I denna uppsats har jag försökt få svar på vilka ickepedagogiska texter som används i gymnasieskolans religionsundervisning samt reda ut i vilket syfte dessa texter används. Det har jag lyckats med. Givetvis kan inte en undersökning med åtta informanter ge några sanningar, därtill är studien alldeles för begränsad. Emellertid tycker jag mig ändå kunna dra vissa slutsatser, med reservation för min tolkning av det material jag har till förfogande är korrekt.
Ickepedagogiska texter används av alla lärare i studien, men i betydligt varierande grad. Urkunder och artiklar är de vanligaste texterna, skönlitteratur och vetenskapliga texter används i ringa mån. Syftet med användningen är i första hand att i olika former utveckla förståelse för och kunskap om religioner. Till viss del användes texterna till att främja elevernas personlighetsutveckling och i ungefär lika stor omfattning var syftet med texterna att på olika sätt träna analytisk förmåga.
229
73
Det jag kan se som extra intressant i resultatet är den ringa användningen av ickepedagogisk litteratur i undervisningen med anknytning till elevernas personlighetsutveckling och arbete med sin egen livsåskådning, i livsfrågearbetet. Där hade jag förväntat mig större användning av såväl urkunder som skönlitteratur. Vad detta resultat beror på kräver ytterligare studier. Kommer kanske lärarnas undervisning åt detta arbete genom andra didaktiska val? Eller behandlas denna del av religionsämnet styvmoderligt och är i behov av förbättring?
Slutord
Att få arbeta med sin egen livstolkning är ingen självklarhet i ett samhälle där religionen bland gemene man ses som något av en ickefråga. Eftersom jag tror att människan i grunden är en ”religiös varelse” som har behov av att dryfta och sätta ord på sin livsåskådning, oavsett om den är religiös eller sekulär skulle livsfrågorna kunna bli en givande mötesplats mellan religionsämnets innehåll och elevernas erfarenheter.
Ett ökat livsfrågeperspektiv i undervisningen skulle hur som helst kunna öka ämnets relevans för eleverna, och kanske på så sätt även dess popularitet. Användning av berättelser, lyrik och andra texter skulle i det arbetet kunna fungera som didaktiska verktyg för att koppla samman elevernas livsvärld och tankar med existentiella frågor och det religiösa berättarspråket. Att genomgående bortse från dessa didaktiska alternativ tror jag i längden kan leda till minskad förståelse för det religiösa uttrycket som ett alternativ bland livsåskådningar. Dessutom behöver ungdomarna religionsämnet som en plattform där de kan bearbeta sina egna existentiella funderingar, något jag ser som mycket viktigt i vårt sekulariserade samhälle; att genom samtal kring stora frågor se den andre som en spegel av sig själv.
74
Referenser
Almén, Edgar (2000a) »Presentation and problem inventory: Religious Education in
Sweden«, i Edgar Almén & Hans Christian Øster (red.) Religious education in Great Britain, Sweden and Russia, presentations, problem inventories and commentaries: texts from the PETER project, s. 60-91. Linköping: Linköping University Electronic Press. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:375361/FULLTEXT01.pdf [2013-10-28].
Almén, Edgar (2000b), »Vad studerar vi som ”religion” – hur och varför studerar vi just det?«, i Almén, Edgar, Furenhed, Ragnar, Hartman, Sven G. & Skogar, Björn. Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, s. 192-211. Linköping: Linköpings universitet.
Berglund, Jenny (2011), »Etnografiska glasögon på religion i vardagen«, i Malin Löfstedt (red.) Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skola, s. 125-140. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cöster, Henry (1986), »En kritisk-didaktisk granskning av religionskunskapsämnet«, i Ference Marton (red.): Fackdidaktik. Vol. 2, Svenska och främmande språk, samhällsorienterande ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2012) »Fenomenografi«, i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2012) Handbok i kvalitativ analys, s. 122-135. Stockholm: Liber AB. Dahlin, Bo (2004). Om undran för livet. Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel (2006) Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. I Skolverket (2006) Läromedlens roll i undervisningen. Rapport 284. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640 [2013-11-22].
Englund, Tomas (2007). Skola för deliberativ kommunikation. I Tomas Englund (red.) Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Daidalos. Falkevall, Björn (2010). Livsfrågor och religionskunskap. En belysning av ett centralt begrepp inom svensk religionsdidaktik. Stockholms universitet. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:280178/FULLTEXT02 [2013-11-22].
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2012). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Grimmitt, Michael (1987). Religious Education and Human Development. The Relationship Between Studying Religions and Personal, Social and Moral development. Great Wakering: McCrimmons.
75
Hartman, Sven (2000) »Hur religionsämnet formades«, i Almén Edgar, Furenhed Ragnar, Hartman Sven G. & Skogar Björn (2000). Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, s. 212-251. Linköping: Linköpings universitet.
Hartman, Sven (2005). Det pedagogiska kulturarvet: traditioner och idéer i svensk utbildningshistoria. Stockholm: Natur och kultur.
Hartman, Sven (2011)»Perspektiv på skolans religionsundervisning«, i Malin Löfstedt (red.) Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skola, s. 19-34. Lund: Studentlitteratur. Härenstam, Kjell (2000). Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Jackson, Robert (1997). Religious education: an interpretive approach. London: Hodder & Stoughton.
Juhlin Svensson, Ann-Christine (2000) Nya redskap för lärande: studier av lärarens val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Lärarhögskolan i Stockholm.
Larsson, Rune (2009). I Hanna Zipernovszky – Caroline Gustavsson (red).
Religionspedagogiska reflektioner: skriven av och för Rune Larsson på hans 75-års dag. Umeå.
Lgy 65: Läroplan för gymnasiet. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Lgy 70. Läroplan för gymnasieskolan Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Lgy 11: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw
pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705 [2013-12-04].
Löfstedt, Malin (2011a) »Livsfrågor på gott och ont«, i Malin Löfstedt (red.) Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skola, s. 51-64. Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, Malin (2011b) »Etik, oral och det goda livet«, i Malin Löfstedt (red.)
Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skola, s. 113-124. Lund: Studentlitteratur. Löfstedt, Malin (2011c). I Jenny Berglund & Gunilla Gunner (red.) Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber.
Olivestam, Carl Eber (2012). Religionsdidaktik -om perspektiv, teori och praktik i religionsun- dervisning. Stockholm: Remus.
Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden - finns den? Stockholm: Liber.
Osbeck, Christina (2006). Kränkningens livsförståelse. En religionsdidaktisk studie av livsför- ståelselärande i skolan. Karlstad universitet. Tillgänglig: http://www.diva-
76
Osbeck, Christina (2008) Religionsdidaktikens framväxt och utveckling i Sverige. I Didaktikens forum, nr. 2, s. 9-20. Tillgänglig:
http://www.mnd.su.se/polopoly_fs/1.41870.1324464347!/nr2_ar5.pdf [2013-11-04].
Osbeck, Christina & Schüllerqvist, Bengt (red) (2009) Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Karlstad: Karlstad universitet.
Roos, Lena (2006),»Åter till källorna!«, i Birgit Lindgren Öden & Peder Thalén (red.) Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring, s. 9-19. Uppsala: Swedish Science Press. Tillgänglig: http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:272385/FULLTEXT02.pdf [2013-11-22].
Roos, Lena (2011), »Närkontakt och nätkontakt«, i Malin Löfstedt (red.) Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skola, s. 141-156. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen (2012) Skolinspektionens rapport 2012:3. Mer än vad du kan tro. Tillgänglig: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rela/kvalgr- rela-slutrapport.pdf [2013-10-13].
Skolverket (2000). Ämnesplan för religionskunskap. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kursplaner-fore-
2011/subjectKursinfo.htm?subjectCode=RE&lang=sv [2013-12-06].
Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Samhällsorienterande ämnen. Ämnesrapport till Rapport 252. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1429 [2013-11-21].
Skolverket, (2006). I enlighet med skolans värdegrund? Rapport 285. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 [2013-10-22].
Skolverket. (2011) Ämnesplan för religionskunskap. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/rel?tos=gy&subjectCode=REL&lang=sv&courseCo
de=RELREL0#anchor_RELREL0 [2013-11-04].
Skolverket. (2011) Grundskolans kursplan för religionskunskap. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap [2013-11-28]
SOU 2003:15. Läromedel – specifikt. Betänkande om läromedel för funktionshindrade. Stockholm: Fritze. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c4/10/29/b662c4b4.pdf 2013-10-28
Szklarski, Andrzej (2002). Rapport från Institutionen för pedagogik, nr 15. Den kvalitativa metodens mångfald. Skilda ansatser – skilda tolkningsintentioner. Högskolan i Borås. Tillgänglig:
http://bada.hb.se/bitstream/2320/2409/1/Nr%2015%202002%20Den%20kvalitativa.pdf [2013-11-18].
77
Vetenskapsrådet (2009) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2013-11- 13]
Wickström, Johan (2011), »Didaktisk textkompetens«, i Malin Löfstedt (red.)