2.1. Inledning
Arfwedsons1 studier visar vilken stor inverkan lokalsamhället har för skolans verksamhet. Det var lokala normer och traditioner som dikterade skolkoden och inte de av staten verbaliserade riktlinjerna i styrdokumenten. Skolkoden
konstituerades följaktligen främst av socioekonomiska sammanhang på den geografiska platsen. På så vis kännetecknas skolans kod av en process där yttre och inre kontexter i en parallell process reproducerar elevers och områdets sociala klass:
Skolkoderna kommer likafullt att anpassas så att varje skola i princip kommer att reproducera sin närmiljö. Redan lärarnas ”självsortering” efter skolor som passar deras individuella lärarkoder, är en tillräckligt stark mekanism för att åstadkomma tendenser i denna riktning. (Arfwedson, Goldstein & Lundman 1979: 175
I skollagens kapitel ett, paragraferna 8, 9 och 10, står om lika tillgång till
utbildning, likvärdig utbildning och att särskild hänsyn ska tas till barnets bästa. Vi kan konstatera att huvudmannen i Västerås i dagsläget inte lever upp till dessa tre
1 Arfwedson (1983)
VÄSTERÅS STAD Ökad lärarkompetens på skolor med hög social vikt 2021-09-17
4
paragrafers intentioner. Insatser görs vilket redovisas i det följande men alla barn får inte förutsättningar utifrån deras behov.
Lika tillgång till utbildning
8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
Likvärdig utbildning
9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Särskild hänsyn till barnets bästa
10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
I det följande redovisas åtgärder och insatser förvaltningen genomför och planerar för att genomföra. Det handlar om åtgärder och insatser som särskilt stödjer skolor i socialt utsatta områden vilket i sin tur bidrar till att skolan blir en attraktivare arbetsplats.
2.2. Utvecklare/kommundoktorand
På Forsknings- och utvecklingsenheten, FOU2, finns sedan tidigare en
kommundoktorandtjänst. Den kompetensen används och betyder mycket för involverade skolor i deras analys- och utvecklingsarbete. Med ytterligare en doktorandtjänst kan arbete mot/för skolor i socialt utsatta områden förstärkas.
2.3. Processledarutbildning för förstelärare, lärare med ledningsuppdrag och rektor
FOU erbjuder en skolutvecklingsutbildning/processledarutbildning som riktar sig till lärare med ledningsuppdrag på skolan och rektor. Skolutvecklingsutbildningen ska bidra till att stärka den egna skolans kapacitet att utveckla undervisning och organisation utifrån framgångsfaktorerna i grundskolans GPS: er3. Syftet med utbildningen är att utveckla deltagarnas kompetens att 1) aktivt delta i och stödja rektor i skolutvecklingsprocesser samt 2) leda lärare i ett kollegialt lärande.
Utbildningen omfattar sju tillfällen om två timmar vardera.
2 Forsknings- och utvecklingsenheten är en av de centrala enheter grundskoleförvaltningen skapat i syfte att rikta stödet dit de bäst behövs.
3 GPS för en framgångsrik skolorganisation och GPS för framgångsrik undervisning
VÄSTERÅS STAD Ökad lärarkompetens på skolor med hög social vikt 2021-09-17
5
2.4. Att väcka läslust - riktad mot F-6 skolor
Utbildningsinsatsen är riktad till lärare som undervisar flerspråkiga elever i F-6 skolor med svåra elevförutsättningar.
Det kortsiktiga målet är att väcka läslust och motivation hos eleverna. Det långsiktiga målet är att höja elevers måluppfyllelse i samtliga ämnen. Lärarna ingår i ett kollektivt lärande där de får ta del av metoder och tillvägagångssätt för ett strukturerat arbete kring elevers språkutveckling, utveckla
läsförståelsestrategier och att coacha elevers läslust.
Utbildningsinsatsen omfattar 2,5 timmar vid minst sex tillfällen under ett läsår. Ett villkor för insatsen är att samtliga lärare på skolan deltar samt att rektor är
delaktig.
2.5. Västeråsmodellen
Västeråsmodellen syftar till att bygga kapacitet på skolor, en hållbar och framgångsrik skolorganisation. Stödinsatser riktar sig till skolan utifrån skolans identifierade utmaningar och efter en överenskommelse mellan verksamhetschef och skolans rektor. Viktigt att verksamhetsledning och skolan har en samsyn kring skolans utmaningar och vilka insatser som ska genomföras. Arbetet sträcker sig över flera år med externt stöd från FOU samt enhetens lektor.
Genomförda insatser visar på att stöd till rektor leder till dels bättre
förutsättningar för att rektor blir kvar på skolan, dels att rektors förmåga att bedriva ett pedagogiskt ledarskap utvecklas, dels att det bidrar till en attraktivare arbetsplats vilket påverkar möjligheten att behålla och rekrytera duktiga lärare.
Processledarutbildningen som beskrevs i punkt 2.2 ovan är ett led i att stötta och utveckla det distribuerade ledarskapet på skolor. Ledarskapet och ansvaret för förbättringsprocesserna på skolan behöver involvera fler lärare som ledare på skolan. Delat ansvar och fler ledare på skolan möjliggör för lärare att utvecklas och på sikt kan det bli en språngbräda till andra tjänster.
2.6. Förstelärare pott 2
Av de totalt sju nya utannonserade tjänsterna förra läsåret, så kallade pott 2 tjänster, tillsattes två varav en på Vetterstorp och en på Vallby. Totalt har vi tilldelats 27 pott 2 tjänster fördelade på sju skolor, en F-9 skola och övriga F-6 skolor. Fem av dessa 27 tjänster är fortfarande inte tillsatta. Rekrytering pågår.
Förstelärarnas roll och ansvar ses över centralt för att förtydliga uppdraget och även legitimiteten hos kollegor.
VÄSTERÅS STAD Ökad lärarkompetens på skolor med hög social vikt 2021-09-17
6
2.7. Att leda skolutveckling i Västerås kommunala skolor – grundutbildning för ”nya ledare”
Syftet är att skapa förståelse för och kunskap om hur skolutvecklingsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet är organiserat samt ge deltagarna stöd och verktyg för att leda skolutveckling på den egna skolan/enheten utifrån framgångsfaktorerna i grundskoleförvaltningens två GPS: er.
Efter utbildningen ska nya skolledare vara förtrogna med de strukturer för skolutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och elevhälsoarbete (samlad elevhälsa) som är gemensamma inom grundskoleverksamheten.
2.8. Ny utvecklare i svenska som andraspråk med uppdrag att stödja skolors arbete med att utveckla undervisning och organisation kring ämnet
Syftet med denna nya tjänst är att skapa likvärdighet i bedömning och
organisering av ämnet svenska som andraspråk. Förvaltningen ser att det varierar kraftigt mellan skolor hur kompetensen är fördelad, hur man organiserar för svenska som andraspråk samt att det finns ett stort behov av att stötta skolor i ämnet och att de får möjlighet att nätverka.
2.9. Garantera kvalitativt skolbibliotek med utbildad skolbibliotekarie
Detta var ett av förslagen i den föregående rapport med förslag till åtgärder.
En statlig utredning har nyligen föreslagit att skolbibliotekens roll ska stärkas och att de ska vara bemannade med utbildad personal. Skolbiblioteksverksamheten ska bli mer likvärdig. Detta är något skolverksamheten i Västerås behöver ta höjd för. Ett väl fungerande bibliotek med utbildad och kompetent personal är särskilt viktigt för barn och elever i socialt utsatta områden.
2.10. För att stödja de svagaste elevernas kunskapsutveckling specifikt krävs bland annat ett mer systematiskt arbete med
resultatuppföljning.
Elever som inte når godkänt behöver undervisas på sådant sätt och i sådan omfattning att de inom en rimligt kort tid inhämtar de kunskaper som behövs.
Skolor där elever har bristande skolresultat behöver snabbt identifieras och åtgärder omgående beslutas för att lyfta dessa skolor starkt under det kommande året. Det behöver också tas fram tydliga arbetsstrukturer och handlingsplaner att tillämpa på arbetet med elever med stora problem, det vill säga elever som skolan har stora problem med att utbilda.
VÄSTERÅS STAD Ökad lärarkompetens på skolor med hög social vikt 2021-09-17
7
Pettersbergsskolan är ett exempel på en skola som anammat tidiga insatser, redan från förskoleklass genom en strukturerad kartläggning och tidiga insatser som följs upp under de tidiga skolåren. Likaså har de inlemmat intensivmatte som en del i skolans ordinarie utbud.