Hur ska man se på Dalaprojektet idag, 60 år senare? Samhället har naturligtvis förändrats sedan 1950-talet, synen på läsning och folkbiblioteken likaså. Under 1960- och 1970-talen blev det ideologiska perspektivet att biblioteket ska vara där människor är allt tydligare. Uppsökande biblioteksverksamhet fick då en alltmer socialpolitisk prägel under inflytande av den allmänna tidsandan och kulturpoliti-kens inriktning mot decentralisering och rättighetsfrågor. Teknikutvecklingen, omvärderingar av kvalitetsbegreppet, bibliotekarieyrkets professionalisering, New Public Management och ökad kulturell mångfald i användargruppen är faktorer som alla haft sin påverkan på bibliotekens inriktning och utformning sedan dess. Boken sägs ibland vara hotad och i den offentliga debatten stöts och blöts åsikter-na om hur biblioteken ska förhålla sig till litteraturen och den tryckta boken som medium. Ibland hör man frågor av typen: vad ska vi med bibliotek och biblioteka-rier när allt finns tillgängligt ett par klick bort?
58
Men folkbibliotekens läsfrämjande arbete står starkt i vår samtid. Att läsfräm-jande arbete är en viktig del av folkbibliotekens uppdrag fastslås i biblioteksla-gens sjunde paragraf.240 Det som på 1950-talet ofta kallades bokpropaganda bed-rivs idag av en mängd olika aktörer på vitt skilda nivåer och plattformar. Ett nyckelord är ofta samverkan. Inte bara folkbiblioteken, utan även skolor, studie-förbund, fackliga organisationer, idrottsföreningar och kommersiella organisat-ioner (som till exempel hamburgerkedjan McDonalds) driver eller är delaktiga i olika typer av läsfrämjande aktiviteter. Inom biblioteks- och informationsveten-skapen finns ett svåröverblickbart utbud av studierapporter och handböcker i läs-främjande metoder såsom bokprat och bokcirklar. I det län där Greta Renborg verkade för 60 år sedan utgavs i fjol skriften Ett läslyft för Dalarna i avsikt att lyfta fram mångfalden av läsfrämjande projekt som bedrivits av olika aktörer i Dalarna åren 2012–2016.241
Det är närmast omöjligt att tänka sig att Greta Renborgs bokpropaganda hade fått de förutsättningar att genomföras år 2018 som den fick på 1950-talet. Den statliga bibliotekspolitiken skulle knappast understödja den här typen av enmans-projekt idag. Samtidens läsfrämjande arbete kännetecknas av erfarenhetsutbyte och forskningsbaserad kunskap om förberedelser och resultatutvärdering. Ofta tillämpas en särskild projektmodell eller analys där man på förhand reflekterar över projektets styrkor och svagheter. Så var inte fallet i Dalarna på 1950-talet. Dalaprojektets genomförande byggde på vad bokkonsulenten själv uppfattade som viktigt och gångbart. Renborg utgick visserligen från undersökningar om läsvanor när hon utformade sin bokpropaganda, men anslaget var icke-vetenskapligt och idealistiskt och projektet kom aldrig att utvärderas ordentligt. Även den efterföl-jande historieskrivningen om Dalaprojektet har präglats av Renborgs och hennes kollegors utsagor.
Inom det svenska biblioteksväsendet har Greta Renborg kommit att stå som en symbol för bokpropaganda och marknadsföring av folkbibliotek. Med Dalapro-jektet 1956–1958 tog hon biblioteket utanför de traditionella bibliotekslokalerna. Hon var en tillfällig aktör i de lokalsamhällen där hon verkade, men hon stakade ut sina egna vägar och pekade på nya möjligheter för folkbiblioteken att agera. Just av den anledningen förtjänar Dalaprojektet att kommas ihåg – som ett infly-telserikt pionjärarbete inom uppsökande biblioteksverksamhet.
240 SFS 2013:801.
59
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen har varit sammanställa och analysera bibliotekarien Greta Renborgs bokpropaganda i Dalarna åren 1956–1958. Det övergripande teoretiska perspektivet har varit kontextuellt eller holistiskt med särskild betoning på be-greppsparet struktur och aktör. Aktörsperspektivet har utvecklats genom en analys av Renborgs bokpropaganda utifrån biblioteksforskaren Jofrid Karner Smidts ty-pologi över bibliotekariens förmedlarroller: Kritikern och litteraturkännaren, So-cialantropologen, Pedagogen, Marknadsföraren och Den vanliga människan. Undersökningen har innefattat en sammanställning och analys av arkivhandlingar såsom verksamhetsberättelser, protokoll och korrespondens, samt tidskriftsartik-lar, dagspressartiklar och litteratur. Renborgs eget skrivande har varit domine-rande i källmaterialet. För att placera in Dalaprojektet i ett större bibliotekshisto-riskt sammanhang har tidigare forskning och översiktslitteratur konsulterats.
Uppsatsens resultat har visat att förutsättningarna att bedriva bokpropaganda i Dalarna åren 1956–1958 var gynnsamma. I 1950-talets Sverige pågick en omfat-tande strukturomvandling och biblioteksväsendet karakteriserades av expansion och experimentvilja. Folkrörelselivet i Dalarna stod starkt med ett aktivt folkbild-ningsarbete och föreningsliv. Länets centralbibliotekarie tillika sekreteraren för Dalarnas biblioteksförbund, Tora Olsoni, var en drivande aktör bakom anställan-det av en bokkonsulent i länet. Uppsatsens centrala aktör Greta Renborg hade kontakter högst upp i biblioteksväsendet och var ett känt namn bland svenska bib-liotekarier. Källmaterialet indikerar att hon fick utforma och genomföra Dalapro-jektet i stort sett efter eget huvud, om än under överinsyn av arbetsgivaren Dalar-nas biblioteksförbund.
Greta Renborg byggde upp ett stort nätverk av kontaktpersoner i Dalarna och riktade särskilt sin bokpropaganda till de grupper som läste allra minst enligt
Bokutredningen 1952: lantbrukare, skogsarbetare och husmödrar. Hennes
uppsö-kande aktiviteter hade en mycket varierad inramning och ur källmaterialet har kunnat konstateras att Renborgs bokpropaganda bär drag av samtliga Jofrid Kar-ner Smidts bibliotekarieroller. Det mediala mottagandet av Dalaprojektet kan sammanfattas som mycket positivt och ofta fokuserat på Renborgs entusiastiska framtoning. Några statistiska effekter av Dalaprojektet har inte kunnat beläggas. Uppsatsen har visat att Dalaprojektet 1956–1958 i mycket hög grad var knutet till Greta Renborg som person. Detta är uppsatsens viktigaste resultat.
60
Käll- och litteraturförteckning
Otryckt material
Dalarnas folkrörelsearkiv, Falun
Dalarnas biblioteksförbunds arkiv (SE/FAW/58.1975)
AI–II:3, Sammanträdesprotokoll för Dalarnas biblioteksförbund 1954–1967. AIVa, Verksamhetsberättelser för Dalarnas biblioteksförbund 1937–1967.
Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala
Greta Renborgs arkiv (2006/25)
Dalaprojektet. Bokkonsulent 1956–1958 (1956–1965).
Korrespondens mellan Greta Renborg och Bengt Hjelmqvist 1954–1960. Korrespondens mellan Greta Renborg och Tora Olsoni, 1956–1970. Pressklipp Dalaprojektet (klippbok).
Tryckt material
Skrivet av Greta Renborg
Renborg, Greta (1955), ”Bibliotek för låntagarna – eller för bibliotekarierna?”,
Biblioteksbladet, s. 8–13.
Renborg, Greta (1956a), ”Boken och vi” [insändare], Falu-Kuriren 1956-12-08. Renborg, Greta (1956b), ”Bokkonsulenten summerar: Vad som är trevligt i en
bygd kan vara urtråkigt i en annan” [insändare], Dala-Demokraten 1956-12-08.
Renborg, Greta (1957), ”Extension work. Fältarbete i Dalarna”, Biblioteksbladet, s. 295–297.
Renborg, Greta (1958a), ”Läspropaganda på landsbygden”, Biblioteksbladet, s. 413–417.
Renborg, Greta (1958b), ”Vi träffas på biblioteket!”, Biblioteksbladet, s. 198–200. Renborg, Greta (1958c), ”Läsglädje – kulturglädje”, Siljan, s. 4–5.
61
Renborg, Greta (1963), Det uppsökande biblioteket. Om bibliotekens möjligheter
att stimulera läsintresset. Lund: Bibliotekstjänst.
Renborg, Greta (1977), Bibliotekens PR- och kontaktarbete. Lund: Biblioteks-tjänst.
Renborg, Greta (1981), ”Ett dalaprojekt för 25 år sedan”, Biblioteksbladet, s. 210– 212.
Tidningsartiklar
Falu Kuriren 1956-09-25, ”Dalarnas bokkonsulent söker spedwaystjärna”. Dala-Demokraten 1956-09-25, ”Ny bokkonsulent skall väcka och öka läslusten”. Dalabygden 1956-10-05, ”Resande i böckernas värld bjuder på givande
under-hållning”.
Dala-Demokraten 1956-10-09, ”Kunskap skall ge glädje – ej makt. En bok skall
läsas som ett kärleksbrev”.
Södra Dalarnes Tidning 1956-10-11, ”Viktigare att läsa än damma. Läs böcker
som kärleksbrev”.
Borlänge Tidning 1956-10-12, ”Att söka böcker och finna glädje”.
Dala-Tidningen 1956-10-25, ”Bokkonsulent stimulerar läsintresset i
Dalabygder-na”.
RLF-tidningen 1957-01-09, ”Oläst bok är en ny bok motto för bokkonsulent”. Svenska Dagbladet 1957-01-25, ”Kulturdrive från centralbibliotek.
Bokpropagan-dist i Dalarna ordnar läskvällar i byarna”.
Mora Tidning 1957-01-30, ”Bokmissionär vill lära folk bokvett”. Falu Kuriren 1957-02-13, ”Avkoppling med bok ger gladare husmor”.
Mora Tidning 1957-04-10, ”Flicka från Havanna lär biblioteksväsen i Dalarna”. Falu Kuriren 1957-08-22, ”Missionär för boken”.
Borlänge Tidning 1957-11-18, ”Den ’häxigaste’ bibliotekskväll man någonsin
upplevt i Borlänge”.
Dala-Demokraten 1957-11-19, ”Mykle favoritförfattare bland
Borlänge-ungdomar”.
Ludvika Tidning 1957-11-26, ”Blötbergets biblioteksjubileum firat med blomster
och böcker”.
Borlänge Tidning 1958-02-06, ”Bokpropaganda av bästa märke hos Tunadamer”. Svenska Dagbladet 1958-06-08, ”Ett modernt bibliotek” [dagsvers].
Dagens Nyheter 1958-06-07, ”Bokevangelist värvar låntagare i glesbygd”.
Övriga källor och litteratur
Abelin, Susanne & Dahlander, Carina (2007), Sundbybergs stadsbibliotek.
PR-arbete under åren 1954–1964. Magisteruppsats i biblioteks- och
informat-ionsvetenskap. Borås: Bibliotekshögskolan.
62
Atlestam, Ingrid (2010), ”För alla men inte allt”, Atlestam, Ingrid & Forsén, Ulla (red.), i Där människor och tankar möts – bibliotek som folkbildning. Lund: Bibliotekstjänst, s. 47–64.
Bergman, Bo (2014), ”Propaganda”, Språktidningen.
http://spraktidningen.se/artiklar/2014/06/propaganda [2018-05-08]. Bianchini, Bianca (1954), ”Public relation-tjänst vid stadsbiblioteket i
Sundby-berg”, Biblioteksbladet, s. 65–66.
Dahlberg, Hans (1999), Hundra år i Sverige. Krönika över ett dramatiskt sekel. Stockholm: Bonnier.
Dalarnas biblioteksförbund (1930), Stadgar för Dalarnas biblioteksförbund:
an-tagna den 22 maj 1921 med ändringar den 25 maj 1930 [småtryck]. Falun:
Falu stadsbibliotek.
Dalsjö, Sixten (1958), ’Vi träffs på bibblan’ – ytterligare diskussionsinlägg”,
Bib-lioteksbladet, s. 604–605.
Emerek, Leif (2001), ”At skrive bibliotekshistorie. Om grundlæggelsen af det moderne folkebibliotek i Danmark”, i Audunson, Ragnar Andreas & Lund, Windfeld Niels (red.), Det siviliserte informasjonssamfunn.
Folkebiblioteke-nes rolle ved inngangen til en digital tid. Bergen: Fagbogforlaget, s. 88–119.
Enoksson, Gösta (1954), ”Bibliotekarie på landet”, i Biblioteksbladet, s. 115–118.
Ett läslyft för Dalarna 2012–2016 (2017).
http://lansbibliotekdalarna.se/wp-content/uploads/2014/07/Laslyft_dalarna.pdf [2018-05-14].
Frenander, Anders (2012), ”Statens förhållande till folkbiblioteket 1912–2012”, i Frenander, Anders & Lindberg, Jenny (red.), Styra eller stödja? Svensk
folk-bibliotekspolitik under hundra år. Borås: Valfrid, s. 15–88.
Frenander, Anders & Lindberg, Jenny (2012), ”Reflektioner och framåtblick-ande”, i Frenander, Anders & Lindberg, Jenny (red.), Styra eller stödja?
Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år. Borås: Valfrid, s. 309–320. Från Rondell till Gräddfil: nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal (1989). 2.
uppl. Solna: Svenska språknämnden & Esselte studium.
Frängsmyr, Tore (2002), Svensk idéhistoria: Bildning och vetenskap under tusen
år. Del II: 1809–2000. Stockholm: Natur och Kultur.
Ge fantasin vingar. En rapport från Dalaprojektet (1984). Kulturpolitisk debatt
11. Stockholm: Statens kulturråd.
Green, Fred S. (1955), ”The Missing Three-quarter”, The Library Association
Record, s. 392–398.
Hansson, Joacim (1998), Om folkbibliotekens ideologiska identitet. En
diskursstu-die. Skrifter från Valfrid 17. Borås: Valfrid.
Hansson, Joacim (2012), ”Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år”, i Folkets bibliotek? Texter i urval 1994–2012. Lund: Bibliotekstjänst, s. 27–72.
63
Harris, Michael H. (1975), ”The role of the public library in American life: A speculative essay”, Occasional Papers 117. University of Illinois: Graduate School of Library Science.
Heintze, Ingeborg (1953), ”Amerikanska biblioteksintryck”, Biblioteksbladet, s. 167–170.
Herder, Mats (1986), Arbetsplatsbibliotek i Sverige. Studier av en uppsökande
folkbiblioteksverksamhet och dess framväxt. Uppsala: Avd. för
litteratursocio-logi vid Uppsala universitet.
Hjelmqvist, Bengt (1952), ”Folkbiblioteksåret 1951/52. Föredrag vid SAB:s års-möte 1952”, Biblioteksbladet, s. 354–362.
Hjelmqvist, Bengt (1953), ”Folkbiblioteksåret 1952/53. Föredrag vid SAB:s års-möte 1953”, Biblioteksbladet, s. 317–323.
Hjelmqvist, Bengt (1978), ”Tora Olsoni in memoriam”, Biblioteksbladet, s. 66. Hjelmqvist, Bengt (1988), ”En pionjär”, i Renborg, Greta, Biblioteket –
hjärt-punkten. Ett urval artiklar 1954–1986. Biblioteks- och
informationsveten-skapliga studier 8. Borås: Skrifter från Högskolan i Borås, s. 5–6. Hjelmqvist, Bengt (1993), Det starka biblioteket. Lund: Bibliotekstjänst. Husberg, Tore (1953), ”Biblioteket i centrum”, Biblioteksbladet, s. 231–233. Johansson, Bernt (1959), ”Fritidsvanor och fritidsintressen i Dalarna: en
sociolo-gisk undersökning”, Folkbildningsarbetet, s. 21–22, 57–59, 89–90. Karner Smidt, Jofrid (1994), ”Bibliotekaren som litteraturformidler”, i Bok og
bibliotek, vol. 61:2, s. 6–11.
Kjeldstadli, Knut (1998), Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Stu-dentlitteratur.
Kunskapens bok (1955a), ”Dalarna. Sveriges hjärta”. 5. uppl., del 2, Stockholm:
Natur och Kultur.
Kunskapens bok (1955b), ”Falun”. 5. uppl., del 8. Stockholm: Natur och Kultur.
Käck, Mattias (2008), Program- och utställningsverksamhet på svenska
folk-bibliotek från 1950-tal till idag. Bakgrund och samtidsläge. Magisteruppsats i
biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsala: Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012), Svensk historia. Lund: Historiska media.
Lundquist, Lennart (1984), ”Aktörer och strukturer”, Statsvetenskaplig tidskrift, vol. 87:1, s. 1–22.
Länsbibliotek Dalarna. http://lansbibliotekdalarna.se [2018-05-14]. Länsstyrelsen Dalarnas län. http:/lansstyrelsen.se/Dalarna/ [2018-04-20]. Möhlenbrock, Sigurd (1950), ”Den tredje linjen”, Biblioteksbladet, s. 161–162. Möhlenbrock, Sigurd (1955), ”Synpunkter på bokbussverksamhet”,
64
Nilsson, Sven (2003), Kulturens nya vägar: kultur, kulturpolitik och
kulturut-veckling i Sverige. Malmö: Polyvalent.
Olsoni, Tora (1953), ”Landsbygdens biblioteksfråga. Några erfarenheter från Da-larna”, Landskommunernas tidskrift [småtryck]. Falun: Falu stadsbibliotek. Olsoni, Tora (1956), ”Bokkonsulenten i Kopparbergs län”, Biblioteksbladet, s.
713–714.
Olsoni, Tora (1970), Dalarnas biblioteksförbund 1920–1970. Falun: Dalarnas biblioteksförbund [tillgänglig via http://lansbibliotekdalarna.se].
Prisomräknaren [elektronisk]
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/ [2018-05-14].
Ridbäck, Irma & Ekstedt, Elsi (2001), Greta Renborgs bibliografi 1945–2000: en
vänbok till 80-årsdagen den 6 oktober 2001. Uppsala: IR-text.
Ristarp, Jan & Andersson, Lars G. (2001), Mitt i byn! Om det moderna
folkbiblio-tekets framväxt. Lund: Bibliotekstjänst.
Rydberg, Sven (1984), ”Rörelsens rötter”, i Dalarnas hembygdsbok 1984. Falun: Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund.
SFS 2013:801, Bibliotekslag. Stockholm: Kulturdepartementet.
SOU 1949:28, och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet av
Folk-bibliotekssakkunniga. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
SOU 1952:23, Bokutredningen. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Svedjedal, Johan (1993), Bokens samhälle. Svenska Bokförläggareföreningen och
svensk bokmarknad 1887–1943, vol. 2. Stockholm: Svenska
Bokförläggare-föreningen.
Svensk biblioteksförening. Sveriges biblioteks utmärkelser.
http://www.biblioteksforeningen.se/evenemang/sveriges-biblioteks-utmarkelser/ [2018-05-14].
Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien (2009). 1. uppl. Stockholm:
Norstedt.
Söderhielm, Kai (1950), ”Biblioteket och allmänheten”, Biblioteksbladet, s. 244– 250.
Torstensson, Magnus (1996), Att analysera genombrottet för de moderna
folk-biblioteksidéerna. Exemplet Sverige och några jämförelser med USA.
Göte-borg: Göteborgs universitet.
Ulfsparre, Elsa (1951), ”Intryck från en studieresa i U.S.A. våren 1950”,
Biblio-teksbladet, s. 8–15.
Unesco:s manifest om folkbiblioteken 1949 (1950), i Biblioteksbladet, s. 1–2. Vestheim, Geir (1997), Fornuft, kultur og velferd: ein historisk-sociologisk studie
av norsk folkebibliotekspolitikk. [diss. Göteborgs universitet]. Oslo: Norske
Åberg, Åke (1958), ”’Vi träffs på bibblan’ – ytterligare diskussionsinlägg”,
65
Åberg, Åke (1982), ”Folkbibliotekens historia intill 1960-talet”, i Folkbibliotek i
tal och tankar. En faktarapport från folkbiblioteksutredningen. Stockholm:
Liber.
Ørvig, Mary (1958), ”’Vi träffs på bibblan’ – ett diskussionsinlägg”,
Biblioteks-bladet, s. 357–358.
Östling, Gösta (1950), ”Biblioteket – en primär landsbygdsangelägenhet”,
66