42 Det kan även diskuteras huruvida fallstudien av Malmö, Kristianstad, Sundsvall och Umeå kan

användas för att skapa en generell bild för alla svenska kommuners arbete med klimatanpassning.

Fallen valdes som nämnt tidigare på grund av dess geografiska lägen vid kusten. De undersökta kommunerna kan därför inte användas för att skapa en generell bild av inlandskommuner då dessa inte påverkas av den stigande havsnivån. I studien visade det sig dock att kommunerna Sundsvall och Umeå i norra Sverige inte heller berörs av den höjda havsnivån på samma sätt som de två södra kommunerna eftersom den norra regionen påverkas av en ständig landhöjning. Sundsvall och Umeå påverkas istället kraftigt av höga flöden i de älvar och åar som rinner genom kommunerna. Dessa kommuner skulle därför kunna tänkas användas för att skapa en generell bild av inlandskommuner med vattendrag av liknande typ. Malmö och Kristianstad som är två låglänta kommuner i södra Sverige, drabbas som tidigare nämnt hårt av översvämningar från havet och den stigande havsnivån.

Kommunerna skulle därför kunna tänkas användas för att skapa en generell bild av andra låglänta kustkommuner och kustkommuner som drabbas hårt av den stigande havsnivån.

Något som dock bör has i åtanke vid generaliseringar är att det finns en mängd faktorer som måste tas med i beräkningen. Ett exempel på detta är det att norrländska kommuner oftast har ett kallare

vinterklimat och därför drabbas av stora mängder vinternederbörd som smälter under våren och även islossning i älvar och åar, vilket inte påverkar kommuner i södra Sverige på samma sätt. Utifrån de analyser som gjorts har vi kommit fram till att varje svensk kommun har unika förutsättningar och att en total generalisering av klimatanpassningsarbetet därför inte kan göras utifrån denna fallstudie, trots de intressanta resultaten och likheterna. De åtgärder, strategier och riktlinjer som de undersökta kommunerna använder sig av skulle dock till viss del kunna implementeras på och används av många svenska kommuner.

43

Referenser

Ammenberg, J. & Hjelm, O. (2013). Miljöteknik - för en hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur.

Bonnier, E., Roth, S. & Thörn., P. (2012). Klimatanpassning 2016 - Så långt har Sveriges kommuner kommit (Rapport B2261). Stockholm: Svenska Miljöinstitutet.

http://www.ivl.se/download/18.7e136029152c7d48c202b1a/1465563467675/Klimatanpassning+2016 +-+S%C3%A5+l%C3%A5ngt+har+Sveriges+kommuner+kommit.pdf [2018-04-13]

Boverket (2012). Plan- och bygglagen i praktiken 2011 (Rapport 2012:6). Karlskrona: Boverket.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2012/plan-och-bygglagen-i-praktiken-2011.pdf [2018-04-12]

Boverket (2017). Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan. Karlskrona: Boverket.

http://boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/klimatpaverkan-och-oversiktsplanering/ [2018-04-17]

Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken. 3.uppl., Lund: Studentlitteratur.

Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EUT L 327, 22.12.2000, s. 1-73).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (EUT L, 288, 6.11.2007, s 27-34).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2013/1293 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (LIFE) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185-208).

Europeiska Unionen (EU) (2017). Access to European Union law - God vattenkvalitet i Europa (EU:s vattendirektiv). Bryssel: Europeiska Unionen

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM%3Al28002b [2018-05-23]

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl., Stockholm: Liber.

Finansdepartementet (2017a). Budgetpropositionen för 2018, Allmän miljö- och naturvård (20) (Regeringens proposition 2017/18:1). Stockholm: Regeringskansliet.

Finansdepartementet (2017b). Budgetpropositionen för 2018, Försvar och samhällets krisberedskap (6) (Regeringens proposition 2017/18:1). Stockholm: Regeringskansliet.

Greenpeace Norden (2013). Havsis och klimatförändringar i Arktis - sammanfattning till media.

Stockholm: Greenpeace Norden.

http://www.greenpeace.org/sweden/Global/sweden/Arktis/Dokument/Mediabriefing%20havsisminimu m%202013.pdf [2018-04-08]

Khakee, A. (2002). Planeringens omdaning. i Khakee, A. (red.) Samhällsplanering. Lund:

Studentlitteratur, ss. 23-36.

Klimatanpassningsutredningen (2017). Vem har ansvaret? (SOU 2017:42). Stockholm: Miljö- och energidepartementet

Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter (SOU 2007:60). Stockholm: Miljö- och energidepartementet.

44

https://fof.se/tidning/2002/2/solens-stormar-styr-den-globala-uppvarmningen [2018-04-05]

Lunds universitet (u.å). B-uppsatsen: mål, krav, bedömning.

http://www.hist.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/HISA22/20132/B_uppsats_ml_krav_bedmnin g.pdf

Länsstyrelserna (2012). Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från länsstyrelserna.

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/klimatanpass ning-fysisk-planering.pdf [2018-04-12]

Miljödepartementet (2008). En sammanhållen klimat- och energipolitik (Regeringens proposition 2008/09:162). Stockholm: Regeringskansliet.

MSBFS 2013:1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

National Snow & Ice Data Center (NSIDC) (2018). Environment: Trends.

http://nsidc.org/cryosphere/seaice/environment/trends.html [2018-05-04]

Naturskyddsföreningen (SNF) (2016). Faktablad: Klimatförändringarna. Stockholm:

Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-klimatforandringarna [2018-04-05]

Naturvårdsverket (2007). Ekosystemansatsen (Rapport 5782). Stockholm: Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5782-4.pdf [2018-04-18]

Naturvårdsverket (2008). Vad händer med klimatet? - 10 frågor och svar om klimatförändringen.

Stockholm: Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8368-7.pdf [2018-04-09]

Naturvårdsverket (2017). Miljökvalitetsmålen. Stockholm: Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/

[2018-04-12]

Naturvårdsverket (2018). Klimatanpassning. Stockholm: Naturvårdsverket.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Klimatanpassning/ [2018-04-12]

Perhans, K E. (2002). Istidens landskap - jordarter och terrängformer. Stockholm.

Polar Science Center (2018). Arcitc Sea Ice Volume Anomaly.

http://psc.apl.washington.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/ [2018-05-04]

Porter, G. & de Roo, G. (2007). The End has no Merit. i De Roo, G., Porter, G. (eds.) Fuzzy planning.

The Role of Actors in a Fuzzy Governance Environment. Ashgate: Aldershot, ss. 1-18.

Ranhagen, U. (2006). Fysisk planering för ett hållbart samhälle. Eskilstuna: Energimyndigheten.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:995385/FULLTEXT01.pdf [2018-04-10]

Regeringskansliet (2018a). Proposition. Stockholm: Regeringskansliet.

http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/ [2018-04-19]

45

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/ [2018-04-19]

Reinecker, L. & Jørgensen, P S. (2014). Att skriva en bra uppsats. 3.uppl., Stockholm: Liber.

Weart, S R. (2008). The Discovery of Global Warming. Cambridge: Harvard University Press.

SFS 1998:808. Miljöbalken (MB). Stockholm: Miljö- och energidepartementet.

SFS 2004:660. Förordning om kvaliteten på vattenmiljön. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.

SFS 2009:956. Förordning om översvämningsrisker. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2009:957. Förordning om ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Stockholm: Försvarsdepartementet.

SFS 2010:900. Plan- och bygglagen (PBL). Stockholm: Näringsdepartementet.

SFS 2016:448. Förordning om stöd för strategisk användning av spetsteknik för hållbar stadsutveckling. Stockholm: Näringsdepartementet.

Statens geotekniska institut (SGI) (2011). Hållbar utveckling av strandnära områden, Planerings- och beslutsunderlag för att förebygga naturolyckor i ett förändrat klimat (Varia 608). Linköping: Statens geotekniska institut. http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/varia/pdf/sgi-v608.pdf [2018-04-19]

Statistiska centralbyrån (2017). Kommuner i siffror. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1290&region2=128 [2018-05-13]

Svenska FN-förbundet (2012). Omställning till hållbar värld brådskar (FN-fakta 2). https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf [2018-03-30]

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) (2014). Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget (Rapport 9). Norrköping: Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:948090/FULLTEXT01.pdf [2018-04-24]

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) (2015a). Klimatförändringarna märks redan idag. Norrköping: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringarna-marks-redan-idag-1.1510 [2018-04-04]

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) (2015b). Klimatförändringar orsakade av människan. Norrköping: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimatforandringar-orsakade-av-manniskan-1.3833 [2018-04-11]

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) (2016). Naturliga faktorer som påverkar klimatet. Norrköping: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/naturliga-faktorer-som-paverkar-klimatet-1.3831 [2018-04-04]

Sveriges miljömål (2018a). Medeltemperaturen stiger. Stockholm: Naturvårdsverket http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/ [2018-04-12]

46

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/ [2018-04-17]

Vredin - Johansson, M,. Forslund, J. (2009). Klimatanpassning i Sverige - Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter (Rapport 20). Stockholm: Konjunkturinstitutet.

http://www.konj.se/download/18.75c1a082150f472195814b8e/1447232178218/Specialstudie-20.pdf [2018-04-24]

Världsnaturfonden (WWF) (2017). Mänsklig påverkan. http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/mansklig-paverkan/1124268-mansklig-paverkan-klimat [2108-04-22]

Världsnaturfonden (WWF) (2018a). Vad händer med klimatet? http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/vad-ar-klimatforandringarna/1124260-vad-ar-klimatforandringarna [2018-04-04]

Världsnaturfonden (WWF) (2018b). Så påverkas Sverige när temperaturen stiger.

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/earth-hour/klimatforandringar-i-sverige/1624614-sa-paverkas-sverige-nar-temperaturen-stiger [2018-04-06]

Kommundokument Kristianstad

Kristianstad kommun (1997). Detaljplan för Åhus 14:73, del av, m.fl inom Täppetområdet i Åhus, Kristianstads kommun. https://kartor.kristianstad.se/publicerat/Externt/planer/1180-P96_0910_2/1180-P96_0910_2.Beskrivning.pdf [2018-05-03]

Kristianstads kommun (2008). Detaljplan för Åhus 14:158, Regenbogen Camp Åhus Åhus,

Kristiandstads kommun. https://kartor.kristianstad.se/publicerat/Externt/planer/1290K-P08_41/1290K-P08_41.Beskrivning.pdf [2018-05-03]

Kristianstad kommun (2009). Program för kustens utveckling - från Åhus till Juleboda.

https://www.kristianstad.se/contentassets/880621192d6147da966cceb65c6e82e4/program-for-kusten-2009.pdf [2018-05-03]

Kristianstad kommun (2013). Översiktsplan 2013 - Kristianstad kommun.

Länsstyrelsen Skåne (2018a). Kristianstad. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-

och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Kristianstad.aspx [2018-05-02]

Statens geotekniska institut (SGI) (2008). Hållbar utveckling av Åhuskusten - Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning. Linköping: Statens geotekniska institut.

http://gis.swedgeo.se/dokument/nks/2008/13597/rapport%201.2.pdf [2018-05-03]

Malmö

Länsstyrelsen Skåne (2018b). Malmö. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Malmo.aspx [2018-05-05]

Malmö kommun (1992). Detaljplan för området väster om Verkögatan i hamnen i Malmö.

http://kartor.malmo.se/wwwroot_data/planer/pdf/DP41/DP4133_dok.pdf [2018-05-08]

47