Svårt att snabbt överblicka risker vid komplexa händelser
Vid komplexa sällanhändelser som branden i scenariot kan det vara svårt att snabbt få en överblick över händelsen och hitta alla risker.Behov av underlag för att kunna göra riskbedömning
För att få en överblick och kunna bedöma vilka risker som behöver hanteras be-hövs tillgång till information om anläggningen och kännedom om vad som finns inom anläggningen. Vad som finns inom en avfallsanläggning, typ av avfall och mängd kan variera över tid. Viktigt att ha en kontaktperson på avfallsanläggningen med lokalkännedom som snabbt kan komma ut till platsen. Värdet av insatsplan, insatskort och framkörningskort som beslutsunderlag diskuterades också, se nedan under rubrik Insatsplaner, insatskort, framkörningskort.Ledningsmöten
Vid en komplex händelse finns det behov av täta möten. Alla risker – allt från risk-bedömning av traktorn som är framme vid brandhögen och arbetar med brandga-tan till information om utrymning påbörjats och hur den fortlöper behöver hante-ras. Riskerna bör delas upp mellan släckmetod, arbetsmiljö och kommunikation.
Viktigt att tidigt få med alla aktörer i ledningsmötena, inte bara polis, ambulans och räddningstjänst som vanligt.
Spridningsrisker enligt scenariot – bl.a. spridning av brand-gaser till samhället (VMA) och risk för skogsbrand
Beslut om VMA bedömdes vara ganska självklart i och med en vindhastighet på 6 till 11 m/s i scenariot och ett samhälle på bara ca 400 meters avstånd i vindrikt-ningen. VMA är ett stort beslut att ta och som ofta behöver tas ganska snabbt. En grupp lyfte frågan vad som händer om man skjuter på beslutet om VMA – vilka risker skulle det medföra? Bättre att ta beslut om VMA tidigt i stället för att riskera att det kommer för sent.
Miljörisker
Diskussionen handlade om att det är svårt att bedöma miljörisker. Det är kompli-cerat att avgöra vilka åtgärder som är miljömässigt motiverade att vidta jämfört med kostnaderna för insatsen. Kunskap om miljöpåverkan, både på lång och kort sikt, behövs för beslut om insatsens inriktning och val av metod och teknik..
Arbetsmiljörisker
Det framfördes att skadeplatsen kunde delas in i zoner eller sektorer och att det för varje zon/sektor kunde utses en person som fick fullt ansvar för arbetsmiljön.
I huvudsak var det risker för extern personal som diskuterades. Man tar in extern personal som varken varit på platsen tidigare eller känner till vilka risker arbetet med brand i avfallsupplag innebär. Maskinförare kan vara experter på sin maskin och arbetet med att kompaktera avfall men sakna kunskap och erfarenhet att ar-beta under de förhållanden som råder vid en brand. Om maskinförarna är ovana och okunniga kanske de kan komma att utför arbeten räddningstjänsten bett om utan att vara medvetna om vilka risker de tar.
Det är viktigt med fungerande riskkommunikation. Till exempel kan de som kör hjullastare i zonen med rökutveckling ges analoga radioapparater. Vid samar-bete med andra entreprenörer bör man veta att de har den kunskap som behövs för att arbeta med branden. Extern personal bör ha kunnig och erfaren arbetsle-dare med sig som vet vad maskinerna tål och vad maskinerna klarar av.
Att nyttja ett säkerhetsbefäl som koordinator mellan verksamhetsutövaren och räddningstjänsten är bra. Befälet kan kontinuerligt följa upp riskbedömningar och efterlevnaden av skyddsnivåer. Det kan handla om att räddningstjänstens personal ska vara väl utmärka för att undvika påkörning av lastmaskiner, användandet av utrustning (skyddsmask och glasögon), kontroll av pH-halt i släckvatten, handhy-gien inför matintag för att förhindra cancerogena ämnen in i kroppen.
Telge återvinning anser att arbetsmiljörisken generellt sett får för lite utrymme.
Deras erfarenheter från bränder har lett till att de vidtaget flera åtgärder för att öka säkerheten. Exempelvis har de en utsedd person som har till uppgift att ständigt överblicka arbetssäkerheten, använder mer skyddskläder med varselfunktion och bärbara kommunikationsradio så att personal på marken kan prata med maskinfö-rarna. Telge återvinning har även köpt in flera oscillerande vattenkanoner som kan ersätta personal med brandslang framme vid branden.
Resurser - brist på maskiner och maskinförare
I scenariot var det brist på maskiner och förare. Avfallsanläggningar behöver ha egen personal och fordon på plats för att räddningstjänsten inte akut, vid en insats, ska behöva börja med att ringa in fordon och chauffören medan branden pågår.
Tillgång till chaufförer, jour och maskiner behöver vara löst innan en händelse uppstår. Enligt erfarenhet från en räddningstjänst var det ytterst sällan som maski-nister hade beredskap. Telefonlistor till företagets personal behöver finnas. Har anläggningen inte egna maskiner bör de ha ett avtal så att behovet kan tillgodoses.
Viktigt är också att ha kunnig arbetsledning som kan se till att få ut det maximala från varje maskin och veta vilken åtgärd och arbetsuppgift som är lämplig för vil-ken typ av maskin. För att avbryta ett brandförlopp kan det vara avgörande att de maskiner som finns tillgängliga används optimalt.
Insatsplaner, insatskort, framkörningskort
Någon räddningstjänst uppgav att de saknar insatsplaner för sina avfallsanlägg-ningar. Det innebär att de inte exakt vet hur det ser ut på anläggningarna. Har vi insatsplaner vet vi vilken väg som är lämpligast att åka, beroende på från vilket håll vinden kommer ifrån, hur vi kommer in på området, hur vi kan köra inom områ-det, vart släckvattnet tar vägen och så vidare. Det är även bra att veta vilken kom-petens som finns att tillgå hos verksamhetsutövaren. Genom övningar kan rädd-ningstjänsten skaffa sig kunskap och kännedom om vilken kompetens, förmåga och resurser som finns att tillgå på verksamheten om det skulle uppstå en brand.
Räddningstjänsten bör vara involverad när verksamhetsutövaren tar fram sin insatsplan. Deltagare från avfallsbranschen menade att det inte bara är räddnings-tjänstens ansvar. Det är även upp till anläggningsägaren att få till möten med rädd-ningstjänsten, hålla telefonlistor uppdaterade och så vidare. Någon anläggningsä-gare som hade tagit fram insatsplaner och lämnat över till räddningstjänsten upp-gav att det var osäkert om räddningstjänsten hade den teknik som behövdes för att ha tillgång till och kunna använda planen. De tekniska systemen behöver vara kompatibla för att dela information.
Några deltagare tyckte att insatsplaner var att skjuta över målet. Insatserna är scenariobaserade, beroende på vilket material som brinner, vilket väder det är, om det regnat eller dylikt. De trodde mer på insatskort och framkörningskort. Någon menade att det är en svårighet att hålla insatsplaner uppdaterade medan någon an-nan ansåg att problemet snarare var att de inte kommer till användning. En anan-nan deltagare ansåg att insatskorten skulle finnas i pappersformat i räddningstjänster-nas bilar medan någon annan tyckte att pappersformat skulle undvikas. Det är inte säkert att det är närmsta station som kommer att åka ut på ett larm. Många larm hanteras i ledningscentralen och det kan därför vara relevant hantera information digitalt. En representant från avfallsbranschen uppgav att de valt att skapa ett framkörningskort för sin anläggning vilket revideras årligen. Framkörningskortet skickas till larmcentralen digitalt. Under diskussionen konstaterades att oavsett vad
planen kallas (insatsplan/insatskort/framkörningskort) är det viktigt att ha kon-taktuppgifter till personer med nyckelroller, fakta om anläggningen (kartor/skisser) och vad som behöver skyddas/omedelbart hanteras.
Det påpekades att räddningstjänsten, vid framkörning, inte har en chans att läsa en insatsplan. För att kunna vara till nytta borde insatsplanen finnas på avfalls-anläggningen (på kontoret). Det är först när räddningstjänsten kommer på plats vid insatsen som de kan titta på planen, det är då man har nytta av den. Bakre led-ning har nytta av samma information och fakta för att kunna stödja personalen på skadeplatsen.
Kunskap och erfarenhetsåterföring
Erfarenhetsåterföring är viktig. Någon räddningstjänst var självkritisk och menade att de var ganska dåliga på att sprida erfarenheter och kunde bli bättre på det.
Räddningstjänsten behöver kunskap om vilka konsekvenser olika taktik- och me-todval medför. Vid en insats behövs kunskap för att kunna veta om det är lämpligt att använda vatten eller inte. Om vatten används behövs kunskap om vilka mäng-der som ska läggas på, vilka konsekvenser det innebär, vart vattnet tar vägen och så vidare.