9. Sanningskriterier
9.2 Äkthet
Det andra sanningskriteriet är äkthet och för att uppnå detta kriterium bör studien ge en rättvis bild av de personer som studerats. För att uppfylla kriteriet om äkthet är det viktigt att alla respondenters åsikter och uppfattningar återges med en rättvis bild. (Bryman, et al., 2005, s. 308-309) Vi har försökt ge en rättvis bild i vår uppsats genom att alla respondenter har getts samma möjligheter vid intervjuerna och alla personliga intervjuer sett likadan ut. Vi har haft som utgångspunkt att ställa alla frågor i samma ordning till alla respondenter för att få en så rättvis bild som möjlig av alla intervjuer. Trots detta har vissa respondenter fått mer plats än andra i studien, vilket beror på att de under intervjuerna varit mer eller mindre informativa. Vi anser dock inte att detta faktum påverkar äktheten eftersom vi ändå har lyft fram alla respondenters åsikter på ett tydligt sätt. Vi har inte inför våra intervjuer gjort någon pilotstudie vilket möjligen kan ha påverkat äktheten i vår studie eftersom vi då inte har testat våra frågor innan intervjuerna.
Eftersom två av våra intervjuer har skett genom mejlintervjuer har vi varit noga med att samma frågor ska ställas oavsett intervjuform. Vi har dock tagit i beaktning att de personliga intervjuerna möjligen har gett oss mer utförliga svar då vi haft möjlighet till att ställa följdfrågor. Dessutom har frågorna i intervjuguiden till Skatteverket skiljt sig från de frågor som ställdes till revisorerna eftersom de har ett annat perspektiv och är en av företagets intressenter.
Vår studie bygger på en deduktiv ansats vilket innebär att vi har utgått från den befintliga teorin vid insamlandet av det empiriska materialet. Detta gör att vi har valt att lyfta fram de resultat som kan kopplas till teorierna och mindre utrymme har getts till observationer som inte relaterar till teorierna på ett lika tydligt sätt. Trots detta och till följd av studiens deduktiva ansats, anser vi att uppsatsen har en relativt hög äkthet då de resultat vi lyft fram har återgetts på ett rättvisande och tydligt sätt. Om studien hade haft en induktiv ansats hade en annan utvärdering av äktheten fått göras.
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder (1. uppl. ed.). Malmö: Liber. Akerlof, G. A. (1970). The market for "lemons": Quality uncertainty and the market
mechanism. [Article]. Quarterly Journal of Economics, 84(3), 488-500.
Alexander, D., & Jermakowicz, E. (2006). A true and fair view of the principles/rules debate. [Article]. Abacus, 42(2), 132-164. doi: 10.1111/j.1467-6281.2006.00195.x
Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori : -policy och -praxis (2. uppl. ed.). Malmö: Liber ekonomi.
Backlund, S., Edvardsson, S., Månsson, J., Nobrand, J., Olsson, M., Stralström, C., . . . Söderlund, K. (2012). K3 i praktiken : PwC:s handbok vid tillämpning av K3 (1. uppl. ed.). Lund
Stockholm: Studentlitteratur ; PwC.
Bennett, B., Bradbury, M., & Prangnell, H. (2006). Rules, principles and judgments in accounting standards. [Article]. Abacus, 42(2), 189-204. doi: 10.1111/j.1467-6281.2006.00197.x
Benston, G. J., Bromwich, M., & Wagenhofer, A. (2006). Principles- versus rules-based accounting standards: the FASB's standard setting strategy. [Article]. Abacus, 42(2), 165-188. doi: 10.1111/j.1467-6281.2006.00196.x
Bokföringsnämnden. (2007). Skillnader mellan K2 och K3, Dnr 30/07. Stockholm: Finansdepartementet.
Bokföringsnämnden. (2008). Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2008:1. Stockholm: Finansdepartementet.
Bokföringsnämnden. (2010). Konsekvensutredning avseende nytt allmänt råd vid upprättande av årsredovisning: Bokföringsnämnden.
Bokföringsnämnden. (2011). Bokföringsnämndens vägledning, Årsredovisning i mindre aktiebolag. Stockholm: Finansdepartementet.
Bokföringsnämnden. (2012a). Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2012:1. Stockholm: Finansdepartementet.
Bokföringsnämnden. (2012b). Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2012:4. Stockholm: Finansdepartementet.
Bokföringsnämnden. (2012c). Bokföringsnämndens vägledning, Årsredovisning och koncernredovisning. Stockholm: Finansdepartementet.
Bokföringsnämnden. (2012d). K-projektet: Bokföringsnämnden.
Bokföringsnämnden. (2012e). Uttalande om byte mellan K-regelverk: Bokföringsnämnden. Bradbury, M. E., & Schröder, L. B. (2012). The content of accounting standards: Principles
versus rules. [Article]. British Accounting Review, 44(1), 1-10. doi: 10.1016/j.bar.2011.12.003
Broberg, A. (2009). Bokslut & årsredovisning i mindre aktiebolag - K2 : [byggnader,
inventarier, immateriella tillgångar, nedskrivningar, uppskrivningar, lager mm] (1.
uppl. ed.). Näsviken: Björn Lundén information.
Broberg, A. (2010). Redovisningsnyheter : [årsredovisning K3, årsredovisning K2, förenklat
årsbokslut K1, färre tilläggsupplysningar, förkortad balansräkning, förkortad resultaträkning, enklare årsbokslut] (1. uppl. ed.). Näsviken: Björn Lundén
information.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 ed.). Malmö: Liber.
Bryman, A., Bell, E., & Nilsson, B. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder (1. uppl. ed.). Malmö: Liber ekonomi.
Carmona, S., & Trombetta, M. (2008). On the global acceptance of IAS/IFRS accounting standards: The logic and implications of the principles-based system. [Article].
Journal of Accounting & Public Policy, 27(6), 455-461. doi: 10.1016/j.jaccpubpol.2008.09.003
Clarkson, M. E. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corporate social performance. [Article]. Academy of Management Review, 20(1), 92-117. doi: 10.5465/AMR.1995.9503271994
Collins, D. L., Pasewark, W. R., & Riley, M. E. (2012). Financial Reporting Outcomes under Rules-Based and Principles-Based Accounting Standards. [Article]. Accounting
Horizons, 26(4), 681-705. doi: 10.2308/acch-50266
Cuevas-Rodríguez, G., Gomez-Mejia, L. R., & Wiseman, R. M. (2012). Has Agency Theory Run its Course?: Making the Theory more Flexible to Inform the Management of Reward Systems. [Article]. Corporate Governance: An International Review, 20(6), 526-546. doi: 10.1111/corg.12004
Dawson, G. S., Watson, R. T., & Boudreau, M.-C. (2010). Information Asymmetry in Information Systems Consulting: Toward a Theory of Relationship Constraints. [Article]. Journal of Management Information Systems, 27(3), 143-178.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory (2. European ed.). Maidenhead: Mc Graw-Hill Education.
Drefeldt, C. (2012). K2 uppfyller krav på rättvisande bild. Balans, 4, 1.
Drefeldt, C., & Törning, E. (2012a). Finansiell rapportering : enligt K3 och K2 (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Drefeldt, C., & Törning, E. (2012b). K2 - ett förtalat och underskattat regelverk. Balans, 5, 5. Edenhammar, H., & Thorell, P. (2009). Företagens redovisning : att förstå årsredovisningar
(6., uppdaterade uppl. ed.). Uppsala: Iustus.
Eilifsen, A., Messier, W. F., Glover, S. M., & Prawitt, D. F. (2009). Auditing and assurance
services (2. International ed.). Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Eisenhardt, K. M. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. [Article]. Academy of
Management Review, 14(1), 57-74. doi: 10.5465/AMR.1989.4279003
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod (3., omarb. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
FAR akademi. (2012). IFRS-volymen 2012 ([9., uppdaterade uppl.] ed.). Stockholm: Far akademi.
Fields, T. D., Lys, T. Z., & Vincent, L. (2001). Empirical research on accounting choice. [Article]. Journal of Accounting & Economics, 31(1-3), 255-307.
Freeman, R. E., Harrison, J. S., & Wicks, A. C. (2007). Managing for Stakeholders: Survival,
Reputation and Success. New Haven: Yale University Press.
Freeman, R. E. (1984). Strategic management : a stakeholder approach. Boston [Mass.] ; London: Pitman.
Freeman, R. E. (2010). Managing for Stakeholders: Trade-offs or Value Creation. Journal of
Business Ethics, 96, 7-9. doi: 10.1007/s10551-011-0935-5
Gomez-Mejia, L. R., & Wiseman, R. M. (2007). Does agency theory have universal relevance? A reply to Lubatkin, Lane, Collin, and Very. [Article]. Journal of
Organizational Behavior, 28(1), 81-88.
Grönlund, A., Tagesson, T., & Öhman, P. (2013). Principbaserad redovisning (5. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori (2., [utök. och kompletterade] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Healy, P. M., & Palepu, K. G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. [Article]. Journal of
Jacobsen, D. I., Sandin, G., & Hellström, C. (2002). Vad, hur och varför : om metodval i
företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, M. C. (2001). Value Maximisation, Stakeholder Theory, and the Corporate Objective Function. Journal of applied corporate finance, 14(3), 8-21.
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. [Article]. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360.
Johansson, C. (2009). Extern redovisning (3., rev. uppl. ed.). Stockholm: Bonnier utbildning. Johansson-Lindfors, M.-B. (1993). Att utveckla kunskap : om metodologiska och andra
vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.
Justesen, L., Mik-Meyer, N., & Andersson, S. (2011). Kvalitativa metoder : från
vetenskapsteori till praktik (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Knutsson, M., Norberg, C., & Thorell, P. (2012). Redovisningsfrågor i skattepraxis (3., [rev.] uppl. ed.). Uppsala: Iustus.
KPMG. (2012). En snabbguide i K3 - Nytt regelverk för redovisning Retrieved 2012-04-17 Laplume, A. O., Sonpar, K., & Litz, R. A. (2008). Stakeholder Theory: Reviewing a Theory
That Moves Us. [Article]. Journal of Management, 34(6), 1152-1189. Lennartsson, R. (2012). Nu är K3 här-vilket väg väljer du? Balans, 8-9, s.14-15.
Lubatkin, M., Lane, P. J., Collin, S., & Very, P. (2007). An embeddedness framing of governance and opportunism: towards a cross-nationally accommodating theory of agency. [Article]. Journal of Organizational Behavior, 28(1), 43-58.
McEnroe, J. E., & Sullivan, M. (2012). CPAs' and CFOs' Perceptions Regarding Principles-Based Versus Rules-Principles-Based Accounting Standards. [Article]. CPA Journal, 82(3), 32-37.
Mitchell, R. K., Agle, B. R., & Wood, D. J. (1997). Toward a theory of stakeholder identification and salience: Defining the princple of who and what really counts. [Article]. Academy of Management Review, 22(4), 853-886. doi: 10.5465/AMR.1997.9711022105
Morris, R. D. (1987). Signalling, Agency Theory and Accounting Policy Choice. [Article].
Accounting & Business Research (Wolters Kluwer UK), 18(69), 47-56.
Nilsson, S. (2010). Redovisningens normer och normbildare : en nationell och internationell
översikt (4., [uppdaterade] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Nobes, C. W. (2005). Rules-Based Standards and the Lack of Principles in Accounting. [Article]. Accounting Horizons, 19(1), 25-34.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra
och rapportera en undersökning (4., [uppdaterade] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Pavlou, P. A., Huigang, L., & Yajiong, X. (2007). Understanding and mitigating uncertainty in online exchange relationships: A principal-agent perspective. [Article]. MIS
Quarterly, 31(1), 105-136.
Repstad, P., & Nilsson, B. (2007). Närhet och distans : kvalitativa metoder i
samhällsvetenskap (4., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Saam, N. J. (2007). Asymmetry in information versus asymmetry in power: Implicit assumptions of agency theory? [Article]. Journal of Socio-Economics, 36(6), 825-840. doi: 10.1016/j.socec.2007.01.018
SFS 1995:1554. (1995). Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1999:1078. (1999). Bokföringslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Smith, D. (2006). Redovisningens språk (3., rev. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Sundgren, S., Nilsson, H., & Nilsson, S. (2009). Internationell redovisning : teori och praxis (2., förändrade uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P.-G., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, T. (2005). Källkritik (2., [rev. och utök.] uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers. (2008). Årsredovisning enligt K2-reglerna : introduktion
Bilaga 1: Litteratursökning
Tabell 1: Sökningar relaterade till intressentteorin
Sökord/sökväg Träffar Valda böcker/ artiklar Stakeholder,
Freeman
25 • Managing for stakeholders: trade-offs or value creation av Freeman
Stakeholder theory 181 • Stakeholder theory- reviewing a theory that moves us av Laplume et al.
• Toward a theory of stakeholder identification and salience:
defining the principle of who and what really counts av
Mitchell et al.
• Value maximization, stakeholder theory and the corporate
objective function av Jensen
Via artikeln av
Laplume et al. • A stakeholder framework for analyzing and evaluating av Clarkson • Strategic management: a stakeholder approach av Freeman Via andra uppsatser • Financial accounting theory av Deegan & Unerman
• Managing for stakeholders: Survival, reputation and Success av Freeman et al.
Tabell 2: Sökningar relaterade till agentteorin och informationsasymmetri
Sökord/sökväg Träffar Valda böcker/ artiklar
Via andra uppsatser • Auditing and assurance services av Eilifsen et al.
• Internationell redovisning: teori och praxis av Sundgren et al. • Redovisningsteori, -policy och -praxis av Artsberg
Accounting choice, reasons
19 • Empirical research on accounting choice av Fields et al. Agency theory,
accounting choice
1 • Signalling, agency theory and accounting policy choice av Morris
Agency theory, criticism
17 • Does agency theory have universal relevance? A reply to
Lubatkin, Lane, Collin and Very av Gomez-Meija & Wiseman
Via artikeln av Gomez-Meija & Wiseman
• Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and
ownership structure av Jensen & Meckling
• An embeddedness framing of governance and opportunism:
towards a cross-nationally accommodating theory of agency
av Lubatkin et al. Via boken av
Sundgren et al. • Information asymmetry, corporate disclosure and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature av
Healy & Palepu Via artikeln av
Healy & Palepu • The market for ”lemons”: quality uncertainty and the market mechanism av Akerlof
Information asymmetry, moral hazard, adverse selection
34 • Understanding and mitigating uncertainty in online exchange
relationships: a principle-agent perspective av Pavlou et al.
Information asymmetry, opportunism
4 • Information asymmetry in information systems consulting:
toward a theory of relationship constraints av Dawson et al.
Information asymmetry, agency theory
3 • Asymmetry in information versus asymmetry in power:
Implicit assumptions of agency theory av Saam
review
Agency theory, criticism
39 • Has Agency Theory Run its Course?: Making the Theory more
Flexible to Inform the Management of Reward Systems av
Cuevas-Rodrigues et al.
Tabell 3: Sökningar relaterade till metodvalet
Sökord/sökväg Träffar Valda böcker Användes i tidigare
kurser • Samhällsvetenskapliga metoder av Bryman
Via andra uppsatser • Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori av Hartman
• Att utveckla kunskap: om metodologiska och andra vägval vid
samhällsvetenskaplig kunskapsbildning av Johansson-Lindfors
• Företagsekonomiska forskningsmetoder av Bryman et al. Forskningsmetodik 375 • Vetenskaplig metod av Ejvegård
• Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning av Patel & Davidson
Metodval 5 • Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och
andra samhällsvetenskapliga ämnen av Jacobsen et al.
Kvalitativ metod 172 • Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik av Justesen et al.
• Handbok i kvalitativa metoder av Ahrne & Svensson
• Kvalitativa studier i teori och praktik av Svensson & Starrin • Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap
av Repstad & Nilsson
Källkritik 56 • Källkritik av Thurén
Tabell 4: sökningar relaterade till K2 och K3
Sökord/sökväg Träffar Valda artiklar/böcker Användes under
moment 3, Fek D • On the global acceptance of IAS/IFRS accounting standards: The logic and implications of the principles-based system av
Carmona & Trombetta Principle- versus
rule based
accounting standards
4 • CPAs’ and CFOs’ perceptions regarding principles-based
versus rules-based accounting standards av McEnroe &
Sullivan Via artikeln av
Carmona & Trombetta
• Principles- versus rules-based accounting standards: the
FASB's standard setting strategy av Benston et al.
Principles, rules, standards
22 • The content of accounting standards: Principles versus rules av Bradbury & Schröder
• Rules, principles and judgments in accounting standards av Bennet et al.
• Rules-Based Standards and the Lack of Principles in
Accounting av Nobes
• Financial reporting outcomes under rules-based and
principles-based accounting standards av Collins et al.
Via artikeln av Bradbury & Schröder
• A true and fair view of the principles/rules debate av Alexander & Jermakowicz
Principbaserad redovisning
10 • Principbaserad redovisning av Grönlund et al.
Törning
• K3 i praktiken: PwC:s handbok vid tillämpning av K3 av Backlund et al.
• Redovisningsnyheter av Broberg Extern redovisning 77 • Extern redovisning av Johansson • Redovisningens språk av Smith
Redovisning, normer 13 • Redovisningens normer och normbildare: en nationell och
internationell översikt av Nilsson
K2 28 • Bokslut och årsredovisning i mindre aktiebolag – K2 av
Broberg
• Årsredovisning enligt K2-reglerna: introduktion till och
diskussion kring det nya regelverket av Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Via
bokföringsnämndens hemsida
• Skillnader mellan K2 och K3 av Bokföringsnämnden • K-projektet av Bokföringsnämnden
• Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2012:1 av Bokföringsnämnden
• Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2008:1 av Bokföringsnämnden
• Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2012:4 av Bokföringsnämnden
• Konsekvensutredning avseende nytt allmänt råd vid upprättande av årsredovisning av Bokföringsnämnden
• Bokföringsnämndens vägledning, Årsredovisning i mindre
aktiebolag av Bokföringsnämnden
• Bokföringsnämndens vägledning, Årsredovisning och koncernredovisning av Bokföringsnämnden
• Uttalande om byte mellan K-regelverk av Bokföringsnämnden Redovisning,
skatterätt
16 • Redovisningsfrågor i skattepraxis av Knutsson et al.
Via balans arkiv • K2- ett förtalat och underskattat regelverk av Drefeldt & Törning
• K2 uppfyller krav på rättvisande bild av Drefeldt • Nu är K3 här – vilken väg väljer du? av Lennartsson
Via andra uppsatser • En snabbguide i K3 – Nytt regelverk för redovisning av KPMG
Tabell 5: Övrigt
Sökord/sökväg Träffar Valda artiklar/ böcker
Via andra uppsatser • Företagens redovisning : att förstå årsredovisningar av Edenhammar & Thorell
Användes i tidigare
kurser • IFRS-volymen 2012 av FAR akademi
Via riksdagens
Bilaga 2: Intervjuguide redovisningskonsulter/revisorer
Intervjuguide - redovisningskonsulter/revisorer
Allmänna frågor
Bakgrund? (Yrkesroll, arbetsuppgifter, utbildning och yrkesverksamma år) Hur har du kommit i kontakt med K-regelverket? (Kurs, arbetar med det idag?) Vill du vara anonym?
Frågor relaterade till den teoretiska referensramen
Skillnader mellan regelverken1. Vilka är de viktigaste aspekterna att ta hänsyn till vid valet mellan K2 och K3?
Antalet intressenter Företagets storlek Organisationens struktur
Vilka möjligheter det finns till val av redovisningsmetoder Olika typer av förenklingsregler
2.
a. Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan K2 och K3? Hur påverkar dessa skillnader redovisningen?
b. Finns det någon specifik skillnad som är av mer betydelse än någon annan och som måste beaktas noggrant vid valet mellan regelverken?
3.
a. Vilken av skillnaderna mellan regelverken får störst effekt på redovisningen sett utifrån företagets intressenter?
b. Vilken intressent är den som påverkas mest av denna skillnad? Varför? Redovisningens kvalitativa egenskaper
4. Utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper, ger både K2 och K3 en rättvisande bild?
a. Finns det någon skillnad mellan regelverken?
b. Har detta någonting att göra med att K2 är ett regelbaserat regelverk och K3 ett principbaserat regelverk?
5. K2 bygger på försiktighetsprincipen, vilket kan leda till en konflikt att redovisa en korrekt bild, kontra att inte redovisa en alltför positiv bild av företaget. Kan detta göra att det blir svårare att redovisningen visar en rättvisande bild av företaget? Återfinns denna typ av problematik hos K3?
a. Vilken effekt får redovisningen av att K2 bygger på försiktighetsprincipen? b. Vilken skillnad får detta mot K3?
6. Utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper, ger både K2 och K3 en god redovisningssed?
a. Finns det någon skillnad mellan regelverken?
b. Är regelverken skapade utifrån det som idag kan anses som god redovisningssed?
Princip- och regelbaserade regelverk
7. Hur märks det på informationen i årsredovisningen att K2 är ett regelbaserat regelverk och K3 är ett principbaserat regelverk?
Relevans i information Antal upplysningar
Förståelse för företagets verkliga ekonomiska position och ställning
8. Vilka för- och nackdelar ser du med regel- respektive principbaserade regelverk? Vad får detta för effekter på företagets intressenter?
9. Är det viktigt som företag att förstå skillnaderna mellan regel- och principbaserade regelverk? Om ja, i sådana fall varför?
a. Är det en avgörande faktor vid valet mellan regelverken? Intressentteorin
10. Vad tycker ni om den information som ges om företagets ställning och resultat i K2 respektive K3? Är det någon skillnad i användarvänlighet mellan regelverken?
a. Kan man som intressent fatta välgrundade beslut utifrån de två olika regelverken?
Vilket av regelverken förmedlar på bästa sätt företagets verkliga ekonomiska position och ställning?
Uppställning av årsredovisningen Upplysningskrav
Krav på balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys
b. Om man har många externa intressenter, gör K3 att informationen blir med användbar?
11.
a. Hur stort inflytande anser ni att företagets intressenter har för företagets redovisning?
b. I sådana fall, i vilket av regelverken har intressenterna störst möjlighet att påverka redovisningen?
c. Generellt, hur många intressenter har ett K2, respektive ett K3 företag?
12. Vilken intressent har mest inflytande på redovisningen? Hur påverkas denna intressent K2 respektive K3?
Informationsasymmetri
13. Hur påverkar förenklingsreglerna i K2 informationsutbytet mellan företaget och dess intressenter? Hur skiljer sig detta jämfört med K3?
Agentteorin 14.
a. Hur skiljer sig revisionen mellan ett K2 och ett K3 regelverk?
Kontrollerbarhet Förenklingsregler Tidsåtgång
b. Om revisionen skiljer sig mellan K2 och K3, i. beror det på företagets storlek
ii. är det till följd av skillnaderna mellan regelverken iii. eller beror det på något annat?
Avslutningsvis
15. Har du något annat som du vill tillägga eller något annat som du anser är viktigt som vi inte har tagit upp?
Bilaga 3: Intervjuguide Skatteverket
Intervjuguide - Skatteverket
Allmänna frågor
Bakgrund? (Yrkesroll, arbetsuppgifter, utbildning och yrkesverksamma år) Hur har du kommit i kontakt med K-regelverket? (Kurs, arbetar med det idag?) Önskar du vara anonym i uppsatsen?
Frågor relaterade till K2 och K3
Skillnader mellan regelverken1. Ur ett skattemässigt perspektiv, vilka är de viktigaste aspekterna att ta hänsyn till vid valet mellan K2 och K3?
Beskattningsunderlag Företagets storlek Organisationens struktur
Vilka möjligheter det finns till val av redovisningsmetoder Olika typer av förenklingsregler
2. Sett utifrån er som intressenter till företagens årsredovisningar, vilket av regelverken föredrar ni att företagen använder? Varför?
3.
a. Vilken av de skillnaderna som finns mellan regelverken tycker ni är väsentligast?
b. Varför? På vilket sätt påverkar denna skillnad er relation med företaget? Redovisningens kvalitativa egenskaper
4. Så väl skattelagstiftningen som redovisningsnormerna syftar till att företagets årsredovisning ska spegla företagets ekonomiska resultat och ställning på ett rättvisande sätt.
a. Med detta i beaktning, finns det någon skillnad mellan K2 och K3 att ge en rättvisande bild av företagets resultat och ställning?
b. Hur påverkar denna skillnad i sådana fall årsredovisningen?
5. K2 bygger på försiktighetsprincipen och det kan därmed ibland bli svårt att redovisa en rättvisande bild av företagets resultat och ställning.
a. På vilket sätt påverkar detta redovisningen, och därmed beskattningsunderlaget?
b. Är detta något som påverkar ert arbete och som ni har diskuterat?
6. Skatteverket är en av de aktörer i Sverige som har störst påverkan på innebörden av god redovisningssed.
a. Enligt er mening, uppfyller båda regelverken god redovisningssed i Sverige? b. Finns det någon skillnad mellan regelverken?
7. Ur beskattningssynpunkt, hur märks det på informationen i årsredovisningen att K2 är ett regelbaserat regelverk och K3 är ett principbaserat regelverk?
Relevans i information Förståelse av information Antal upplysningar
Förståelse för företagets verkliga ekonomiska position och ställning Skillnad i beskattning
8.
a. Ur beskattningssynpunkt, vilka för- respektive nackdelar finns det med regel- och principbaserade regelverk?
b. Vilket av regelverken gör beskattningen mer rättvisande? Intressentteorin
9. Vad tycker ni om den information som ges om företagets ställning och resultat i K2 respektive K3? Är det någon skillnad i användarvänlighet mellan regelverken?
Vilket av regelverken förmedlar på bästa sätt företagets verkliga ekonomiska position och ställning?
Uppställning av årsredovisningen Upplysningskrav
Krav på balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys
10.
a. Hur stort inflytande anser ni, som intressent till företagen, att ni har på företagets redovisning?
b. I sådana fall, i vilket av regelverken har ni störst möjlighet att påverka redovisningen?
11. Anser ni att det finns någon annan intressent som har en stor påverkan på företagets redovisning? Vilken intressent och hur påverkar denna i sådana fall redovisningen? Informationsasymmetri
12. Hur påverkar förenklingsreglerna i K2 informationsutbytet mellan företaget och er som intressenter? Hur skiljer sig detta jämfört med K3?
Agentteorin
13. Hur skiljer sig K2 och K3 i valmöjligheter i redovisningen? Gör detta att kontrollerbarheten vid beskattningen skiljer sig åt mellan regelverken?