Åtgärder som krävs gällande skillnaden mellan bostadsrätter och fastigheter . 53

Det finns inte i UB något utrymme att undanta fastigheter från utmätning eftersom de inte omfattas av beneficiereglerna i 5 kap. UB. Skulle fastigheter undantas skulle det innebära att utmätningsfrihet skulle tillåtas i större utsträckning än vad det finns stöd för i UB. För att konventionsåtagandena ska uppfyllas kan dock enligt mig inte skillnaden mellan bostadsrätter och fastigheter tillåtas. Med beaktande av proportionalitetsprincipen måste hänsyn kunna tas till alla relevanta intressen. Att fastigheter aldrig kan undantas innebär per definition att en proportionalitetsbedömning inte kan göras. Regleringen bygger på att för stora värden inte ska kunna undanras borgenärerna, därmed har hänsyn tagits till borgenärens intressen, men det

232 NJA 2013 s. 502, p. 55.

54 saknas uttryck för gäldenärens intressen. Det måste finnas utrymme att ta hänsyn till alla intressen exempelvis om skulden är mycket liten eller om gäldenären har ett speciellt behov av bostaden. På grund av att det inte finns någon lag att tolka i detta hänseende är det en fråga som måste lösas av lagstiftaren.

Det finns som jag ser det två sätt att kunna undanta fastigheter vid utmätning: antingen att införa en möjlighet att i 4:3 st. 1 UB kunna göra en allmängiltig proportionalitetsbedömning som även omfattar fastigheter, eller låta även fastigheter under vissa förutsättningar omfattas av beneficium. En proportionalitetsavvägning i 4:3 st. 1 UB innebär att hänsyn skulle tas till alla aktuella omständigheter, inte endast överskott. Här kan bland annat gäldenärens behov, skuldens storlek, hur lång tid betalning beräknas ta och vem som är borgenär spela in. Regleringen får inte i allt för hög grad ge gäldenären rättigheter på bekostnad av exempelvis kreditinstitutet som är i samhällets och även andra enskildas intresse, men även dessa intressen skulle representeras i en proportionalitetsbedömning. På dessa grunder kan jag inte se något direkt hinder för att låta 4:3 st. 1 UB omfatta en proportionalitetsprincip eftersom det ändå kommer finnas utrymme att hindra negativa effekter samtidigt som regleringen i förhållande till gäldenärens intressen blir rimligare. Skulle beneficiereglerna utvidgas till att även omfatta fastigheter skulle konsekvenserna för kreditinstitutet begränsas genom att fastigheter, på samma sätt som bostadsrätter idag, inte skulle kunna utmätas om de hade ett för högt värde samt kunna utmätas för panthavarnas fordringar. För att markera hänsyn till gäldenärens behov och de sociala aspekterna av rätten till hem anser jag att det bästa alternativet är att i lag utvidga beneficiereglerna till att omfatta alla typer av bostäder.

6.4 Avslutande kommentar

Utifrån de sociala intressen gäldenären har av att bostad ska kunna undantas från utmätning kan ställas mot samhällets intresse i att kreditinstituten inte försämras, det vill säga att det måste vara möjligt för enskilda att få lån och samtidigt finnas möjlighet för kreditgivarna att få fordran betald i de fall där gäldenären inte kan betala. Samhället har också ett intresse av att betalningsviljan inte undergrävs. Det krävs således ett effektivt utmätningsförfarande för att dessa legitima intressen ska respekteras. Som regleringen av bostadsutmätning idag ser ut så är det enligt mig däremot en relativt ensidig bedömning av intresse till fördel för borgenärerna. En proportionalitetsprincip innebär dock en avvägning mellan alla relevanta intressen. En sådan avvägning skulle innebära att utmätningsförfarandet blev mer komplicerat eftersom det skulle behöva tas hänsyn till fler aspekter vid utmätning. Det behöver dock inte

55 nödvändigtvis innebära att betalningsviljan undergrävs eller att borgenärerna blir lidande i allt för stor utsträckning eftersom det fortsatt skulle finnas möjlighet att ta hänsyn till detta. En proportionalitetsprincip skulle med beaktande av detta inte innebära att endast hänsyn tas till gäldenären, men det skulle innebära att hänsyn kan tas till gäldenärens behov.

Slutligen kan det påpekas att om reglerna om bostadsutmätning, där utmätning kan ske för ringa skulder, medför att Sverige riskerar att fortsatt fällas för brott mot art. 8 EKMR och art. 1 P-1. Ratificeringen av EKMR och senare inkorporering av konventionen kan i sig sägas vara ett starkt uttryck från lagstiftaren för att rättigheterna faktiskt ska respekteras. Det är mot bakgrund av direktivet²³⁴ troligt att den utredning som nu kommer göras leder till förändringar som gör utmätningsförfarandet mer förenligt med EKMR. Kommer frågan om försvarlighet i 4:3 st. 1 UB vid bostadsutmätning prövas i HD innan utredningen har gett resultat kommer en bedömning i enlighet med nu gällande praxis med största sannolikhet leda till underkännande vid en vidare prövning i Europadomstolen.

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Regeringens propositioner (Prop.)

Proposition 1971:12, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till bostadsrättslag,

m.m.

Proposition 1980/81:8, Med förslag till utsökningsbalk

Proposition 1993/94:50, Fortsatt reformation av företagsbeskattningen

Proposition 1993/94:114, Grundlagsförändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska

Unionen

56 Proposition 1993/94:117, Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och

rättighetsfrågor

Proposition 2009/10:80, En reformerad grundlag

Regeringens direktiv (Dir.)

Direktiv 2014:127, Ett modernt utsökningsförfarande

Betänkanden (Bet.)

Konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU21 Konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU24

Statens offentliga utredningar (SOU)

SOU 1964:57, Utsökningsrätt

SOU 1993:40, Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor SOU 2008:125, En reformerad grundlag

SOU 2010:87, Skadestånd och europakonventionen

Departementsserien (Ds)

Ds 1993:90

Rättspraxis

Avgöranden från Högsta domstolen

NJA 1983 s. 642 NJA 1984 s. 712 NJA 1985 s. 494 NJA 1987 s. 575 I–II NJA 1989 s. 409 I–IV NJA 1995 s. 478 NJA 2000 s. 622 NJA 2004 s. 373 I–II NJA 2004 s. 510 NJA 2004 s. 840 NJA 2004 s. 868 NJA 2005 s. 856 NJA 2006 s. 467 NJA 2007 s. 941 NJA 2008 s. 946

57 NJA 2009 s. 463 NJA2010 s. 397 I-II NJA 2010 s. 168 NJA 2012 s. 1038 NJA 2013 s. 502 NJA 2013 s. 1241

Avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten

RÅ 1997 ref. 65 Hovrättsavgöranden RH 2006:47 RH 2010:61 RH 2012:4 Avgöranden från Europadomstolen

Handyside mot Storbritannien (5493/72) dom meddelad den 7 december 1976

Sporrong Lönnroth mot Sverige (7151/75; 7152/75) dom meddelad den 23 september 1982 Silver m.fl. mot Storbritannien (5947/72; 6205/73; 7052/75; 7061/75; 7107/75; 7113/75;

7136/75) dom meddelad den 25 mars 1983

James m.fl. mot Storbritannien (8793/79) dom meddelad den 21 februari 1986 Darby mot Sverige (11581/85) dom meddelad den 23 oktober 1990

Janosevic mot Sverige (34619/97) dom meddelad den 21 maj 2003

Västberga taxi Aktiebolag och Vulic mot Sverige (36985/97) dom meddelad den 21 maj 2003 Allard mot Sverige (35179/97) dom meddelad den 24 juni 2003

Maestri mot Italien (39748/98) dom meddelad den 17 februari 2004 Zullo mot Italien (64897/01) dom meddelad den 29 mars 2006

Transportarbetareförbundet mot Sverige, (53507/99) dom meddelad den 18 oktober 2006. McCann m. fl. mot Storbritannien (18984/91) dom meddelad den 13 augusti 2008

Kanala mot Slovakien (57239/00) dom meddelad den 14 oktober 2008 Zolotukhin mot Ryssland (14939/03) dom meddelad den 10 februari 2009 Ruotsalainen mot Finland (13079/03) dom meddelad den 16 september 2009. Zehentner mot Österrike (20082/02) dom meddelad den 16 oktober 2009 Rousk mot Sverige (27183/04) dom meddelad den 25 juli 2013

Avgöranden från EU-domstolen

58 Mål 29/69, Erich Stauder mot City of Ulm – Sozialamt, ECLI:EU:C:1969:57

Förenade målen 46/87 och 227/88, Hoechst AG mot Europeiska gemenskapernas kommission, ECLI:EU:C:1989:337

Mål 11/70, Internationale handelsgesellschaft, ECLI:EU:C:1970:114 Mål 112/00, Schmidberger, ECLI:EU:C:2003:333

Mål C-198/01, Consorzio Industrie Fiammiferi (CIF) mot Autorità Garante della

Concorrenza e del Mercato, ECLI:EU:C:2003:430

Mål 400/10, McB. mot L.E, ECLI:EU:C:2010:582

Mål C-617/10, Åklagaren mot Hans Åkerberg Fransson, ECLI:EU:C:2013:280

Mål C-256/11, Murat Dereci m.fl mot Bundesministerium für Inneres, ECLI:EU:C:2011:734

Litteratur

Bernitz, Ulf, Europarättens genomslag, första upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 2012 Bernitz, Ulf, Kjellgren Anders, Europarättens grunder, upplaga fem, Norstedts juridik, Stockholm 2014

Bernitz, Ulf, Europakonventionens införlivande i svensk rätt – en halvmesyr, Juridisk Tidskrift nr 2 1994/95, s 259-269

Bernitz, Ulf, Förstärkt genomslag för Europarätten – både unionsrättsligt och

konventionsrättsligt, Europarättslig Tidsskrift 2013 nr 3, s. 413-419.

Bring, Ove, Mahmoudi, Said, Wrange, Pål, Sverige och folkrätten, fjärde upplagan, Norstedts Juridik, Stockholm 2011

Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: en kommentar till

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, fjärde upplagan, Norsteds jruidik,

Stockholm 2012

Douglas Scott, A tale of two courts: Luxenburg, Strasbourg and the Growing European

Human Rights, Common Market Law Review vol 43 2006, s. 629-665

Fast, Katarina, Tusen skäl att förekomma istället för att förekommas: en kommentar till

dubbelbestraffningsfallen I EU-domstolen och Högsta domstolen 2013, Juridisk Tidskrift nr 1

59 Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, fjärde upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 2012

Gulliksson, Magnus, Klart till halvklart – om ne bis idem och skattetilläggen, svensk juristtidning 2013, s. 645-685

Hettne, Jörgen, Otken Eriksson, Ida, EU-rättslig metod- teori och genomslag i svensk

rättstillämpning, andra upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 2011

Hettne, Jörgen, Rättsprinciper  som  styrmedel  –  allmänna  rättsprinciper  i  EU:s  domstol,   Nordstedts Juridik, Stockholm 2008

Heuman, Lars, Specialprocess: Utsökning och konkurs, sjätte upplagan, Nordstedts Juridik, 2007.

Jacobs, Francis Geoffrey, White, Robin, Ovey, Clare, The European Convention of Human

Rights, femte upplagan, Oxford University Press 2010

Lebeck, Carl, EU-stadgan om grundläggande rättigheter: en introduktion, första upplagan Studentlitteratur, Lund 2013

Nergelius, Joakim, Svensk statsrätt, andra upplagan, Studentlitteratur, Lund 2011

Peczenik, Vad är rätt?: om demokrati, rättsäkerhet, etik och juridisk argumentation, första upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 1995

Ritleng, Dominique, Lärdomar av EU-domstolens parallella i målen Åkerberg Fransson och

Melloni, Svensk Juristtidning 2014 s. 36-71.

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, ämne, material, metod och

argumentation, andra upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 2007

Sandstedt, Johan, Äganderättskyddet, rätten till skydd för hemmet och en ny svensk

kränkning; målet Rousk, Juridisk Tidskrift 2013/14 nr 3, s. 602-619

Victorin, Anders, Utmätning av bostadsrätt, Juridisk Tidskrift nr 1 1989/90 s. 120 -123 Åhman, Karin, Normprövning – domstols kontroll av svensk lags förenlighet med

regeringsformen och europarätten 2000-2010, första upplagan, Norstedts juridik, Stockholm

60 Åhman, Karin, Lojalitetsprincipen inom europarätten och mänskliga rättigheter,

Europarättslig tidskrift nr 3 2010, s. 637- 647

Övriga källor

Kronofogdemyndigheten, 901, Handbok om utmätning, sjätte upplagan, Elanders Sverige, 2011.

Ställningstagande,  Nr  1/08/IND,  Ställningstagande  avseende  utmätningsordningen, Kronofogden 2008-01-11, nr 1/08/IND

Kronofogdemyndighetens ställningstagande, Ställningstagande  avseende  

utmätningsordningen, Kronofogden 2014-09-25, nr 7/14/VER

Gemensam förklaring nr. 17, Förklaring av företräde, till Lissabonfördraget. Kronofogdemyndighetens årsredovisning 2013,

[http://kronofogden.se/download/18.3ad14b751432a2e49d1e889/1394203291820/arsredovisn ing_2013_skyddad.pdf , Hämtad 14-10-22]