Ändamålsenlig styrning

3.2.1. Den regionala överenskommelsen

Överenskommelsen⁴ som gäller för länet hanterar frågor kring gemensamt och spe-cifikt ansvar mellan kommunerna, närsjukvården, psykiatrin och specialiserad so-matisk vård. De slår också fast vilken kompetens som respektive huvudman ska ha i arbetet samt vilka instrument/metoder som gemensamt och var för sig ska använ-das vid bedömning av enskilds missbruk. Syftet med överenskommelsen är att, med utgångspunkt i gällande regelverk, tydliggöra respektive huvudmans ansvarsom-råde.

Länsöverenskommelsen preciserar också att det ska finnas rutiner för samlat an-svarstagande när insatser behövs från flera aktörer samt att evidensbaserade vård- och behandlingsinsatser ska erbjudas. Vård och stöd ska samordnas mellan hu-vudmännen för att skapa helhetssyn, kontinuitet och effektiva insatser.

Lokal samverkan

 I respektive kommun ska det finnas en samordningsgrupp med verksamhetsan-svariga chefer från kommunens socialtjänst samt regionens psykiatri, förvalt-ningen för hälsa och funktionsstöd samt närsjukvård, som gemensamt ansvarar för strategisk planering och samordning. Till gruppen ska även övriga berörda myndigheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, polis och företrädare för brukare/anhöriga kopplas.

 Lokala rutiner för samordning av huvudmännens verksamhet ska utvecklas inom respektive kommun.

 Arbetet ska utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven ska kon-tinuerligt inventeras gemensamt och omvärldsanalyser ska ligga till grund för planeringsarbetet regionalt och lokalt.

 Samordningsgruppen ska ha regelbundna träffar och ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls.

 När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras, som kan antas få konsekvenser för annan parts verksamhet, ska informationen ges och synpunkter inhämtas från samordningsgruppen.

4Regional överenskommelse om samverkan - Insatser till vuxna och ungdomar med riskbruk/missbruk/beroendeproblem och till deras närstående. 2015

 Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt denna överenskom-melse följs på lokal nivå.

Av intervjuerna framgår att överenskommelsen är relativt färsk och att implemente-ringen kommer att innebära ett omfattande arbete framöver. Betydelsen av att bryta ner den regionala överenskommelsen på lokal nivå betonas Det behöver tas fram en lokal överenskommelse som reglerar samverkan med öppen vård. Det är viktigt att konkretisera hur det praktiskt ska fungera. Detta kräver fungerande samverkans-former. Det finns ingen tidplan för när implementeringen skall vara klar.

Socialstyrelsens reviderade nationella riktlinjer uppges vara kända och kommer att implementeras i verksamheten under hösten 2015. Riktlinjerna uppges vara sty-rande för verksamheterna och Halmstad kommun har en lång tradition av att ar-beta med öppenvård.

3.2.2. Socialnämndens styrning och uppföljning

I Halmstad kommun ansvarar socialnämnden för målgruppen. Det finns vision och värdegrund samt servicedeklarationer inom socialförvaltningen som omfattar verk-samheten. Vidare finns mål från fullmäktige och nämnd som styr verkverk-samheten.

Mål Aktivitet/åtgärd

Effektiv och rättssäker hand-läggning av hög kvalitet i alla ärenden.

Att på förvaltnings- och avdelningsnivå arbeta med att använda Öppna jämförelser som ett verktyg för att förbättra kvalitet och som ett underlag för upp-följning och utvärdering av socialnämndens verk-samheter. Mäta kvaliteten i genomförandeplaner Att samverkan ur ett

brukar-perspektiv fungerar

Fortsatt arbete inom de regionala taktiska grup-perna. Mål- och handlingsplan inom områdena regionalt samverkansavtal samt SIP. Att i samver-kan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Halland driva projektet Arena för indi-vidsamverkan.

Att möjliggöra brukarmed-verkan på individ-, verksam-hets- och organisationsnivå.

Regelbundet återkommande möten med förenings- och brukarråden.

Respektive enhet inom vuxenavdelningen har upprättat verksamhetsplaner som innehåller uppdrag och prioriteringar. Effektiv och rättssäker handläggning har konkretiserats genom att kvaliteten mäts i granskning av upprättade genomföran-deplaner. Enhetscheferna ansvarar för att följa upp:

- Om genomförandeplanen motsvarar det som framkommer i vårdplanen (uppdrag till utföraren).

- Om det framgår att brukaren har medverkat i genomförandeplanen.

- Om anhöriga har fått möjlighet att medverka/vara delaktig i genomförande-planen.

- Om barnens behov har beaktats i genomförandeplanen.

Inom verksamheten sker uppföljning av mål på avdelningsnivå. Dessa redovisas tre gånger årligen (delårsrapport 1-2, årsredovisning). Vidare sker uppföljning i en-skilda ärenden. Av intervjuerna framgår att det är ett utvecklingsområde att formu-lera uppföljningsbara och konkreta mål.

Av vuxenavdelningens uppföljning per delårsrapport 2 framgår att full måluppfyl-lelse har uppnåtts vad gäller brukarmedverkan i genomförandeplanen samt att ge-nomförandeplanen motsvarar vårdplanen.

Nämnden har upprättat ett kvalitetsledningssystem med rutiner, riktlinjer och pro-cessbeskrivningar. Systemet uppges vara välutvecklat men har brister vad gäller användarvänlighet. Beslut har fattats och arbete har påbörjats med att upphandla ett nytt system.

Det genomförs brukarundersökningar vilka uppges utveckla verksamheten. Under hösten 2014 gick avdelningen ut med enkäter till samtliga personer som är aktuella för verksamhetens ansvarsområden.

De mål som finns på övergripande nivå vad gäller delaktighet, samverkan, brukarin-flytande som även berör missbruksområdet har funnits sedan ett antal år. Målen konkretiseras på avdelnings- och enhetsnivå. Verksamheten omfattas också av syn-punktshantering.

Av årsredovisning 2014 redovisas exempelvis kostnaderna för missbruksvård i kommunen samt antalet vårddygn för externa missbruksplaceringar.

Av delårsrapport 2-2015 framgår att på missbruks-och beroendeområdet ser nämn-den ett mönster av att unga vuxna ökar i antal vad gäller externplaceringar och sär-skilt vad gäller placeringar enligt LVM (Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall).

Beträffande det senare konstateras att samtliga placerade enligt LVM har en sam-sjuklighet med problematik såväl vad gäller missbruk/beroende som psykisk ohälsa.

Komplexiteten i problematiken ställer ökade krav på innehållet i insatserna och personerna är ofta i behov av längre vårdtider vilket därmed också påverkar resur-såtgången.

Socialnämnden har valt att inte ha med kvalitetsaspekter i Internkontrollplanen utan istället årligen upprätta plan för egenkontroll enligt SOSFS 2011:9.

3.2.3. Kommunens kostnader

Nedanstående jämförelse visar kostnad per invånare för missbruksvården 2012-2014 för respektive kommun i Hallands län, genomsnittet för kommunerna i Hal-lands län (valda kommuner) samt genomsnittet för riket (alla kommuner). Uppgif-terna har hämtats från kommun- och landstingsdatabasen Kolada.

Halmstad kommun har en kostnad per invånare som överstiger genomsnittet i länet och ligger strax under riksgenomsnittet⁵. I jämförelse med större städer i landet är kostnaderna för missbruksvården avsevärt lägre i Halmstad kommun.

3.2.4. Bedömning och rekommendationer

Vi bedömer att det delvis finns en styrning genom den regionala överenskommel-sen, men att denna kan utvecklas. Vi vill särskilt lyfta behovet vad gäller mål inom samverkansområdet.

Det finns en ändamålsenlig och aktuell regional överenskommelse om samverkan. I denna överenskommelse har uppdraget tydliggjorts.

I Halmstad kommun har Socialnämnden beslutat om mål för verksamheten och handlingsplaner har tagits fram på olika nivåer för att verkställa uppdraget. Målen följs upp och återredovisas. Det finns en plan för egenkontroll som även omfattar missbruks- och beroendeverksamheten. Genom kvalitetsledningssystemet sker även en styrning i form av lokala rutiner och riktlinjer för verksamheten.