Ängsbacken i Sandviken

För att validera att parameterstudien kan tillämpas på befintliga objekt kommer slumpmässigt utvalda rum från äldreboendet Ängsbacken i Sandviken att fungera som en valideringskontroll. Detta slutliga steg utförs för att kontrollera att ett

förprojekteringsverktyg faktiskt har erhållits samt vilka brister som finns vid tillämpandet av verktyget idag.

Rummen D1-D4 som har valts presenteras i Figur 17-20 nedan och valdes ut

slumpmässigt från planritningen, se Bilaga G. Dock valdes alla rummen med fönster placerade endast åt ett väderstreck, för att i den mån det går eftersträva

parameterstudiens indata. För fönsteruppställning se Bilaga G.

 Figur 17. Rum D1.

Figur 18. Rum D2.

Figur 19. Rum D3. Figur 20. Rum D4.

25 Ingen hänsyn har tagits till rummens verkliga funktion, vilket vädersträck fönstren är placerade, fönstertyp, bröstningshöjd, balkonger m.fl.

De viktiga parametrarna som undersöktes för respektive rum var fönstrets dimensioner inklusive karm, rummets höjd respektive bredd samt djupet på rummet. En

sammanställning för respektive rums förutsättningar, som sedan kommer tillämpas och prövas inför valideringen av parameterstudien, presenteras i Tabell 8 nedan. Observera att höjden i alla rummen har fastställts till 2,55m, enligt tilldelade ritningsunderlag.

Tabell 8. Sammanställning av rum D1-D4, utvalda från fallstudien Ängsbacken.

D(m) B(m) Avägg (m²) Afönster (m²)

D1 6,2 6,1 15,5 7,5

D2 7,0 8,2 20,9 10,2

D3 6,5 5,1 13,0 4,3

D4 3,5 5,1 13,0 4,3

D= Rumsdjup B= Rumsbredd

A_vägg= Arean för fasadarean inklusive A_fönster Afönster= Arean för fönstret inklusive karm

Under kapitlet ”Resultat” kommer betyg för rum D1-D4 fastställas, med hjälp av resultatet från parameterstudien.

26

4 Resultat

4.1 Dagsljus

Genom simuleringar i Velux Daylight Visualizer fastställdes dagsljusfaktorn för testrummen som minst uppfyllde DF ≥ 1,0 % och för de rum som låg precis under för att klara kraven på DF ≥ 1,0 %. Detta för att säkerställa vart gränsen går för en godkänd respektive icke godkänd dagsljusfaktor, se Bilaga B.

Dagsljusfaktorn är ett delresultat som sedan har använts i parameterstudien, där testrummen som uppfyller en DF på BRONS (1,0%) och SILVER (1,2%) plottats ut i diagrammen som redovisas senare i kapitlet under rubriken Parameterstudie.

4.2 Solvärmelast

Vid beräkningar av solvärmelasten fastställdes gsyst för respektive fönstertyp, se Tabell 9 nedan. I Tabell 10 nedan redovisas SVL [W/m²] för de aktuella testrummen

innehållandes Treglas- respektive Energisparglasfönster.

Tabell 9. Valt gsyst för respektive fönstertyp, hämtat från ParaSol.

Tabell 10. Solvärmelasten beräknad enligt Miljöbyggnads kriterier för testrum A-D. Samtliga studerade testrum fick betyget GULD.

Solvärmelast SVL BETYG SVL BETYG

27

Ett medelvärde för testrummens Top, Tm och PPD-värde redovisas i Tabell 11.

Testrummen, med respektive fönstertyp, simulerades för att studera skillnaden mellan dessa fönster. Samtliga testrum som undersöktes uppfyllde betyget SILVER enligt Miljöbyggnads bedömningskriterier. I Tabell 12 redovisas slumpmässigt utvalda testrum som ej uppfyller en godkänd DF på 1,0%. Även dessa rum har fått betyget SILVER. För fullständig redovisning av tesrummens förutsättningar samt resultat hänvisas till Bilaga B.

Tabell 11. Sammanställning av det termiska klimatet där skillnaden mellan fönstertyperna Treglas och Energisparglas tydliggörs.

Kommentar. Värdena ovan redovisar medelvärdet av testrummen A-E med DF >1,0 % och resultat där även indikatorbetyg för Termiskt klimat redovisas.

28 Tabell 12. Redovisar fem testrum som försetts med fönstertypen Treglas där DF är ≤ 1,0%.

Samtliga testrummen uppfyller slutbetyget SILVER, trots en icke godkänd dagsljusfaktor, DF.

Kommentar. Värdena ovan redovisar slumpmässigt utvalda testrum innehållandes Treglas i studien som inte uppfyller ett godkänt dagsljusinsläpp på DF ≥ 1,0% . Alla rummen uppfyller betyget SILVER enligt Miljöbyggnads bedömningskriterier för indikatorn Termiskt klimat.

4.4 Parameterstudie

Nedan presenteras resultatet av arbetets parameterstudie. Diagramen redovisar

sambandet mellan rumsdjupet och fönsterandelen i förhållande till den vägg där fönstret placerats och har fått benämningen α. Fönsterandelen har beräknats inklusive karm där måttet på karmen bestämt till 50 mm på vardera sidan om fönstret. Diagram 1

redovisar hur α ändras med rumsdjupet för rum enligt Svensk Standard SS-EN 91 42 01 (se Bilaga A). Diagram 2 redovisar hur α ändras med rumsdjupet för rum som frångår standarden, benämns som djupa rum och uppgår till tio meter. Med hjälp av α och rumsdjupet kan DF 1,0 % (BRONS) eller DF 1,2 % (SILVER) avläsas i diagramen. För fullständiga värden på punkterna i diagrammen se Bilaga B5.

Diagram 1. Diagramet nedan visar sambandet mellan fönsterglasandel, α, och rumsdjup från 3,5 till 6 m, där rum som uppfyllt DF 1,0% respektive 1,2% plottats ut. För att skapa ett tydligare samband har en kurva för respektive DF skapats.

29

4.5 Fallstudie

I Tabell 13 presenteras rum D1-D4 fönsterandel, rumsdjup, uppskattad dagsljusfaktor samt betyg enligt Miljöbyggnad. Dagsljusfaktorn har uppskattats ligga över 1,2 % för respektive rum, se Figur 21 och 22, där samtliga rum uppfyller betyget SILVER med god marginal. Rum D1-D4 har validerats genom att rummen modellerats i Velux för att kontrollera att dagsljusfaktorn stämmer överens med den DF som erhålls i diagrammen nedan, se figur 23, 24, 25 och 26. Med hjälp av diagrammen kan ett rum med bestämda förutsättningar förutse om rummet klarar en dagsljusfaktor på 1,0% respektive 1,2% och därmed förutse ett betyg för rummet.

Tabell 13. Fallstudiens rum D1-D4.

Fönsterandel, α (%)

Rumsdjup

(m) Dagsljusfaktor,

DF (%) BETYG

D1 0,48 6,2 ≥ 1,2 SILVER

D2 0,49 7,0 ≥ 1,2 SILVER

D3 0,33 6,5 ≥ 1,2 SILVER

D4 0,33 3,5 ≥ 1,2 SILVER

Diagram 2. Diagrammet nedan visar sambandet mellan fönsterglasandel, α, och

rumsdjup från 6 till 10 m, där testrum som uppfyllt DF 1,0 % respektive 1,2 % plottats ut.

För att skapa en tydligare samband har en kurva för respektive DF skapats.

30 Figur 21. Rum D1-D3 är utplottade i diagrammet ovan. I diagrammet utläses att rum

D1-D2 klarar en DF ≥1,2 % med god marginal, vilket gör att rummen bedöms med betyget SILVER enligt Miljöbyggnad. Dock kan rum som ligger nära kurvan, se rum D3, behöva kompletteras med simulering i Velux för att med säkerhet uppskatta en DF för rummet.

Figur 22. Rum D4 är utplottat i diagrammet ovan. Här utläses att rum D4 klarar en DF ≥1,2 %, vilket gör att rummet bedöms med betyget SILVER enligt

Miljöbyggnad.

31 Figur 23. Rendering i Velux av Rum D1 där dagsljusfaktorn

3,0 % uppskattades.

Figur 24.Rendering i Velux av Rum D2 där dagsljusfaktorn 2,7 % uppskattades.

32 Figur 3. Rendering i Velux av Rum D3 där

dagsljusfaktorn 1,9 % uppskattades.

Figur 4. Rendering i Velux av Rum D4 där dagsljusfaktorn 4,7 % uppskattades.

33

5 Diskussion

I detta kapitel presenteras en kritisk reflektion kring arbetsgång, metoderna, indata som använts, problem som uppstått och hur dessa har hanterats samt felkällor som kan påverka resultatets trovärdighet. Först presenteras en övergripande reflektion kring ämnet under rubriken Allmänt för att sedan övergå till en fördjupande reflektion avseende studiens innehåll.