Återkoppling till syfte och forskningsfrågor

Syftet med den här studien är att få en djupare förståelse av hur olika fragment av logotyper uppfattas och därmed påverkan på betraktaren, samt även se hur konsumenterna bedömer logotyper de inte känner till. Logotyperna kommer där med att brytas ned till några av dess primära delar och fokus kommer att läggas på dess färg och form.

Utifrån data som har samlats in och analyserats med hjälp av de teorier som presenterats i litteraturöversikten, kommer nu besvarandet av forskningsfrågorna att ske.

6.1.1 RQ 1: Hur uppfattar konsumenter abstrakta logotypers utformning när det kommer till dess form?

När det kommer till logotypens form och hur den uppfattas av respondenterna så skiljer sig åsikterna ganska mycket mellan alla de sju logotyperna. Av ordbankens 21 ord så var 12 stycken de som användes upprepade gånger för att beskriva de 7 logotyperna. Detta framkom efter vi hade avgränsat analysen till dem som endast valde den färg som flest valde i studie 1.1. Bland dessa så användes endast 2 av de 12 orden till mer än en logotyp, dessa var säkerhet och harmonisk. Detta är inte helt oväntat, Henderson & Cote (1998) anser att logotyper som är symetriska och har balans ger intrycket av harmoni. Alla 7 logotyperna är väldigt symetriska och har en relativ balans i sig.

Vid besvarandet av vad logotypen utstrålar så tog det längre tid för respondenterna att svara när det kom till de logotyper som de inte kunde associera till något. Exempelvis gick det snabbare att svara på vilket känsla logotyp nummer 2 (uppgavs likna vatten och segelbåt) samt även logotyp nummer 6 (uppgavs att likna löv eller fyrklöver) ingav, än vad den sjunde logotypen förmedlade (som inte kunde associeras till något). Detta stämmer överens med Machado et, al (2012) teori om att desto mer figurativa logotyper är desto mer känslor väcker det hos konsumenten. Logotyper som respondenterna inte associerade till något var mer abstrakta än de som de kunde associera till något. Vi kunde se att det var svårare för respondenterna att anknyta ett av de adjektiva orden till de logotyper som framstod som mer abstrakta.

Det vi fann vid undersökandet av denna forskningsfråga är att så länge logotypen är så pass abstrakt att respondenten, vilka också är konsumenter, inte kan associera den till något så har inte formen så stor inverkan. Däremot har vi kunnat bekräfta teorin om att symetriska logotyper utstrålar harmoni vilket kan vara önskvärt ur ett marknadsföringssyfte.

29

6.1.2 RQ 2: Hur uppfattar konsumenter abstrakta logotypers utformning när det kommer till dess färg?

När det kommer till färg så finns det mycket forskning gjord på hur den uppfattas och dess inverkan, bland annat de som är presenterade i denna uppsats litteraturöversikt. Dock så finns det inte mycket forskning av vilken inverkan färger har inom marknadsföring (Labrecque & Milne, 2012). Vi har heller inte funnit någon teori om hur färger i kombination med logotyper har för inverkan.

Vid besvarandet av vilken färg respondenterna kopplade till logotypen så kom svaret mer snabbt och spontant när det gäller de logotyper som många respondenter kunde associera till något. Dem kunde relativt snabbt svara på vilken färg logotyp 2, 5, och 6 passade ihop med. Logotyp 2 associerade många till vatten och segelbåt, flest valde där färgen blå och på andra plats kom färgen lila som teorin beskriver med liknande ord till varandra. För logotyp 6 gäller liknande som föregående, den fick en entydig majoritet på färgen grön eftersom många kunde associera den till löv och fyrklöver. När det gäller de logotyper som respondenterna inte kunde associera till något (logotyp 1, 3, 4 och 7). Så tog det längre tid för respondenterna att välja färg och svaren upplevdes också som mindre spontana.

Respondenterna som ingick i studien är även konsumenter vilket ger oss möjligheten att dra slutsatsen; att när konsumenter kan associera den abstrakta logotypen till något så har valet av färg en större betydelse. Detta eftersom de har en uppfattning om vilken färg de helst förknippar logotypen med. När det kommer till abstrakta logotyper som konsumenter inte kan associera till något så har valet av färg mindre betydelse. Där finns det dock teorier bland annat Labrecque & Milnes (2010) som hävdar att det är färgen på logotypen som påverkar hur logotypen och även i vissa fall det bakomliggande företaget kommer att uppfattas.

6.1.3 RQ 3: Finns det en koppling mellan de olika fenomenen inom treenigheten (form, färg, känsla)?

Med hjälp av de ovanstående frågorna binder denna fråga samman hela studien och syftar till att undersöka om det finns något samband inom treenigheten. Denna del kommer därmed att fungera som en slutsats för studien och om det finns en koppling mellan färgen, formen, och känslan på logotypen. Som redan nämnts, om konsumenten inte kan associera den abstrakta logotypen till något så är känslointrycket av logotypen relativt lågt. Det samma gäller även när det kommer till vilken färg den abstrakta logotypen helst bör ha. Det vi har kommit fram till är att abstrakta logotyper som inte kan associeras till något tenderar att inte ha något samband inom treenigheten. Vi har inte kunnat hitta någon koppling mellan de olika fenomenen inom treenigheten. Däremot så tycktes vi finna antydan på starkare koppling bland det symboler som framstod vara mer figurativa, men eftersom detta är en uppsats om abstrakta symboler så har vi inte haft möjlighet att gå djupare på det.

30