• No results found

Är svensk praxis förenlig med EG-domstolens praxis

återförsäkringstransaktion?

Syftet med uppsatsens första delfråga är att utreda vad som omfattas av begreppen

försäkrings- och återförsäkringstransaktion utifrån ett svenskt perspektiv.313 Sveriges

306 RÅ 2005 not. 115, s. 658. 307 Se avsnitt 5.2.1 och 5.2.2.

308 Skatterättsnämndens förhandsbesked 2006-09-19. 309 Se avsnitt 5.2.3.

310 Se den allmänna definitionen av en försäkringstransaktion i avsnitt 5.2.1.

311 Se avsnitt 5.2.1 och rådets direktiv 84/641/EEG av den 10 december 1984 om ändring, speciellt med

avseende på reserisker, i första direktivet (73/239/EEG) om samordning av lagar och andra författningar om rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring.

312 RÅ 2007 not. 139, s. 723. 313 Se avsnitt 1.2.

medlemskap i EU innebär att EG:s lagstiftning är en del av den svenska rätten och utredningen av begreppen görs därför utifrån EG:s rättskällor.314 Regeringsrätten och Skatterättsnämnden ska i sin bedömning av vad som omfattas av begreppen försäkrings- och

återförsäkringstransaktion, följa EG-domstolens praxis avseende tolkningen av begreppen.315 Nedan analyseras huruvida Regeringsrätten och Skatterättsnämnden gör en bedömning som följer EG-rättens linje.

I svensk praxis har Regeringsrätten och Skatterättsnämnden att bedöma huruvida en bärgningsförsäkring, skadereglering och en rådgivningstjänst till en fond- och en portföljförsäkring omfattas av begreppet försäkringstransaktion. Vid bedömning om dessa transaktioner omfattas av begreppet försäkringstransaktion hänvisar Regeringsrätten och Skatterättsnämnden till CPP-målet316 och Skandia-målet317.

Bestämmelsen i 3 kap. 10 § ML ska tolkas restriktivt eftersom den utgör ett avsteg från den generella principen, att all omsättning av varor och tjänster ska vara skattepliktiga.318 Regeringsrätten tolkar huruvida en rådgivningsförsäkring till en fond- eller en portföljförsäkring omfattas av begreppet försäkringstransaktion.319 Utgångspunkten vid bedömningen av, om en transaktion omfattas av begreppet försäkringstransaktion, är om försäkringstagaren erlägger en premie för att erhålla ett skydd från försäkringsgivaren.320 En sådan rådgivningstjänst till en försäkringstransaktion omfattas inte av vad som kännetecknar en försäkringstransaktion. Kunden betalar ingen premie för att erhålla ett försäkringsskydd. Kunden betalar istället en avgift för att erhålla en tjänst som innebär rådgivning till en

försäkringstjänst. Om alla rådgivningstjänster som tillhandahålls i anslutning till en försäkringstransaktion omfattades av undantagsbestämmelsen, skulle allt flera tjänster

omfattas av undantagsbestämmelsen och den restriktiva tolkningen skulle då frångås. I förhandsbeskedet 2006-09-19 tar Skatterättsnämnden ställning till huruvida ett bilbolag som säljer en bärgningsförsäkring från ett försäkringsbolag, som i sin tur tar en ersättning av en märkesverkstad för försäkringen, undantas från skatteplikt.321 Skatterättsnämnden hänvisar till CPP-målet och drar slutsatsen att något avtalsförhållande inte föreligger mellan märkesverkstaden och försäkringsbolaget. Märkesverkstaden är inte heller försäkringstagare och därför ska ersättningen mellan bilbolaget och märkesverkstaden inte undantas från skatteplikt. Skatterättsnämnden diskuterar inte huruvida transaktionen kan undantas från skatteplikt i enlighet med EG-domstolens resonemang i CPP- och Skandia-målet.322 Utgångspunkten enligt CPP-målet är som tidigare, att en försäkringstransaktion kännetecknas av att försäkringstagaren erlägger en premie för att erhålla ett skydd från försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren tar därmed över risken om den överenskomna händelsen skulle inträffa. 314 Se avsnitt 1.3.1. 315 Se avsnitt 2.2. 316 Se avsnitt 5.2.1. 317 Se avsnitt 5.2.2. 318 Se avsnitt 3.2. 319 Se avsnitt 6.2. 320 Se avsnitt 5.2.3. 321 Se avsnitt 6.2. 322 Se avsnitt 5.2.3.

Svensk tillämpning av undantagsbestämmelsen i 3 kap. 10 § ML

Om händelsen inträffar tillhandahåller försäkringsgivaren prestationen som de kommit överens om i samband med avtalsslutandet.323 I CPP-målet utvecklades dock huruvida begreppet endast omfattar försäkringstjänster som tillhandahålls av en försäkringsgivare. EG-domstolen resonerade i CPP-målet, som förtydligades i Skandia-målet, att en skattskyldig person kan tillhandahålla en försäkringstjänst och även omfattas av begreppet

försäkringstransaktion och undantas från skatteplikt.324 Avgörande kriteriet för om en sådan transaktion ska omfattas av begreppet försäkringstransaktion, är om det föreligger ett avtalsförhållande mellan bilbolaget och försäkringsbolaget och bilbolaget och märkesverkstaden.325 Om bilbolaget har ett avtalsförhållande med både försäkringsgivaren och försäkringstagaren skulle transaktionen kunna undantas från skatteplikt enligt EG- domstolens resonemang. I fallet anges inte om Bilbolaget tillhandahåller bärgningsförsäkringen till märkesverkstaden och Skatterättsnämnden borde därmed inte ha lämnat något beslut i frågan.

Skadereglering är den prestation som parterna kom överens om, som försäkringsgivaren skulle utföra när försäkringsrisken förverkligas. I CPP-målet tog domstolen ledning av direktiv 73/239 enligt dess lydelse i direktiv 84/641 vid bedömning om vad som utgör en prestation.326 Till skillnad från CPP-målet får Regeringsrätten i RÅ 2007 not. 139 att tolka huruvida förvärv av ny vara eller tjänst anses utgöra en prestation.327 I CPP-målet uttalar domstolen att en prestation utgörs av kontanta medel och serviceförmåner.328 Serviceförmåner torde innefatta reparation av skadad vara och Regeringsrätten gör därmed en korrekt bedömning. Förvärv av ny vara eller tjänst bör likställas med prestation i kontanta medel då innebörden blir densamma. Det skulle förefalla märkligt om förvärv av ny vara eller tjänst inte utgjorde en prestation som var undantagen skatteplikt. Prestationen ska ses som en del av försäkringstjänsten, vilken försäkringstagaren har erlagt en premie för att erhålla som skydd om den avtalade risken förverkligas.

Regeringsrätten och Skatterättsnämnden hänvisar till EG-domstolens praxis vid bedömning om vad som omfattas av begreppet försäkrings- och återförsäkringstransaktion. Regeringsrätten och Skatterättsnämnden applicerar bestämmelserna i enlighet med EG- praxis, men för inga längre diskussioner varför tolkningen görs på ett visst sätt. De verkar endast utgå från att en försäkringstransaktion föreligger då försäkringsgivaren tillhandahåller försäkringstjänsten och inte att en försäkringstjänst även kan tillhandahållas av en skattskyldig person. Eftersom ML är harmoniserad med mervärdesskattedirektivet ska undantagsbestämmelsen i 3 kap. 10 § ML tolkas på samma sätt som art. 135.1 a i mervärdesskattedirektivet och därmed motsvara samma omfattning.

323 Se avsnitt 5.2.3. 324 Se avsnitt 5.2.3. 325 Se avsnitt 5.2.3. 326 Se avsnitt 5.2.1. 327 Se avsnitt 6.2. 328 Se avsnitt 5.2.1.