaden. Uppföljningarna kan också användas som verktyg för att ta reda på orsakerna till stora avhopp från en utbildning. Uppföljning av studenter, där olika metoder som enkäter och intervjuer och diskussioner med arbetsgivare kombineras, kan vara ett verktyg för att analysera utvecklingen.
Högskoleverket har startat ett projekt för att få en överblick över hur landets lärosäten följer upp sina studenter efter avslutad utbildning. Urvalet består av studenter inskrivna på termin 8, istället för det som tidigare var forskarbaserat. Hittills har två uppföljningsstudier genomförts av barn- och ungdomsstudenter.
Vårterminen 1997 gjordes en uppföljning av elever som var inskrivna på termin 4 på matematikprogrammet mellan vårterminen 1991 och vårterminen 1996. Våren 2002 gjordes en uppföljning av studenter som från 1990 tagit examen i informatik eller skrivit en uppsats i ämnet. Det finns också olika insatser på lärosätena för att ta reda på vad programstudenterna gör efter examen.
Sedan 1998 har Lärarhögskolan konsekvent följt studenter som tar examen utan att ta examen. Syftet med studierna var att se vilka av dessa studenter som fortfarande är i yrket efter några år och att erbjuda stöd till dem som behöver avsluta sin examen. Malmö högskola har också följt studenter som genomgått en tvåårig civilingenjörsutbildning genom en telefonenkät.
Vid Stockholms universitet satsas det omfattande på att följa upp studenter som har studerat vid Humanistiska fakulteten. Juridiska Institutet har vid tre tillfällen sedan 1997 skickat ut en enkät till dem som sökts tre år tidigare för att få reda på deras arbetssituation och utbildningens relevans för arbetet. Studierna har gällt studenter som arbetat cirka två år efter examen (eller två år efter att de skulle ha tagit examen).
