Efter den preliminära dimensioneringen återstår flertalet detaljer att dimensionera för att dimensioneringen ska anses slutgiltig. De delar som exkluderats beskrivs och diskuteras nedan.
Angående lastfall och lastkombinering vid överbyggnaden är det flertalet laster som utelämnats. De laster som inte är inkluderade är broms- och accelerationskrafter, vind- och påkörningslaster, snölaster och centrifugalkrafter. Utelämnandet av krafterna resulterade i att de dimensionerande krafterna blev lägre och mindre realistiska. För att inkludera dessa kommer inte beräkningarna skilja sig nämnvärt, dock blir dimensionerande lastkombinationer mer omfattande. En inkludering skulle förmodligen med tidigare använd beräkningsmodell resultera i ett större erforderligt tvärsnitt med fler armeringsjärn. Tilläggsvis måste horisontella laster beaktas vid inkludering, detta görs genom att dimensionera landfästen för dessa laster där lagren
CHALMERS Bygg- och miljöteknik
53 är fixa. Om dessa laster är stora kan frontmuren behövas kompletteras för ytterligare moment- och tvärkraftsbelastning.
Vid beräkningar beträffande armering återstår beräkning av förankringslängd och avkortning. Detta kan göras genom att anpassa drag- och tvärkraftskapaciteten mot moment- och tvärkraftsfördelningen längs balken i tvärled och längsled. Exkluderingen av dessa delar bidrar inte till hållfasthetsrelaterade konsekvenser utan endast ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Dimensioneringen av landfästen är begränsad till beräkning av frontmurens momentkapacitet. Frontmuren kommer även behöva dimensioneras för flertalet andra laster likt mittstödet. Landfästet består dessutom av grusskift, vingmur, länkplatta och bottenplatta vilka också kommer behöva dimensioneras. De vertikala lasterna från överbyggnaden fördelas via lager genom frontmur och ner till bottenplattan. Det medför att resterande konstruktionsdelar inte behöver dimensioneras för att klara denna last. Dessa delar måste däremot dimensioneras för att klara av vägbankens horisontella jordtryck. Bottenplattan måste dimensioneras för att kunna överföra normalkraften ner till underliggande grundläggning.
Avslutningsvis återstår att dimensionera kantbalkarna. Tidigare i Kapitel 6.1.4 väljs utformning grundat på kravspecifikationen och rekommendation från Staffan Lindén. Denna dimensionering saknar dock kapacitetsberäkningar vilket gör att det saknas underlag för ifall balken håller för påkörningslasten på räckena. Trots detta antas kapaciteten vara tillräcklig på grund av specificeringen i Trafikverkets kravspecifikation och rekommendationer.
8
Slutsats
Syftet och uppgiften med denna rapport var att ta fram ett förslag på ett brokoncept och en preliminär dimensionering av en brokonstruktion på väg 1721 över riksväg 40. Ett flertal utmaningar har förekommit både med att göra kvalitativa bedömningar och konstruktionsmässiga beräkningar. Trots det anses resultatet uppfylla syftet väl med valda avgränsningar. Resultatet är en preliminärdimensionerad efterspänd betongbalkbro som uppfyller Trafikverkets kravspecifikation och följer dimensionering för svensk byggstandard enligt Eurocode. Nämnvärt är att resultatet ofta speglar olika aktörers önskemål vilket skulle kunna forma det slutgiltiga konceptet. Däremot ämnar detta arbete istället att vikta kriterier enligt subjektiva värderingar med kunskaper från litteraturstudien vilket tillfredsställer studiens syfte. Slutligen har en bedömning gjorts för hur rimlig den slutgiltiga dimensioneringen är. Med de beräkningar som har gjorts och med anvisningar som har givits från institutionen vid Bygg- och miljöteknik och från COWI AB anses brokonceptet med dess dimensioner möjliga.
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik
54
Referenser
Abelsson, B., Båge, P., Westerlund, L. (1998): Träbroar: Ett alternativ till stål och betong. Stockholm: Kommentus Förlag. Från
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7099-757-8.pdf
Ahlberg, S O., Spade B (2001): [Bild] Våra broar - en kulturskatt. Sverige: Banverket och Vägverket.
Al-Emrani, M., Engström, B., Johansson, M., Johansson, P. (2013): Bärande konstruktioner – del 1. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
Al-Emrani, M., Engström, B., Johansson, M., Johansson, P. (2011): Bärande konstruktioner – del 2. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
Burström, P. (2007): Byggnadsmaterial. Studentlitteratur AB, Lund.
Engström, B. (2017): [Bild] Föreläsning om betongbroar . Göteborg, Sverige: Chalmers Tekniska Högskola
Eriksson, D., Jakobson, H. (2009): Prefabricerade betongbroar, ett lönsamt koncept?: En fallstudie av NCC Montagebro. Examensarbete, Lunds Tekniska Högskola,
Institutionen för byggproduktion. Från
http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/DEriksson_HJakobson_Prefabri cerade_betongbroar_-_ett______loensamt_koncept_091229.pdf
Google Inc. (2017): [Bild]. Hämtad 2017-03-02 från https://www.google.com/permissions/geoguidelines.html
KB Spennteknikk AS (u.å.): TOBE FR4 Pot Bearings [Broschyr]. u.o. Från
http://www.spennteknikk.no/brosjyrer/TobeFR4-Pot-Bearings-24022011.pdf
Larsson, T., Mathern, A. (2013): Snabba brobyten och brobyggnationer. SBUF och NCC Teknik. Från
http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/67DF1791-66C1-426B- 8B17-371F122316E7/FinalReport/SBUF%2012691%20-
%20Slutrapport%20Snabba%20brobyten%20och%20brobyggnationer.pdf
Pettersson, P. (2014): Dimensionering och studie av stommar i limträ, stål och betong med avseende på kostnad och miljöpåverkan. Examensarbete, Umeå Universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Från http://www.diva-
CHALMERS Bygg- och miljöteknik
55 Reuterswärd, P. (2010): Optimal skötsel av stålbroar. Stockholm: Swerea KIMAB. Från http://www.introteknik.se/swe/media/SwereaKIMAB_130.pdf
Swedish Standards Institute (1990): SS-EN 1990.
Swedish Standards Institute (1991): SS-EN 1991.
Swedish Standards Institute (1992): SS-EN 1992.
Strid, D., Ölmeby, A. (2009): Kvalitetssäkring vid arbete med fukt i virke:
Framtagande av fuktprogram. Examensarbete, Högskolan Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik. Från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:306414/FULLTEXT01.pdf
Sällfors, G. (2013): Geoteknik.
Trafikverket (2011): TRVR Bro 11. Trafikverket, Borlänge.
Trafikverket (2012a, 2 april): Drift och underhåll av broar och tunnlar [Videofil]. Från https://www.youtube.com/watch?v=XmGSLWD65nc
Trafikverket (2012b): Förslagsritning [Bild]. Göteborg, Sverige: COWI AB.
Trafikverket (2014a): BaTMan – Kodförteckning och beskrivning av brotyper. Trafikverket, Borlänge.
Trafikverket (2014b): Krav på inspektion av byggnadsverk. Trafikverket, Borlänge.
Trafikverket (2015): Vägar och gators utformning, Trafikverket, Borlänge.
Trafikverket (2016a): Skötsel av broar. Hämtad 2017-04-20 från
http://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/underhall-av-vag-och-jarnvag/Sa-skoter-vi- broar-och-tunnlar/Skotsel-av-broar/
Trafikverket (2016b): Vägtrafikflödeskarta. Hämtad 2017-02-24 från
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik
56
Trafikverket (2017): Krav brounderhåll. Trafikverket.
TräGuiden (2003a): Hängbroar och snedstagsbroar. Hämtad 2017-02-14 från
http://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/trabroar/trabroar/hangbroar- och-snedstagsbroar/
TräGuiden (2003b): Tillverkning, transport och montering. Hämtad 2017-04-21 från
http://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/trabroar/trabroar/tillverkning- transport-och-montering/?previousState=1
TräGuiden (2016): Materialet trä. Hämtad 2017-02-16 från
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/
Vägverket (1996): Broprojektering – en handbok. Vägverket, Borlänge.
Vägverket (1996): [Bild] Broprojektering: en handbok Borlänge, Sverige: Vägverket
Vägverket (2004): Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och förbättring av broar – Bro 2004. Från:
http://www.trafikverket.se/contentassets/b17c237f0be54a4d995dcad265fca9fe/bro_20 04_2_lastforutsattningar.pdf