En god äldreomsorg
Bakgrund och syfte
Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha aktiv meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. (SoL § 4)
Att ge möjlighet att åldras med värdighet förutsätter att individen får rätten att bestämma i sitt eget hem och över sig själv även när personen blir allt mer beroende av andra för att kunna klara sin vardag. Det är en utmaning för såväl kommunernas myndighetsutövning som för den som ska utföra vård- och omsorgsinsatserna. Det är inte i alla delar en enkel fråga. Självbestämmandet kan vara påverkat av kognitiva svårigheter. Det kan också begränsas av vad som är samhällets ansvar. Den äldre personen ska göras delaktig i
genomförandet av vården och omsorgen och personalen ska utgå från ett salutogent synsätt.
Vilket innebär att utgångspunkten i mötet med äldre personer oavsett behov ska vara att se till det friska och vad de kan göra för att stärka det.
För äldre personer är det viktigt att få vara en del i ett socialt sammanhang, att bli sedd och att få betyda något för andra. Äldreomsorgen har som en del av sitt uppdrag att underlätta för den äldre att kunna fortsätta umgås med andra och bevara sina egna intressen. Tillgång till kommunala mötesplatser i olika tätorter i kommunen är av stor vikt.
Att få åldras i trygghet är angeläget. Upplevd trygghet beror bland annat på hur man bor, ens ekonomi, nätverk, hur sjukvården fungerar och hur väl omsorgspersonalen ser ens behov.
Annat som påverkar kan till exempel vara upplevelser i barndomen och traumatiska
upplevelser som kan aktualiseras på nytt i åldrandet. Upplevd hälsa samt kunskap och kontroll är faktorer som är positivt för hur äldre uppfattar och upplever trygghet i vardagen.
Relationer till anhöriga och till personal bidrar till att stärka tron på och tilliten till sig själv och sin förmåga. Olika tekniska hjälpmedel kan också bidra till trygghet.
Vård och omsorg utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Där personalens förmåga att vara lyhörd, ödmjuk för den äldres kunskap om sig själv, inkännande, flexibel, stödjande och stimulerande är väldigt viktigt. För att på bästa sätt möta detta behöver personalen bland annat tid, kunskap, ett gemensamt språk, handledning och tid för reflektion. Vård och omsorg är en komplex handling i skärningspunkten mellan de personliga egenskaperna och det professionella kunnandet. Insatserna ska bygga på forskning om det vanliga åldrande och så den äldre personens potential att klara sig själv bättre kan tas tillvara.
Sävsjö kommun arbetar personcentrerat utifrån individen resurser och förmågor. Arbetet utgår från den nationella modellen, IBIC (individens behov i centrum) vilken stödjer ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt och ger möjlighet till strukturerad information för såväl handläggare, som utförare av insatser enligt socialtjänstlagen. Det innebär att
handläggare och utförare använder ett gemensamt språk för dokumentation.
Ett preventivt arbetssätt inom vård och omsorg kan ge flera vinster. Ett sådant arbetssätt är ofta långsiktigt kostnadseffektivt och därför samhällsekonomiskt motiverat, men framför allt handlar det om att de äldre kan få ett gott och självständigt liv under en längre tid. Det handlar bland annat om vikten av god och näringsrik mat, fysisk aktivitet, starka sociala nätverk, att förebygga fallskador och att uppmärksamma munhälsan.
Merparten av morgondagens äldre personer kommer förmodligen att se digital teknik som en självklarhet när de behöver vård och omsorg. Deras kunskap, erfarenheter och inställningen till teknik är sannolikt blandad. Det finns emellertid inget som tyder på att det finns ett mot-stånd kopplat till ålder i sig. Det kan också finnas olika uppfattningar hos den personal som ska använda de digitala tjänsterna både om nyttan med tekniken och hur de äldre personer de arbetar hos kan tänkas uppleva den. Digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. Välfärdsteknik kan användas av personen själv, personal eller någon annan i personens närhet. Ett mål med användningen av
välfärdsteknik är högre kvalitet och effektivitet i vård och omsorg.
En viktig del inom vård och omsorg är att jobba med kvalité i verksamheterna och bedriva ett lärande systematiskt kvalititetsarbete. Det innebär att det finns riktlinjer, rutiner och
processer för det arbete som bedrivs samt att det görs riskbedömningar, egenkontroller och skrivs avvikelser. I detta ingår också att kontinuerligt utveckla verksamheten efter nya nationella och regionala lagar, förordningar, föreskrifter, rekommendationer och planer.
Regeringen har beslutat att en ny bestämmelse om tillgång till personal i särskilda boenden för äldre införs i socialtjänstförordningen. Bestämmelsen trädde i kraft 15 april 2016.
Ändringen innebär ett förtydligande av ansvaret om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp.
Betalningsansvarslagen har ersatts med en ny lag. Den nya lagen syftar till att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård och vård och omsorg i hemmet kan hållas så korta som möjligt samt att onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas. Detta ger kommuner och landsting möjligheter att ge människor som är sjuka större möjlighet att leva ett tryggt och självständigt liv utan att vara på sjukhus. Grundtanken i förslaget är att
kommuner och landsting i lokala överenskommelser reglerar när kommunens betalningsansvar ska inträda, vilket belopp som ska gälla samt hur tvister ska lösas.
Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård- och omsorg för personer med demenssjukdom49. Riktlinjerna lyfter fram följande områden som viktiga, tidig medicinsk utredning, läkemedelsbehandling, dagverksamhet anpassad för gruppen, särskilt boende anpassad för gruppen, stöd till närstående och personcentrerad vård- och omsorg. Behovet av dagverksamhet för personer med demens kommer troligtvis öka i takt med att fler blir äldre och att fler kommer bo kvar i ordinärt boende. Dagverksamhet syftar till att bevara det friska så länge som möjligt hos personer med demensdiagnos och ger avlastning för anhöriga.
Kommunens hemsjukvård står inför stora utmaningar i framtiden när mer och mer avancerad vård ska kunna skötas i hemmet och i samverkan med primärvården. Några av dessa utmaningar är höga krav på bred kompetens, flexibelt arbetssätt med och ständig utveckling av digitala verktyg, intern kommunikation, samarbete i team samt samverkan mellan kommun och region.
Personer med funktionsnedsättningar blir idag äldre än tidigare. Medellivslängden har ökat för de med intellektuella funktionsnedsättningar och de med lindrig nedsättning följer numera samma utveckling som övrig befolkning. Inom vård och omsorgsverksamheterna finns behov av ökad kunskap om dessa målgrupper. Det är bland annat ofta svårare med kommunikationen och de har ofta andra symtom vid exempelvis en demenssjukdom50 Syftet med utvecklingsområdet är att lyfta fram de delar inom äldreomsorgen som behöver förändras och förbättras i de olika verksamheterna.
Mål
Målet är att:
Alla brukare inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården får tjänster av god kvalitet
Socialförvaltningen bedriver en effektiv och ändamålsenlig verksamhet
Informationen om socialtjänsten skall vara lättillgänglig och det skall vara lätt att komma i kontakt med socialtjänsten
Socialförvaltningen har ett levande ledningssystem för kvalitet
Socialförvaltningen bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete
Socialförvaltningen samarbetar aktivt med olika samhällsaktörer
Insatsområden Huvudansvarig och samverkansparter
49 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. 2017.
50Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Socialdepartementet. SOU 2017:21. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsen. SOSFS 2011:9.
Utveckla och säkerställa social dokumentation och genomförandeplanerna utifrån IBIC (individens behov i centrum)
Huvudansvarig: socialnämnden Fortlöpande arbete med ledningssystem och systematiskt
kvalitetsarbete Huvudansvarig: socialnämnden
Utveckla arbetet med Esther förbättringscoacher och
värdegrundsarbetet Huvudansvarig: socialnämnden
Utveckla och säkerställa arbetet med
brukarundersökning, anhörigundersökningar Huvudansvarig: socialnämnden Utveckla dagverksamheten för personer med en
demensdiagnos Huvudansvarig: socialnämnden
Ökad tillgång till personal på särskilda boenden utifrån
individuella behov Huvudansvarig: socialnämnden
Pröva om en resursfördelningsmodell för äldreomsorgen bör införas
Huvudansvarig: kommunstyrelsen och socialnämnden
Utveckla samverkan mellan förvaltningarna genom kontinuerliga samverkansråd
Huvudansvarig: socialnämnden Samverkanspart berörda nämnder Attraktiv måltidsmiljö
Huvudansvarig: socialnämnden Samverkanspart kommunstyrelsen (serviceförvaltningen)
Bilaga 1 Befolkning i Sävsjö kommun fördelat på tätorter och landsbygd, år 2017
Befolkning i Sävsjö kommun fördelat på tätorterna Sävsjö, Stockaryd, Vrigstad, Rörvik och samtlig landsbygd. Åldern 65 år och äldre samt 80 år och äldre. År 2017. Källa: KIR