Björn Sund, biträdande forskare i nationalekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet
E-post: bjorn.sund@economics.gu.se
Jag har arbetat för Räddningsverket sedan 1996 och har haft mycket samarbete med Göran Melin vid räddningstjänsten här i Jönköping. Bakgrunden till studien är att ställa kostnader i relation till fördelarna. Den studerade åtgärden var att larma räddnings-tjänsten direkt vid hot av suicid. Tidigare var det oftast så att polisen larmades i första hand och att det tog tid innan räddnings-tjänsten blev inkopplad. När en kostnadsnyttokalkyl studeras är det viktigt att inte bara se på den direkta kostnaden utan hur det påverkar samhället i stort. En kostnadsnyttostudie innebär att man väger kostnaderna mot fördelarna vilket i detta fall motsvaras av
”räddade” människoliv tack vare snabbare insatser. Kostnaderna som vägs mot handlar om utbildningsinsats som har varit ungefär två timmar per år/befäl. Eftersom det handlar om dygnet runt beredskap blir det ett antal befäl som skall utbildas. Kostnaderna för utrusning har varit ganska ringa, eftersom den utrustning som har behövts redan finns. Utryckning medför lite större kostnad i jämförelse med utrustning.
I starten hade vi egentligen inga uppgifter. Det vi har kommit fram till nu är dock baserat på så pass få fall att det är svårt att värdera.
Vi har tittat på den insatsstatistik som fanns för åren mellan 1996 till 2004 och använt oss av olika sökord som självmord, suicid, hopp, hoppade o.s.v. Det blev så många träffar vid sökorden hopp, hoppade att dessa sattes i kombination med död, avliden, omkom.
Sökord Träffar Kommentar
• Självmord 270 varav fullbordade 73 fall
• Suicid 54 varav fullbordade 5 fall
• Hopp, hoppa, hoppade, hoppat, tåg, järnväg, häng-ning, spår i kombination med
död, avliden, omkomna 192 varav järnväg/spår 173 fall
Majoriteten av fallen var järnväg och spår. Från andra studier har det visat sig att 80 procent av dessa avlidna vid järnväg och spår är självmord. Den kommunala räddningstjänstens insatsstatistik har blivit bättre och bättre efter starten. Vi måste också vara medvetna om att det är svårt att avgöra om det är suicid eller inte.
Om man utgår ifrån de metoder som insatsstatistiken täcker visar tabellen att det framför allt sker mycket utryckningar till ”övriga metoder” och det är järnväg och spår:
Metod Antal
Förgiftning med fasta och flytande ämnen 0
Hängning 7
Skjutning 5
Dränkning 8
Förgiftning med gaser och ångor 8
Hopp från hög höjd 10
Stickande och skärande föremål 1
Övriga metoder 159
Oklart 3
Totalt 232
I samtliga av dessa redovisade fall har räddningstjänsten och andra enheter kommit in alldeles för sent. Det har varit en princip att inte larma räddningstjänsten när vapen och knivar är inblan-dade. Vi har diskuterat med räddningstjänsten vilka situationer som är rimliga att ingripa i. Den hypotes som har ställts har varit:
vad hade hänt om räddningstjänsten hade kommit 5-10 minuter tidigare till platsen? Tyvärr har alldeles för lite information läm-nats kring de aktuella fallen, vilket har gjort det svårare att analy-sera. Det kan stå suicid men ingen övrig information. Däremot hittades fem fall där två fall var förgiftning med gaser och ångor, ett fall dränkning, ett fall övriga metoder som var brand och ett oklart fall. Ett exempel på vad som kan stå i ett fall är:
Självmord. Vid vår ankomst var pulsen fortfarande kännbar.
Upplivningsförsök igångsattes genast. Avbröts ej förrän ambulanspersonal kopplat på respirator. Sen ambulans p.g.a.
att ambulans fick rekvireras från annan ort.
Hade man kommit tidigare kanske den här personen kunnat räddas till livet. Vi har antagit en sannolikhet på en av tio att personen hade kunnat räddas vid tidigare ankomst. Andelen har framkommit utifrån en tidigare studie. Analysen kan visa att vart 450 liv hade kunnat räddas. Eftersom det var så många järnvägs-och spårfall fanns inget fall där utfallet hade kunnat påverkas. Tre olika strategier har valts att användas:
1. Insats vid hängning, dränkning, förgiftning med gaser och ångor, hopp från hög höjd, övriga metoder.
2. Insats vid hängning, dränkning, förgiftning med gaser och ångor, hopp från hög höjd.
3. Insats vid samtliga suicidlarm.
När räddningstjänsten kan tänkas vara först på plats skickas de till platsen. I strategi 1 hade vi 192 insatser som är granskade i vilka fanns fyra fall där liven hade kunnat räddas. Om man larmar räddningsfallen vid samtliga fall och använder strategi ett finns möjlighet att rädda liv vart 500:e fall. När det gäller strategi 2 finns möjlighet att rädda liv vart 100:e fall och vid strategi 3 blir det enligt sannolikhetstalen vart 450:e fall. Frågan blir då hur stora kostnaderna blir och om det verkligen är lönt att skicka räddnings-tjänsten och därmed rädda vart 500:e liv? Vid beräkningar (se tidigare föredragning av Göran Melin) blir det höga sparkostnader om man ser på varje människas del i samhället. Ett exempel visar att i ett samhälle med 20 000 invånare tjänar man 83 000 kronor vilket kan jämföras med kostnaden på 14 000 kronor. Resultatet blir en åtgärd med en kvot som på varje satsad krona ger sex kronor tillbaka.
Olika åtgärder som är aktuella för räddningstjänsten att använda sig av är automatlarm, brandvarnare, handbrandsläckare, sprink-lers. För dessa finns kvoter uträknade för att jämföras med en snabbare insats vid hot om suicid. Det finns emellertid en stor osäkerhet kring resultatet för den sistnämnda åtgärden. Först får man analysera vad insatsstatistiken säger d.v.s. när erfarenheterna har visat att människor har kunnat räddas. Utvecklingen av larm-strategier som har att göra med när räddningstjänsten skall skickas till platsen. Här finns en stor potential. Det finns även regionala skillnader beroende på hur samhällsplaneringen ser ut – finns det mycket spårområden, många höga hus, mycket vatten, finns vapen
tillgängliga. Räddningstjänstens arbetssätt förändras också. Finns fler mindre enheter gör detta att det kanske går att komma snab-bare på plats. Bieffekter handlar om bättre samordning mellan polis, socialtjänst, psykiatri och räddningstjänst. I sammanhanget kan det vara viktigt att ta reda på vilka effekter, som stopp i all trafik på spårområden som ger förseningar, som kan få konsekven-ser för många andra. I enstaka fall är det kanske inget problem, men sker det ofta blir det säkert stora problem.