Ägarens perspektiv

Denna del av referensramen har som syfte att visa ägarens användning av

årsredovisningen, vad som är intressant och användbart för att öka och fånga ägarens intresse. Enligt Smith (2011) kan ägarna använda sig av redovisning i två olika syften. Det första är för att bedöma företagsledningens skötsel av företaget. Det andra syftet, som är det mest relevanta för den här studien är för beslut gällande att köpa, sälja eller behålla aktier i företaget. Vilket är av intresse för aktieägare i börsnoterade företag där ägare och företagsledning är separerade. Även Marton et al. (2013) menar att

redovisningen i första hand ska vara användbar för aktieägare och potentiella nya investerare i företagets aktier. Marton et al. (2013) ställer sig då frågan vilken typ av information aktieägarna är intresserade av. De menar att aktieägarna är intresserade av att kunna ställa prognoser på framtida aktiekurser för att kunna förutspå sin avkastning. Även Hjelström et al. (2014) menar att tidigare studier visar att aktörer på

kapitalmarknaden oftast fokuserar på framtids-orienterade analyser av lönsamhet. Även Smith (2011) hävdar att investerare på aktiemarknaden är intresserade av

prognoser över företagets framtida utveckling. Det gäller då bland annat information om framtida utdelning, värdestegring och den risk som är förknippad med investeringen. Hjelström et al. (2014) menar också att det är viktigt att hitta fler sätt för olika värderingsmodeller för att förutspå framtida lönsamhet.

För att visa varför redovisningen är betydelsefull, framförallt ur aktieägares perspektiv, presenterar vi i referensramen var aktieägarens informationsbehov finns. Vi vill visa varför aktieägarna är de viktiga intressenterna ur redovisnings-perspektiv.

I Redovisningens språk (2011) ställer författaren Dag Smith frågan:

“På vilket sätt bör redovisningen vara utformad för att på bästa sätt tillfredsställa användarnas informationsbehov?” 2011:17

På denna fråga menar Smith att det inte finns ett entydigt svar. Informationsbehovet är olika beroende på vem intressenten är. Informationsbehovet kan också vara olika

beroende på individens kunskap och på vad det är för företag. För snabbväxande företag är det vanligtvis större fokus på expansion, medan ett företag i en mogen bransch lägger mer fokus på lönsamhet (Smith 2011).

Företag kommunicerar med sina intressenter genom redovisningen. I större företag som till exempel aktiebolag, där ägarna inte är samma personer som de som sitter i

företagsledningen, ställs extra höga krav. Av alla intressenter anses ägarna var den viktigaste gruppen menar Grönlund et al. (2010) och får medhåll av Smith (2011) som säger att ägarna intar en särställning bland användarna av den externa redovisningen. Skälet till detta är att deras ersättning inte är kontraktsbunden utan den är den residual som blir över sedan övriga intressenter fått sitt. Informationen om denna residual får de via företagets externa redovisning (Smith 2011).Grönlund et al. (2010) menar vidare att ägare och potentiella ägare är en viktig intressentgrupp särskilt i stora publika företag. Här betonas redovisningens informativa egenskaper det vill säga redovisningens förmåga att ge information som kan ligga till grund för investeringsbeslut.

Helhetsbedömningar om hur ett företag har skött sig och hur de har lyckats förvandla tillgångar och resurser till intäkter kan inte göras endast med hjälp av RR och BR. Det behövs mer information om företagets organisation och marknad samt om vilka

problem som har funnits under det gångna året och hur dessa problem bedöms påverka framtiden (Grönlund et al. 2010).

I och med att alla som ägnar sig åt externredovisning utgår från samma principer blir informationen begriplig så länge man är någorlunda insatt.

Enligt både Smith (2011) och Grönlund et al. (2010) ska redovisningen leva upp till tre kvalitativa egenskaper med utgångspunkt från användares informationsbehov:

• Relevans, om redovisningen inverkar på beslut och utvärderingar av företaget är

• Tillförlitlighet, informationen ska ge en bild som är neutral och verifierbar. • Jämförbarhet, informationen ska gå att jämföra över tid och mellan företag.

3.2.2 Agent-teorin

Vi anser att agent-teorin beskriver behovet av revision som en trygghet för aktieägare och är relevant att nämna i vår studie. Ägarna (principalen) behöver ett bevis eller kontrakt på att företagsledningen (agenten) handlar i ägarens intresse och inte sitt eget. Revisorerna skyddar aktieägarnas intresse genom att granska årsredovisningen och gå i god för att den är upprättad korrekt. De ser till att den är upprättad enligt god

redovisningssed och rättvisande bild för att skapa trygghet för aktieägarna (Carrington 2010). Revisionsberättelsen är ett kvitto på att årsredovisningen är korrekt. På så sätt stärker agent-teorin aktieägarperspektivet genom att beskriva behovet av revision som ett behov av försäkran av företagsledningens uttalande i finansiella rapporter. Genom revisorns bestyrkande av företagsledningens påstående så ökar trovärdigheten för den information som faktiskt lämnas ut i finansiella rapporter, och detta knyter starkt samman till våra forskningsfrågor att årsredovisningar ska upprättas med hög

trovärdighet för att årsredovisningen ska omfatta hög kvalité (Carrington 2010). Starkt förenklat innebär agent-teorin att i ett företag som från början ägs och styrs av en entreprenör sammanfaller egenintresset och företagsintresset (Nilsson 2010). Agent- teorin ser revision som ett verktyg som reducerar problem som följer i

informationsasymmetrin genom att stärka företagsledningens påstående (Carrington 2010).

3.2.2.1 Revisionsforskning

Revisionen hänger ihop med redovisningen på det sättet att redovisningsinformationen ska granskas och kvalitetssäkras av revisor. Detta har sin upprinnelse i den tid då den verkställande ledningen separerades från ägandet. Investerare och ägare som inte själva deltog i det dagliga arbetet ville försäkra sig om att deras kapital förvaltades på bästa sätt och att räkenskaperna återgav utfallet av företagets affärer. Revisionen har kommit att bli ett skydd för aktieägare, investerare och andra intressenter (Grönlund et al. 2010). Enligt Grönlund et al. (2010) kan man tydligt se att redovisning- och revisionsforskning har ett nära samband till agent-teorin. Att betala för revision är ett sätt för principaler att övervaka agenter.

Den väsentliga delen av revisorernas granskning ligger i att kontrollera att redovisningen är rättvisande. Investerarna ska kunna lita på att redovisningen är

rättvisande, det vill säga framtagen via allmänt accepterade spelregler. Det är avgörande för redovisningens prognosrelevans och återföringsrelevans (Smith 2011).