Återanställningarna

Reglerna om återanställning är avsedda att utgöra en motvikt till arbetsgivarens rätt att bestämma att och var arbetsbrist råder. En arbetstagare vars tidigare an-ställning har upphört på grund av arbetsbrist, har rätt till återanan-ställning under vissa förutsättningar. Det gäller vare sig personen har blivit uppsagd från en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning har löpt ut. Om det är fråga om tidsbegränsad anställning, måste arbetstagaren ha varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt minst ett år under de senaste tre åren. En arbetstaga-re har rätt till återanställning om

• en nyanställning görs inom nio månader från det att arbetstagarens tidi-gare anställning upphörde

• den nya anställningen gäller samma driftsenhet och avtalsområde som den tidigare

• arbetstagaren har anmält anspråk på återanställning

• arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det arbete som det är fråga om

• arbetstagaren godtar det första skäliga erbjudande som arbetsgivaren ger Rätten till återanställning gäller till alla anställningsformer och alla arbets-tidsmått, dvs heltid eller deltid av olika omfattning.

Reglerna om återanställning är dispositiva, dvs de kan ersättas av andra reg-ler om återanställning i kollektivavtal. Det innebär att arbetsgivaren och den fackliga organisationen får göra överenskommelser om turordningen vid åter-anställning, dvs om vilka som ska återanställas. Den fackliga organisationen får emellertid inte avtala bort arbetstagarnas företrädesrätt till återanställning, när

väl uppsägningarna är ett faktum. Däremot får en arbetstagare själv avstå från rätten till återanställning när uppsägningen redan har skett.

4.3.1. Återanställningarna på arbetsplatserna

Tabell: Antal återanställda i relation till antalet ofrivilligt uppsagda arbetstagare av olika kategorier

Födda i Sverige Födda utrikes

Uppsagda* Återanställda % Uppsagda* Återanställda %

Kvinnor 78 6 8 % 15 7 46 %

Män 159 35 22 % 55 16 29 %

Totalt 237 41 17 % 70 23 33 %

* Trots att de ”frivilligt uppsagda” ibland hade kvar sin återanställningsrätt, är de för konsekvensens skull inte inkluderade här. Ingen av de frivilligt uppsagda hade blivit återanställd.

Antalet återanställda arbetstagare av alla kategorier är relativt litet.⁴⁷ En del av återanställningarna gällde bara tidsbegränsade anställningar. På vissa arbets-platser, där ytterligare uppsägningar genomfördes efter intervjutillfället, var det uppenbart att återanställningar inte blev aktuella. I några fall hade de uppsagda erbjudits återanställning men avböjt. Det gällde såväl utrikes födda som svenskfödda.

Andelen återanställda var större bland de utrikes födda än bland de svensk-födda. På de områden där de utrikes födda arbetade följde man ofta anställ-ningstid och ålder såväl vid uppsägningar som vid återanställningar. I vissa fall gjordes emellertid avsteg från anställningstiden till förmån för kvalificerade ar-betstagare vid återanställningarna. Detta fick ungefär samma effekter för de ut-rikes födda som för de svenskfödda. En förklaring till den högre andelen åter-anställningar bland de utrikes födda kan vara att de sagt ja till återanställning i högre grad än de svenskfödda.

Några olika exempel på hur återanställningsrätten tillämpades var:

47 Carin Ulander-Wänman visar i en studie om återanställningsrätten att återanställning tillämpas bara i ungefär hälften av de fall där företag som gjort nedskärningar åter har ett behov av arbets-kraft.

Hos Grossisten hade åtta personer blivit uppsagda, varav fem var utrikes födda. Alla hade enligt personalchefen erbjudits återanställning, men två av dem, båda utrikes födda, hade tackat nej.

På Frysbolaget hade åtta män blivit uppsagda, varav fyra var utrikes födda.

De hade senare erbjudits återanställning men enligt arbetsgivarrepresentanten tackat nej till jobb. Enligt den facklige företrädaren gällde detta anställningar på halvtid, mellan klockan fyra och klockan åtta på morgnarna. Av de åtta upp-sagda blev fyra återanställda. Av dessa var en person utrikes född. Tre övriga hade enligt arbetsgivaren flyttat respektive börjat studera eller tagit sabbatsår.

På Städföretaget blev fem personer återanställda på en tidsbegränsad an-ställning som skulle pågå en månad. De var alla utrikes födda (bara utrikes födda hade blivit uppsagda) och tre av dem var kvinnor. Återanställningarna följde samma turordning som uppsägningarna.

Hos Plastdetaljisten hade tre återanställningar gjorts på vikariat och arbets-givaren hade genom ett lokalt avtal med facket kommit överens om att inte an-ställningstiden utan kompetensen skulle råda. De tre personerna var målare och en av dem var utrikes född.⁴⁸

För rätten till återanställning krävs att en arbetstagare anmäler intresse för återanställning.⁴⁹ Det är därför viktigt att en person som blivit uppsagd känner till det. Ingenting tyder på att man inte skulle ha informerat på arbetsplatserna i fråga, men kravet har i ett par fall särskilt nämnts av intervjupersonerna. Det är lätt att tänka sig att en utrikes född person får svårare att iaktta vad som krävs för att en återanställning ska ske.

Eftersom de uppsagda inte själva blivit intervjuade, går det inte att säga var-för de i vissa fall avböjt återanställning.

48 Det saknas uppgift om vilket utfallet hade blivit om man följt anställningstid och ålder.

49 Arbetsgivaren är skyldig att upplysa arbetstagaren om återanställningsrätten. Om arbetsgivaren försummar det, har arbetstagaren ändå återanställningsrätt. Arbetsgivaren kan i så fall bli ska-deståndsskyldig (under förutsättning givetvis att arbetstagaren alls uppmärksammar det hela och påtalar det). Om arbetsgivaren felaktigt har anställt någon annan, har den person som hade åter-anställningsrätten ingen rätt till arbetet utan bara till skadestånd.