• No results found

Kapitel 2: teori och bakgrund

4.1 Empiri del 1: Dokumentgranskning

4.1.1.4 Årsredovisning och budgetunderlag

För framställande av årsredovisning följer myndigheter förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Myndigheten ska årligen upprätta årsredovisning och budgetunderlag och lämna detta till regeringen. Dessa handlingar ska ge underlag för uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet (FÅB 1 kap. 3§, 1–2 st.). Årsredovisning och budgetunderlag ska avse all verksamhet som myndigheten ansvarar för - detta gäller oavsett hur verksamheten finansieras (FÅB 1 kap. 3§, 2 st.). Företag följer istället årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL) för upprättande av årsredovisning.

Senast den 22 februari varje år ska myndigheten lämna en årsredovisning för det avslutade räkenskapsåret till regeringen, samt kopior till Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket (FÅB 2 kap. 1–2§§). Årsredovisningen ska innehålla resultatredovisning, resultat- och balansräkning, anslagsredovisning och noter (FÅB 2 kap. 4§, 1 st.). En sammanställning av väsentliga uppgifter från resultat- och balansräkning, anslagsredovisning, samt uppgifter om låneram, anslagskredit och vissa nyckeltal ska även finnas med (FÅB 2 kap. 4§, 3 st.). Om myndigheten haft både balansomslutning och kostnader på minst en miljard kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska även en finansieringsanalys inkluderas i årsredovisningen (FÅB 2 kap. 4§, 2 st.). Om det finns andra förhållanden av väsentlig

betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten ska information om detta inkluderas (FÅB 2 kap. 4§, 4 st.). För företag ska en årsredovisning bestå av balansräkning, resultaträkning, noter, förvaltningsberättelse, samt - för större företag - en kassaflödesanalys (ÅRL 2 kap. 1§).

Myndigheters årsredovisning ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed (FÅB 2 kap. 5§). Vidare ska årsredovisningen ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter, och myndighetens ekonomiska ställning (FÅB 2 kap. 6§). Utöver detta finns ett antal grundläggande redovisningsprinciper som ska beaktas: myndigheten ska förutsättas fortsätta sin verksamhet, principer för värdering, klassificering och indelning av poster i årsredovisningen ska tillämpas konsekvent mellan räkenskapsår, och rimlig försiktighet ska iakttas vid värdering av poster. Vidare ska intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret tas med (oavsett tidpunkt för betalning), de olika beståndsdelarna i balansräkningen ska värderas var för sig, och den ingående balansen för ett räkenskapsår måste stämma överens med den utgående balansen för föregående räkenskapsår. Till sist, tillgångar och skulder får inte kvittas mot varandra - detta gäller även för intäkter och kostnader (FÅB 2 kap. 7§, 1–7 p).

Även årsredovisningen för ett företag ska upprättas i enlighet med god redovisningssed och vara överskådlig. Vidare ska balans-, resultaträkning och noter upprättas som en helhet som ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat (ÅRL 2 kap. 3§). Vad gäller grundläggande redovisningsprinciper följer företag samma principer som nämnts i ovanstående stycke (ÅRL 2 kap. 4§).

Myndighetens årsredovisning ska undertecknas av myndighetens ledning. Undertecknandet innebär att ledningen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter, och myndighetens ekonomiska ställning (FÅB 2 kap. 8§, 1–2 st.). Utöver detta ska de myndigheter som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll i anslutning till undertecknandet av årsredovisningen redovisa en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen varit betryggande under räkenskapsåret. Om det funnits väsentliga brister i den interna styrningen och kontrollen ska dessa kortfattat redovisas (FÅB 2 kap. 8§, 3 st.). Resultaträkningen ska redovisa myndighetens samtliga intäkter och kostnader för räkenskapsåret (FÅB 4 kap. 1§), medan

balansräkningen ska redovisa myndighetens samtliga tillgångar och skulder, samt kapital, på balansdagen (FÅB 4 kap. 2§).

Ett företags årsredovisning ska undertecknas av samtliga styrelseledamöter, om företaget företräds av en styrelse. Om det finns en VD ska även denne underteckna årsredovisningen (ÅRL 2 kap. 7§). Företagets balans- och resultaträkning ska innehålla samma komponenter som myndighetens årsredovisning.

Avsnittet om värderingsregler innehåller definitioner av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar (FÅB 5 kap. 1–2§§). Avsnittet behandlar även anskaffningsvärde, avskrivning, nedskrivning och uppskrivning av anläggningstillgångar (FÅB 5 kap. 3-6§§). Vidare finns instruktion om att myndigheter ska använda kapitalandelsmetoden vid värdering av aktier och andelar i hel- eller delägda företag (FÅB 5 kap. 7§). Värderingsregler för omsättningstillgångar och pågående arbeten återfinns i 8–9§§, medan varulagrets anskaffningsvärde regleras i 10§. Redovisning till bestämd mängd och fast värde får göras för materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter under vissa förutsättningar (FÅB 5 kap. 11§). Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta ska göras till balansdagens kurs (FÅB 5 kap. 12§). Vidare finns särskilda värderingsmetoder för vissa finansiella instrument (FÅB 5 kap. 13–14§§). Motsvarande värderingsregler återfinns även i ÅRL (4 kap) för företag.

Årsredovisningen för en myndighet ska, enligt FÅB 7 kap. 1§, innehålla tilläggsupplysningar. Dessa föreskrivs av Ekonomistyrningsverket. Myndigheten ska redovisa skattepliktig ersättning, förmåner, avtalade framtida åtaganden, samt uppdrag i andra statliga myndigheter eller aktiebolag för följande personer: ledamöter i myndighetens styrelse, ledamöter i myndighetens råd som utsetts av regeringen, och ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen (FÅB 7 kap. 2§). Tilläggsupplysningar ska även lämnas gällande total sjukfrånvaro för anställda, samt sjukfrånvaro uppdelat på kön respektive ålder (FÅB 7 kap. 3§). Tilläggsupplysningar behandlas även i ÅRL: till exempel ska det framgå vilka värderingsprinciper som används för tillgångar, avsättningar och skulder (ÅRL 5 kap. 4§), och eventuella avvikelser från rapportering enligt ÅRL ska anmärkas på och förklaras (ÅRL 5 kap. 5§).

Anslagsredovisningen ska, i enlighet med regleringsbrev eller annat regeringsbeslut, redogöra för utfallet på de anslag som disponeras av myndigheten (FÅB 6 kap. 1§ 1 st.). Det ska även framgå hur myndigheten har uppfyllt andra finansiella villkor som regeringen har angett (FÅB 6 kap. 1§ 3 st.). Finansieringsanalysen visar hur myndighetens verksamhet har finansierats (FÅB 6 kap. 2§ 2 st.). Analysen ska visa myndighetens betalningar fördelade på drift, investeringar, uppbörd och transfereringar (FÅB 6 kap. 2§ 1 st.).

Varje år lämnar myndigheten ett budgetunderlag till regeringen, innehållandes förslag till finansiering för de tre kommande åren, samt uppgift om investeringar, avgiftsbelagd verksamhet, och förslag till bemyndiganden (FÅB 9 kap. 3§ 1 st.). Budgetunderlaget ska utgå från regeringens beslut om verksamheten (FÅB 9 kap. 3§ 3 st.). Om myndighetens förslag beräknas leda till ökade kostnader - eller minskade intäkter - ska myndigheten även redovisa förslag till åtgärder inom verksamheten som ger motsvarande minskning av kostnaderna (FÅB 9 kap. 1§). Om behovet av lokaler ändras ska även detta finnas med (FÅB 9 kap. 6§), och om myndigheten valts ut av regeringen för fördjupad prövning ska även en särskild rapport lämnas in för detta (FÅB 9 kap. 7§).

Sammantaget skiljer sig vissa komponenter i årsredovisningen åt mellan företag och myndigheter. Resultaträkning, balansräkning, noter, och förvaltningsberättelse ska finnas med för båda. Däremot ska företag i vissa fall även ha kassaflödesanalys, och myndigheter ska ha resultatredovisning och anslagsredovisning, samt i vissa fall även finansieringsanalys. Vidare ska myndigheter lämna ett budgetunderlag till regeringen, vilket företag inte gör. Värt att nämna är att företag kan framställa budgetunderlag som underlag för beslutsfattning inom företaget, men detta är inget som lämnas till regeringen utan är endast för användning inom den egna organisationen.