5. Utgångspunkter och metodologi
7.5 Några åtgärder som kan tillämpas för att minimera de negativa utfallen. De intervjuade eleverna, personalen från Skola A och Skola B samt tidigare
forskningar har varit inne på diskussionsområdet kring när det är lämpligt att placera den nyanlända eleven i ordinarie undervisning. Vissa har tagit ställningen att man inte bör släppa in de nyanlända eleverna i den vanliga undervisningen med det vanliga betygssystemet innan de har tillskaffat sig tillräckligt mycket kunskap och självkänsla för att klara av att bemöta betygskriterierna. Trots att detta på många sätt är det mest logiska tänkandet så är det många nyanlända elever och lärare som anser att den nyanlända eleven tjänar mer på att börja ordinarie undervisning tidigare snarare än senare. Man borde istället fokusera på att finna ett sätt att låta övergången mellan förberedelseskola och ordinarie undervisning ske mer smidigt. Exempelvis genom att låta den nyanlända eleven få gå i en förberedelseklass parallellt med ordinarie undervisning beroende på de olika kunskaper eleven har hunnit inhämta i de olika
ämnena. På så sätt utsätts inte den nyanlända eleven för en ”chock” när han/hon inträder det ”vanliga” klassrummet. Jag har funderat kring om skolorna borde utforma betygskriterier som är mer anpassade till de nyanlända elevernas förutsättningar, då jag anser att det är helt orimligt att begära att de ska uppfylla samma krav som de infödda elevernas. Trots att det då skulle uppstå en tillämpningsproblematik skulle det göra betygssättningen mer rättvis anser jag. Jag tror även att nyckeln till att minska förutsättningsklyftan gällande de höga betygen och ökandet av elevens kunskaps- och språkförråd ligger i att skolorna ska utnyttja tvåspråkig undervisning ännu mer. Med detta menar jag att man bland annat borde låta modersmålsläraren översätta prov och översätta de svar som eleven skriver ner på dessa prov. Detta eftersom läraren då lättare kan bedöma den nyanlända elevens ämneskunskaper och betygssätta dem. Samtidigt får den nyanlända eleven en bättre chans att förmedla sina kunskaper utan att ha det svenska språket som det största hindret. Detta kan ses som en lösning då alla de nyanlända eleverna som har intervjuats är överrens om att det är språket som begränsar deras svar och deras delaktighet i klassrummet. Som en följd resulterar detta bland annat i att svaren på dessa prov inte är fullständiga. Konsekvenserna för detta blir i sin tur lägre betyg, ett betyg som oftast inte överensstämmer med de nyanlända elevernas ämneskunskaper och färdigheter utan mer påvisar ett tecken på deras begränsade ordförråd. Därför tycker jag att vid prov, och då speciellt nationella prov som spelar en avgörande roll för det slutgiltiga betyget, bör översättas till olika språk. Frågan är dock om staten och kommunerna har ”råd” att införa detta och återigen kommer vi till punkten där det är pengarna som styr hur stort glappet mellan de nyanlända eleverna och deras klasskamrater kommer vara.
Alla faktorer som tidigare nämnts har bidragit till att varken Skola A och Skola B, mycket på grund av allt växande behov men samma resursutbud, lever upp till ”En skola för alla” principen. Detta som en konsekvens av att de nyanlända eleverna inte får samma möjligheter att uppnå alla kunskapsmål utifrån sina egna förutsättningar. Faktum är att det strider mot grundpelarna för en likvärdig utbildning, som innefattas i ”En skola för alla”. Utfallet är rådande trots att både de nyanlända eleverna och personalen från Skola A och B anser att undervisningens utformning präglas av inkludering och att skolan lägger ner mycket resurser och tid för att hjälpa de nyanlända eleverna med att uppnå kunskapsmålen. Därför anser jag att skulden inte ligger hos skolan eller dennes utformning utan att den ligger hos makthavarna som fattar besluten om hur mycket pengar som ska investeras i skolorna. Detta eftersom det i slutändan är en fråga om pengar och att skolan därmed inte kan göra mer än vad deras ekonomi tillåter. De nyanlända eleverna har förstått detta och anser därför att skolorna har gjort allt de kan för att hjälpa dem nå kunskapsmålen utifrån skolans förutsättningar, trots att det borde vara utifrån elevernas förutsättningar.
Avslutningsvis skulle jag vilja nämna att trots att min undersökning är begränsad så visar den på ett tydligt mönster. Man kan fastställa att tidigare studier enstämmigt har kommit fram till att skolor ska arbeta mot ”En skola för alla” vilket innebär att alla elever är inkluderade. Detta är även vad alla informanter i denna rapport tyckte att skolorna strävade att arbeta efter och var därför väldigt tacksamma. Att skolorna har gjort allt de kan för att hjälpa nyanlända elever att nå kunskapsmålen med resurserna som de har är något alla informanter höll med om. Trots detta krävs det mer resurser
så att de kan få möjlighet till de förutsättningar som krävs för att de ska kunna prestera bättre i skolan. Nyanlända elevers dåliga tillgång till kapital anses av samtliga informanter vara den främsta anledningen till varför nyanlända elever som grupp presterar sämre jämfört med deras klasskamrater. Nyanlända elevernas begränsade ordförråd, som i sin tur är en följd av dålig tillgång till socialt kapital i form av kontakter, lyfts upp som en avgörande förklaring till nyanlända elevers skolprestation.
8 Referenser
Allen, D. (2006). Who’s in and who’s out? Language and the integration of new immigrant youth in Quebeck. International Journal of Inclusive Education 10(2–3), 251–263
Anderson, P. (2001). ’You don’t belong here in Germany…’. On the social situation of refugee children in Germany. Journal of Refugee Studies 14(2), 187–199
Axelsson, M. (1999). Skolframgång och minoritetsstatus, skolan – en kraft att räkna med. I M. Axelsson, Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs. Stockholm: Rinkeby Språkforskningsinstitut.
Borevi, K. & Strömblad, P. (2004). Kategorisering och integration – en introduktion. I SOU 2004:48. Kategorisering och integration Om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag. (s. 7-20). Stockholm: Fritzes.
Bouakaz, L. (2007). Parental involvement in school. What hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Malmö: Malmö Universit
Bryman, A. (2004) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Bryman, A (2009). Samhällsvetenskapliga metoder.(2. Uppl.) Malmö: Liber
Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet Stockholm.
Burgess, C. (2007). ‘Newcomer’ children in nonmetropolitan schools: the lack of state sponsored support for children whose first language is not Japanese. Japan Forum 19(1), 1–21
Carlsson, Inger (2010). ”Ensamlommande flyktingbarns möte med den svenska matematikundervisningen”. Umeå Universitet.
Cummins, J. (1997). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse society. Ontario: California Association for Bilingual Education
Dahlstedt,Magnus och Hertzberg, Fredrik. (2007). ”Utbildning, arbete, medborgarskap: strategier för social inkludering i den mångetniska staden”. Borea Bokförlag, 2007.
Dimenäs, J (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Dyregrov, A. och Raundalen, M. (1992). Reaching children through the teacher. A manual for helpers of war-affected children. Bergen: University of Bergen.
Evans, J. (2007). Forms of provision and models for service delivery. In L. Florian (Ed.) The
FN:s konvention om barnets rättigheter (1989)
Frodlund, Å. (2000). Ensamkommande barn med flyktingbakgrund – en kartläggning. Stockholm: Rädda Barnen.
Fridlund, Lena (2011. Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma: talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Göteborgs Universitet
Gaversjö, Dan (2011). Lärarnas Nyheter:” Hjälp nyanlända elever” . Hämtad den: 12-02-28. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/08/24/hjalp-nyanlanda-elever
Gislason, B. och Löwenborg, L., (1995). Psykologi för lärare 2. Liber Utbildning AB. Stockholm
Goodwin, L. (2002). Teacher preparation and the education of immigrant children. Education and Urban Society 34(2), 156–172.
Granstedt, L. (2006). Lärares tolkningsrepertoarer och samtal om en grupp elever med utländsk bakgrund och deras föräldrar. I SOU 2006:40, Utbildningens dilemma. Stockholm: Fritzes
Grenholm, Carl-Henric (2006). Att förstå religion: metoder för teologisk forskning. Studentlitteratur AB
Gröning, I. (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Uppsala: Uppsala universitet.
Hartman, Sven (2007) Det pedagogiska kulturarvet. Bokförlaget: Natur och kultur, Stockholm
Integrationsverket (2007). Integrationsverkets rapportserie 2007:05. Integrationspolitikens Resultat – På väg mot ett samlat system för uppföljning och analys vid16 statliga myndigheter. Norrköping: : Elanders AB. Hämtad den 2012-02-23
http://www.temaasyl.se/Documents/IV/integrationspolitikens%20resultat.pdf Johansson, B. & Svedner, P-O.(1998) Examensarbete i lärarutbildningen –
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget AB
Kamali, M. (2006). Skolböcker och kognitiv andrafiering. I SOU 2006:40, Utbildningens dilemma. Stockholm: Fritzes.
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS Förlag Ljungberg, C. (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? Malmö: Malmö högskola.
Otterup, T. (2006). ”Jag känner mig begåvad bara” – om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde. Göteborg: Göteborgs universitet.
Runfors, A. (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. Stockholm: Prisma RodellOlgac, C. (1995). Förberedelseklassen – en rehabiliterande interkulturell pedagogik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Short, D. (2002). Newcomer programs: An educational alternative for secondary immigrantstudents. Education and Urban Society 34(2), 173–198.
Skolverket. (2004). Elever med utländsk bakgrund. Stockholm: Skolverket.
Skolverket.
Skolverket (2010). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010) ”Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet” Stockholm: Skolverket: http://www.skolverket.se/statistik-och- analys/internationella_studier/2.4568/sverige-tappar-i-bade-kunskaper-och-likvardighet-1.96011 Hämtad den: 2012-02-26.
Skolverket (2010) ”Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet” Stockholm: Skolverket: Hämtad den: 2012-02-27. http://www.skolverket.se/statistik-och- analys/internationella_studier/2.1612/sverige-tappar-i-bade-kunskaper-och-likvardighet-1.149424
Skolinspektionen (2009). Övergripande granskningsrapport 2009:3 - Utbildning för nyanlända elever– rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Stockholm
SKL, Sveriges kommuner och landsting. (2008). Bättre resultat i skolan för nyanlända elever. Promemoria Dnr 08/2224. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting
Skidmore, David . (2004). “INCLUSION the dynamic of school development.” Buckingham: Open University Press, 2004
Svenska Unescorådet och Specialpedagogiska institutet (2008). Riktlinjer för inkludering http://www.unesco.se/Bazment/Unesco/sv/Svenska-Unescoradets-arbete/Bestall-broschyrer.aspx hämtad den: 2/3-11
Szulkin, R. (2007). Den etniska skolsegregeringen. I T.R. Burns, N. Machado, Z. Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Taylor, S. (2008). Schooling and the settlement of refugee young people in Queensland; ’…The challenges are massive’. Social Alternatives 27(3), 58–65
Johansson, B & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning.
Vargas, C.M. (1999). Cultural mediation for refugee children: A comparative derived model. Journal of Refugee Studies 12(3), 284–306.
Wilson, J. (2002). Defining „special needs„. European Journal of Special Needs Education, 17(1), 61-66.
Åberg, Svante. (2011). Föreläsningen ”Inkludering, normalitet och barns rätt till stöd” 21/2-11.