Av kommunallagen framgår ett tydligt fokus på begreppet ”god ekonomisk hushållning”
(proposition 2003/04:105) och på behovet av en långsiktighet i den ekonomiska- och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunallagen ställer krav på att budget skall vara i balans och att budget och flerårsplan skall innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen skall följas upp kontinuerligt och det är kommunstyrelsens ansvar att i delårsrapporten och årsredovisningen utvärdera måluppfyllelsen.
Enligt bestämmelserna i kommunallagen ska revisorerna bedöma om resultatet i
årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Ett viktigt underlag för revisorerna är kommunstyrelsens analys i årsredovisningen. Revisorernas bedömning baseras på en genomgång av styrelsens redovisning och analys i årsredovisningen samt en mer översiktlig granskning av underlagsmaterial. Av förvaltningsberättelsens olika avsnitt har vi valt att kommentera några intressanta avsnitt särskilt.
3.1. Förvaltningsberättelsens övergripande utformning och innehåll
I jämförelse med föregående år har årsredovisningen en något uppdaterad struktur. I likhet med föregående år omfattar förvaltningsberättelsen särskilda avsnitt rörande
omvärldsanalys, befolkning och arbetsmarknad. Vidare kommenteras viktiga händelser, tillväxt arbetet kring medarbetare och övergripande kring hållbarhet. Nämndernas samt kommunbolagens verksamheter under 2017 kommenteras kortfattat i ett särskilt avsnitt.
I likhet med föregående år presenteras en utvärdering av fullmäktiges mål. Utvärderingen sker i tabellform, på liknande sätt som föregående år.
I följande avsnitt kommenteras vissa delar av förvaltningsberättelsens olika delar. Det kan noteras att vi uppfattar att förvaltningsberättelsen även omfattar avsnittet som i
årsredovisningen benämns ”året som gått i nämnder och bolag”
3.2. Kommunfullmäktiges mål (Trosas mål)
I avsnittet i kommunfullmäktiges mål beskrivs och analyseras fullmäktiges övergripande mål, uppdelade i sex olika kategorier (i tabellform). För att illustrera uppställningen ges
nedanstående exempel för området ”god ekonomisk hushållning”.
Av den sammanfattande sammanställningen framgår att 13 av 18 mål uppnås för 2017. Det är två mål som inte uppnås, och det avser målet att Trosa ska vara en av landets 20 bästa skolor samt att kommunen ska ha en hållbar ekologisk utveckling. Övergripande görs bedömningen att måluppföljningen ligger i nivå med föregående år. Detta även då minskningen av antalet mål har tagits i beaktande.
3.3. Trosas ekonomi i korthet
I avsnittet redogörs det för kommunens ekonomiska utveckling under 2017. Kommunens totala övergripande resultat uppgår till 33,7 mkr, vilket innebär ett överskott om 25,1 mkr mot budget. Av kommunens analys framgår att överskott mot budget framför allt hänför sig till ett högre skattenetto samt lägre räntekostnader än budgeterat. Det bör i sammanhanget noteras att kommunen under 2017 har haft en hög nettokostnadsökning, inte minst med avseende på personalkostnaderna som ökande med 9 procent i jämförelse med föregående år.
Det framgår att nämnderna sammantaget redovisar ett överskott uppgående till 7,4 mkr (4,7 mkr), där kommunstyrelsen står för det den största avvikelsen. Endast vård- och
omsorgsnämnden redovisar ett något större underskott. Nedanstående tabell är hämtad från årsredovisningen.
Kommunens bedömning är att nämndernas budgetföljsamhet samt prognossäkerhet varit god under år 2017.
Övriga delar av avsnittet som berör den ekonomiska utvecklingen i korthet redogör för externa intäkter och kostnader och investeringar på ett kortfattat och övergripande sätt.
3.4. God ekonomisk hushållning
Av förvaltningsberättelsen framgår kommunens innebörd av begreppet ”god ekonomisk hushållning”. Av årsredovisningen framgår att:
”dagens innevånare betalar för den verksamhet som de får och som anpassats efter den enskildes behov samt att kommunen underhåller och utvecklas värdet på kommunens och dess företags tillgångar, såväl materiella, finansiella samt personella”
Med utgångspunkt från detta analyseras god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, samt ur ett verksamhetsmässigt perspektiv. Av analysen framkommer att samtliga delmål rörande god ekonomisk hushållning uppnås 2017, med undantag för ett nyckeltal där kommunkoncernens resultat, dividerat med kommunens skattenetto ska vara 0,5 procent högre än kommunens resultat dividerat med kommunens skattenetto.
Vår bedömning: Det är positivt att kommunen redovisar utfallet för de delkomponenter som utgör bedömningsgrunderna för att god ekonomisk hushållning. Detta sker på ett tydligt sätt.
Övriga delar av avsnittet är överskådliga och informativa. Dock är det vår bedömning att förvaltningsberättelsen skulle kunna kompletteras med avsnitt som rör kommunens arbete med intern kontroll på ett tydligare sätt. Begreppet förekommer inte i beskrivningen av det arbete med sker inom kommunens olika verksamheter. Vidare noterar vi att kommunen i sin balanskravsutredning redovisar en återföring om 4 mkr hänförlig till 2013 av öronmärkta medel om 8 mkr för vikande konjunktur.
3.5. Året som gått i nämnder och bolag
I det omfattande avsnittet redogörs det för utvecklingen och väsentliga händelser för respektive nämnder och bolag. För varje enhet finns en struktur för beskrivning av årets resultat, måluppfyllelse, medarbetare, viktiga händelser samt framtiden.
Vår bedömning är att kommunens redogörelse för respektive nämnd och bolag är tydlig och tillräcklig. Beskrivning av nämndernas arbete med intern kontroll skulle med fördel kunna kompletteras till kommande år. Revisionen har noterat att kommunen arbetar aktivt för att ytterligare stärka och tydliggöra strukturen för intern kontroll, vilket är positivt.
Utvecklingsområden föreligger dock vilka revisionen har för avsikt att fortsatt följa.
3.6. Finansiell analys
Avsnittet omfattar en genomgång av kommunens finansiella resultat och ställning ur fyra olika perspektiv; resultat, kapacitet samt risk och kontroll. Avsnittet omfattar även resultat och balansräkningar, kassaflödesanalyser, investeringsredovisningar samt driftsredovisningar och redovisningsprinciper.
Vår bedömning är att avsnittet är informativt samt omfattar väsentlig information för läsaren.
Det är bra att en tydlig känslighetsanalys finns beskriven. Vidare beskriv finansiella risker övergripande. I sammanhanget bör det noteras att kommunen står inför betydande investeringsvolymer under kommande år. I det perspektivet är det av väsentlighet att kommunen på ett tydligt sätt arbetar aktivt med risker och strategier för att säkerställa en ändamålsenlig och hållbar skuldsättningsgrad.
Vår sammanfattande bedömning är att förvaltningsberättelsen i årsredovisningen omfattar de delar som krävs enligt lagstiftning samt god sed i allt väsentlig. Förvaltningsberättelsen omfattar en ändamålsenlig och intresseväckande beskrivning och analys av den verksamhet som bedrivits under året av kommunen. En sammanfattande bedömning av kommunens arbete med intern kontroll är dock önskvärd till kommande års årsredovisning. En sådan beskrivning bör även omfatta kommunens bolag. Detta kan förslagsvis genomföras på samma sätt som sker vad gäller begreppet god ekonomisk hushållning.