3. Projekt Frövi-Ställdalen
3.8 Åtgärder på sträckan Frövi - Ställdalen
3.8.1 Åtgärdsexempel skärningar km 405+000 - 406+000
Nedanstående exempel från delsträckan Frövi -Vedevåg visar spårlägesfel och uppfrys-ning orsakade av tunn bankropp, 40 - 110 cm i skäruppfrys-ningspartier. Ett flertal lerpottor finns i dessa områden. Överballasttjocklek med makadam varierar mellan ca 10 - 45 cm med ett medelvärde på ca 20 cm. Föroreningsgraden av överballasten är mycket varierande.
Underballasten tillhör ofta materialtyp 3B och innehåller kolaska, vilket förr användes som tjälisolering. Terrassen utgörs av silt och lera.
I de med blått markerade sektionerna i Figur 3-13 syns hur de största spårlägesfelen (A) sammanfaller med skärningspartier där bankroppen är tunn (C) och där terrassen utgörs av ytlig lera / silt (B). I Figur 3-14 syns också att det är i dessa områden som nedböj-ningen av spåret är störst.
Figur 3-13 Åtgärdsprofil / förhållanden före upprustning. Orsakssamband mellan skärningar och spårfel (Håkansson, 2014a, 2014b). Se även Bilaga 2J.
C
B
A
Figur 3-14 Nedböjningsmätning med IMV100. I de sämsta partierna är nedböjningen 6 - 8 mm (Berggren, 2013). Se även Bilaga 2K.
Valda åtgärder på denna sträcka är spårlyft ca 0,3 m samt bankbreddning och isolering.
Utskiftning av underballastlager för förstärkning ner till 1,3 m under befintlig RUK har utförts på sträckorna 405+220 - 405+400, 405+680 - 405+780 samt 406+120 - 406+170.
3.8.2 Åtgärdsexempel ytlig torv km 412+500 - 413+000
Nedan visas exempel på område där torv tidigare schaktats bort under spåret men på för kort sträcka. Spårproblem har uppstått i övergångarna från urgrävningen samt i kvarläm-nad torv.
Figur 3-15 Åtgärdsprofil/förhållanden före upprustning. Radargram och nedböjningsdiagram (Håkansson, 2015a). Se även Bilaga 2L.
De åtgärder som utfördes inom aktuell sträcka är ballastrening samt spårlyft ca 20 cm.
Den befintliga urgrävningen mellan ca 412+760 - 920 förlängs åt bägge håll så att utskift-ning av underballast till 1,3 m under RUK utfördes från sektion 412+620 fram till befint-lig urgrävning. Norr om denna grävdes torv bort (ca 2 – 3 m schakt under RUK) till ca km 413+100. Återfyllning utfördes med underballast för förstärkning av järnväg.
Område för tidigare torvurgrävning
Stor generell nedböj-ning i torvområdet
Område med kvarläm-nad ytlig torv
Område med ytlig lera ca 0,7-0,8 m under RUK
Radargram som visar område för befintlig urgrävning
3.8.3 Åtgärdsexempel ytligt berg km 426+600
I Figur 3-16 nedan visas ett exempel på mindre bergparti som ligger vinkelrätt spåret.
Skillnaden i spårstyvhet är stor i övergången mellan jord och ytligt berg. Berget stoppar också upp all avvattning.
Figur 3-16 Ca km 426+600. Kort bergterrass tvärs spåret (vy mot söder).
Åtgärden på denna plats blev bergschakt ned till 1,8 m djup under RUK på en sträcka av 70 m inklusive utspetsningar. Spåret byggdes sedan upp med underballast för förstärk-ning av järnväg och makadamballast.
3.8.4 Åtgärdsexempel vägkorsning km 424+400
På grund av förorening från korsande trafik samt att man vid ballastrening ibland hoppar över plankorsningar, är ofta spårläget dåligt vid korsningar. Även äldre, sedan länge slo-pade korsningar, kan idag ha kvarstående spårfel. I Figur 3-17 visas ett exempel på mät-ningar från en vägövergång vid km 424+400. Åtgärderna vid vägkorsningen blev ballast-rening, isolering med cellplast och spårlyft 30 cm.
Spårfel i samband med liten berg-skärning
Kortare tvärgående berghäll
Figur 3-17 Ca km 424+400. Spårproblem vid vägkorsning. Bilden till vänster visar radargram samt höjdläge på rälerna. Högra bilden visar nedböjning (överst) samt höjdläge räl vid två olika mättillfällen (Håkansson, 2015b). Se även Bilaga 2M.
3.8.5 Åtgärdsexempel höglyft
Nedanstående diagram visar att mellan ca km 422+000 till ca 422+700 finns lera / silt (gult) på ca 0,4 - 0,7 m djup under RUK på hela sträckan. På hela sträckan har uppfrys-ning och ett stort antal spårriktuppfrys-ningar skett.
Figur 3-18 Nedböjningsdiagram och tolkad geoteknik mellan km 422 och km 423. Röd pil vi-sar område med mycket ytlig lera / silt. (Håkansson, 2015b). Se även Bilaga 2N.
Nya diken har utförts. Befintlig makadamballast har tagits bort, isolering har lagts ut och breddning och komplettering av underballasten har utförts med underballast för förstärk-ning enligt AMA Anläggförstärk-ning DCH.15. Slutligen läggs ny makadamballast. Kontaktled-ningsstolparna på sträckan har bytts ut.
3.8.6 Åtgärdsexempel ballastrening och cellplast
Ballastrening har (enligt BIS) utförts fläckvis under åren 1985, 1987, 1989, 2005 och 2011.
Ballastprovtagning på etapp 1 - 3 (Frövi – Storå) utfördes 1994 - 1995. Nedan visas några exempel på resultat från provtagningen.
Tabell 5 Resultat från ballastprovtagning 1994 – 1995.
Sektion Uppfrysning
(mm)
Makadamballast-tjocklek (cm)
Finjordshalt (0 – 32 mm)
(%)
405+200 – 405+400 30 - 49 20 40
412+700 - 413+100 30 - 46 30 20
422+200 - 423+100 30 - 53 20 - 40 20
Då överballasten var genomgående för tunn och mycket förorenad bland annat med järn-malm som rasat av från järnvägsvagnar, har i stort sett hela sträckan ballastrenats och i mycket stor utsträckning isolerats. Cellplastisolering har utförts i följande omfattning:
Etapp 1: Ca 40% av sträckan.
Etapp 2: Ca 30% av sträckan.
Etapp 3: Ca 81% av sträckan.
Skillnaden mellan sträckorna beror till största delen på olika geologi. Det är lerområden i söder och mer finkornig morän i norr. Isoleringsbehovet har bedömts utifrån tjälavväg-ningar och jordartsförhållanden.
Figur 3-19 Ballastrening och utläggning av cellplast (Foto Stefan Håkansson, Sweco).
3.8.7 Åtgärdsexempel trumbyte
All avvattning och samtliga trummor längs sträckan har inventerats och förbättring har utförts vid behov. För trummor har åtgärderna omfattat stödmur (banmur), trumförläng-ningar eller trumbyten. Nedan visas två exempel på trumbyten. Alla trumåtgärder doku-menteras på ritningar.
Figur 3-20 Exempel på typsektioner – trumbyten (Sweco, 2015b och 2016).