Äkthet

Lincoln & Guba (1985, refererad i Bryman & Bell, 2017, s. 383; 1994, refererad i Bryman

& Bell, 2017, s. 383) beskriver första kriteriet rättvis bild där vårt val av respondenter kan spegla den målgrupp vi vill rikta studien mot och tror vi kan applicera den på. Kan de påskrivande revisorer och ekonomichefer vi intervjuat säga något gällande hur hela teamen och revisionsprocesserna faktiskt ser ut? Delkriterium två, ontologisk autenticitet vilket syftar till att ge respondenterna en bättre förståelse kring sin omgivning och situation. Detta inser vi blir svårt att tillämpa när vi valt att låta alla respondenter förbli

61

anonyma samt konfidentiella, men vår förhoppning är att de skall ha reflekterat mer noggrant än tidigare över revisionsprocessen och förhållanden till motparten.

Fortsättningsvis, kriteriet pedagogisk autenticitet vilket menar att undersökningen skall bidra till att respondenterna får en bättre bild av hur resten ser på omgivningen och situationen. Detta blir, likt ontologisk autenticitet, svårt att uppfylla när det förblir anonymt och konfidentiellt. Här hoppas vi att de åtminstone fått möjligheten att reflektera över hur de tror att motparten kan tänkas uppleva situationen och därmed leda till ett bättre förhållande i längden. Katalytisk autenticitet, fortsätter Lincoln & Guba (1985, refererad i Bryman & Bell, 2017, s. 383; Guba & Lincoln, 1994, refererad i Bryman &

Bell, 2017, s. 383) lista som en av de fem kriterierna av äkthet där de ställer sig frågan om respondenterna i och med deltagandet i studien kunnat förändra sin situation. Här upplever vi att vårt belysande kring revisionsprocessen samt förhållandet mellan revisorn och klienten åskådliggjort att det är något de bör tänka på samt arbeta vidare med. Samt om de upplevt det som något ohållbart, även ha möjlighet att gå ifrån relationen. Sista kriteriet på äkthet är den taktiska autenticiteten, möjliggör deltagandet i studien att vidta nödvändiga åtgärder för att ändra på situationen? Här anser vi att vi både exemplifierat och åskådliggjort viktiga kriterier för vad revisionskvalitet kan vara. Eftersom de flesta av intervjuobjekten vi haft möjlighet att intervjua har en avgörande roll i revisionsprocessen samt påverkan på den anser vi det uppfyllt. Här ser vi helt klart att de har möjlighet att vidta åtgärder för att ändra på en situation de inte är nöjda med, om nu det är fallet.

62

63

Referenser:

Abelson, R. & Glater, J.D. (2002). ENRON'S COLLAPSE: THE AUDITORS; Who's Keeping the Accountants Accountable? New York Times, [Online] 15 januari.

Tillgänglig via; https://www.nytimes.com/2002/01/15/business/enron-s-collapse-the-auditors-who-s-keeping-the-accountants-accountable.html. [Hämtad 2019-02-02]

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2:a uppl. Stockholm:

Liber.

Archambeault, D., & DeZoort, F. T. (2001). Auditor Opinion Shopping and the Audit Committee: An Analysis of Suspicious Auditor Switches. International Journal of Auditing, 5(1), 33–52.

Arruñada, & Paz-Ares. (1997). Mandatory rotation of company auditors: A critical examination. International Review of Law & Economics, 17(1), 31–61.

Bagherpour, M., Monroe, G., & Shailer, G. (2010). Auditor switching in an increasingly competitive audit market. W. papers.

Bazerman, M.H., Morgan, P. & Loewenstein, G.F. (1997). The impossibility of Auditor Independence. Sloan Management Review, Summer: 89-94.

Beattie, V., Brandt, R. & Fearnley, S. (1999). Perceptions of auditor independence: UK evidence. Journal of international accounting, auditing & taxation. Vol.8, No.1: 67-107.

Beck, P., & Wu, M. (2006). Learning by doing and audit quality. Contemporary Accounting Research, 23(1), 1–30.

Bell, T. B., Causholli, M., & Knechel, W. R. (2015). Audit firm tenure, non‐audit services, and internal assessments of audit quality. Journal of Accounting Research, 53(3), 461-509.

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap? 4:e uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Bolagsverket (2019). Revisionsberättelse. Bolagsverket. [Online] 21 januari. Tillgänglig via;

https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar/revisionsberatt else-1.3313. [Hämtad 2019-02-03]

Branson, J., & Breesch, D. (2004). Referral as a determining factor for changing auditors in the Belgian auditing market: An empirical study. The International Journal of Accounting, 39, 307–326.

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl.

Stockholm: Liber.

64

Carey, P., & Simnett, R. (2006). Audit partner tenure and audit quality. The accounting review, 81(3), 653-676.

Carrington, T., (2014). Revision. 2:a Uppl. Stockholm: Liber

Cassel, F. (1996). Den reviderade revisorsrollen: en oren berättelse. Stockholm:

Nerenius & Santérus.

Collis, J., & Hussey, R. (2014). Business research : a practical guide for undergraduate

& postgraduate students (4th edition.). Basingstoke: Palgrave Macmillan.

David, M., & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1:a uppl. Lund:

Studentlitteratur.

DeAngelo, L. E. (1981a). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and Economics, 3(3), 183–199. https://doi.org/10.1016/0165-4101(81)90002-1

DeAngelo, L. E. (1981b). Auditor independence, 'low balling', and disclosure regulation. Journal of Accounting and Economics, 3(2), 113–127.

https://doi.org/10.1016/0165-4101(81)90009-4

DeFond, & Zhang. (2014). A review of archival auditing research. Journal of Accounting and Economics, 58(2–3), 275–326.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Europeiska kommissionen (2010). Grönbok, Revisionspolitik: Lärdomar från krisen.

KOM 2010/561 slutlig. Bryssel: Europeiska kommissionen.

Eisenhardt, K. (1989). AGENCY THEORY - AN ASSESSMENT AND REVIEW.

Academy Of Management Review, 14(1), 57–74.

FAR (u.å.a). Organisation. FAR. https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/vad-gor-en-revisor. [Hämtad 2019-02-05].

FAR (u.å.b). Organisation. FAR.

https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/auktorisation-och-utbildning-for-revisorer/. [Hämtad 2019-02-05].

FAR (u.å.c). Organisation. FAR.

https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/revisonstjanster/. [Hämtad 2019-02-05].

FAR (u.å.d). Organisation. FAR. https://www.far.se/far/organisation. [Hämtad 2019-02-05].

FAR (2016, 20 september). Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet. FAR. https://www.far.se/globalassets/verktyg/exempel/analysmodellen-for-provning-av-revisorers-opartiskhet-och-sjalvstandighet.pdf. [Hämtad 2019-02-26]

65

Ferguson, M. J., Seow, G. S., & Young, D. (2004). Nonaudit services and earnings management: UK evidence. Contemporary Accounting Research, 21(4), 813-841.

Geiger, Marshall A., & Raghunandan, K. (2002). Auditor tenure and audit reporting failures. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 21(1), 67–78.

Hadjipetri Glantz, S. (2017). Hej då revisionsplikt - hej ekobrott. Tidningen Balans, [Online] 27 januari. Tillgänglig via; https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hej-da-revisionsplikt-hej-ekobrott/. [Hämtad 15 februari 2019]

Hayes, R., Dassen, R., Schilder, A. & Wallage, P. (2005). Principles of Auditing.

Second edition. McGraw-Hill, London.

Isacson, T. (2016). PWC-vd: ”Vi tar varningarna på stort allvar”. Svenska Dagbladet, [Online] 15 mars. Tillgänlig via; http://www.svd.se/pwc-vd-vi-tar-varningarna-pa-stort-allvar. [Hämtad 16 maj 2019]

Iyer, V. M., & Rama, D. V. (2004). Clients' expectations on audit judgments: A note.

Behavioral Research in Accounting, 16(1), 63-74.

Jackson, A. B. B., Roebuck, P., & Moldrich, M. (2008). Mandatory audit firm rotation and audit quality. Managerial Auditing Journal, 23(5), 420–437.

Jensen, M.C. & Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4). 305-360.

Jeppesen-Klarskov, K. (1998). Reinventing auditing, redefining consulting and independence. European Accounting Review, 7(3), 517–539.

Johansson, P. (2018). Revisorer måste bli hjältar. Dagens Industri, [Online] 23 november. Tillgänglig via;

https://www.di.se/debatt/revisorer-maste-bli-hjaltar/. [Hämtad 2019-02-05]

Johansson Lindfors, M. (1993). Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur.

Johnson, V., Khurana, I., & Reynolds, J. (2002). Audit-firm tenure and the quality of financial reports. Contemporary Accounting Research, 19(4), 637–660.

Junaidi Junaidi, Jogiyanto Hartono, Eko Suwardi, Setiyono Miharjo, & Bambang Hartadi. (2016). Does Auditor Rotation Increase Auditor Independence?, Gadjah Mada International Journal of Business, 18(3), 315–336.

Kempe, M. (2013). Framtidens rådgivning, redovisning och revision - En resa mot år 2025. [Rapport]. FAR.

https://www.far.se/globalassets/trycksaker-pdf/far_rapport_kairos-future_ensidig.pdf [Hämtad 2019-02-02].

Knechel, W. R. (2001). Auditing : assurance & risk (2. ed..). Cincinnati, Ohio: South-Western College Publising.

66

Knechel, W. R., G. V. Krishnan, M. B. Pevzner, L. Shefchik, and U. Velury. (2013).

Audit quality: Insights from the academic literature. Auditing: A Journal of Practice &

Theory, 385–421.

Knechel, W. R., Niemi, L., & Sundgren, S. (2008). Determinants of Auditor Choice:

Evidence from a small client market. International Journal of Auditing, 12, 65-88.

Krishnan, J. & Stephens, R.G. (1995). Evidence on Opinion Shopping from Audit Opinion Conservetism. Journal of Accounting and Public Policy, 14, 179-201

Lagrådsremiss (2016). Revisorer och revision. Stockholm. Justitiedepartementet

Lennox, C. (2000). Do companies successfully engage in opinion-shopping? Evidence from the UK. Journal of Accounting and Economics. 29(3), pp.321–337.

Lu, T. (2006). Does Opinion Shopping Impair Auditor Independence and Audit Quality? Journal of Accounting Research Vol. 44 No. 3, 561-583.

Lubatkin, M. H., Lane, P. J., Collin, S.-O., & Very, P. (2005). Origins of Corporate Governance in the USA, Sweden and France. Organization Studies, 26(6), 867–888.

Manry, D.L., Mock, T.J., & Turner, J.L. (2008). Does Increased Audit Partner Tenure Reduce

Audit Quality? Journal of Accounting, Auditing & Finance, 23 (4), 553-572.

Menon, K., & Williams, D. D. (1991). Auditor credibility and initial public offerings.

The Accounting review, 66 (2), 313-332.

Mohamed, D.M. & Habib, M.H. (2013). Auditor independence, audit quality and the mandatory auditor rotation in Egypt. Education, Business and Society: Contemporary Middle Eastern Issues. 6(2), pp.116–144.

Myers, J.N., Myers, L.A., & Omer, T.C. (2003). Exploring the Term of the Auditor-Client Relationship and the Quality of Earnings: A Case for Mandatory Auditor Rotation? The Accounting Review, 78 (3), 779-799.

Nationalencyklopedin (u.å). Redovisning. Nationalencyklopedin.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/redovisning. [Hämtad 2019-02-06].

Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data. Upplaga 1:1. Malmö: Liber

Porter, M. E. (1997). COMPETITIVE STRATEGY. Measuring Business Excellence, 1(2), 12–17.

Rahnert, K. (2017). The evolution of the Swedish auditor's report. Doktorsavhandling.

Karlstad: Karlstads Universitet.

67

(Regeringens) proposition, 2000/01:146. Om oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet.

Revisorsinspektionen (u.å.a). Bli revisor. Revisorsinspektionen.

https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/. [Hämtad 2019-02-02].

Revisorsinspektionen (u.å.b). Nya utbildningskrav. Revisorsinspektionen.

https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/utbildning/nya-utbildningskrav/.

[Hämtad 2019-02-05].

Revisorsinspektionen (2019, 1 februari). Godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag. Revisorsinspektionen.

https://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/publicerat/manadsstatisti k/2019/revstat-2019-02.pdf [Hämtad 2019-02-02].

Reynolds, J.K., Deis, D.R. jr & Francis, J.R. (2004). Professional Services Fee and Auditor Objectivity. Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol.23, No.1: 29-52.

Ruhnke, K., & Schmidt, M. (2014). The audit expectation gap: existence, causes, and the impact of changes. Accounting and Business research, 44(5), 572-601.

Schwartz, K. B., & Menon, K. (1985). Auditor Switches by failing firms. The Accounting Review, 60 (2), 248-261.

SFS 2001:883. Revisorslag. Stockholm: Justitiedepartementet

SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet

Snell, A. (2006). Researching onboarding best practice: Using research to connect onboarding processes with employee satisfaction. Strategic HR Review, 5(6), 32–35.

SOU 2015:49. Nya regler för revisorer och revision. Delbetänkande av Utredningen om EU:s revisionspaket (2015) Stockholm: Justitiedepartementet.

Sundgren, S., & Svanström, T. (2014). En studie av revisorers rapportering av fortsatt drift. Balans Fördjupning, (7), 9–12.

Svanström, T., & Umeå universitet. Institutionen för företagsekonomi. (2008). Revision och rådgivning : efterfrågan, kvalitet och oberoende. Umeå School of Business, Umeå University, Umeå

Svenning, C. (2003). Metodboken. 5. Eslöv: Lorentz Förlag.

Thurén, T. (2013). Källkritik. (3., [rev. och omarb.] uppl..). Stockholm: Liber.

Trohammar, C. & Wernerman M. (2005). Revision – en praktisk beskrivning. FAR förlag

68

Wallerstedt, E. (2009). Revisorsbranschen i Sverige under hundra år. 1a uppl.

Stockholm: SNS Förlag.

Woo, E.-S., & Koh, H. C. (2001). Factors associated with auditor changes: a Singapore study. Accounting and Business Research, 31 (2), 133–144.

69