Åtgärdsförslag

I detta skede har inga detaljstudier av föreslagna åtgärder gjorts, utan förslagen ska ses som principlösningar med utgångspunkt i en önskad funktion. Vidare studier och eventuell projektering får göras i senare skede då avvägningar även behöver göras mot de avvattningstekniska och de underhållstekniska förhållandena på platsen.

Delsträcka 1A och 1C

Delsträcka 1A och 1C bedöms vara riskklass 2. De visas i Figur 24.

Figur 24. Karta över vägsträcka 1A och 1C.

Som tidigare nämnts måste sårbarheten sänkas till minst klass 2, för att uppnå riskklass 1. Det motsvarar att uppehållstiden till grundvattenytan ska vara mer än 1 månad eller att avrinning till grundvattenmagasinet helt förhindras. Täta eller fördröjande diken utanför vägbanorna på samtliga områden kan ge önskad effekt genom att fördröja eller förhindra infiltration av avrinning till grundvattenmagasinet. Befintliga diken kan nyttjas för åtgärderna.

För delsträcka 1A förslås att dikestätning genomförs med bentonitmatta. Befintliga diken är breda och relativt djupa. Det förutsätts att enbart mindre justeringar i

dikesform krävs. Eftersom delsträcka 1C är belägen på finkorniga jordlager med låg genomsläpplighet bedöms det inte behövas någon dikestätning. Den relativt höga sårbarhetsklassen på 1C (klass 3) beror på att ytavrinningen bedöms ske mot mer grovkorniga jordar på delsträcka 1A, varefter det infiltrerar i mark. Det innebär att en dikestätning på sträcka 1A även minskar sårbarhetsklassen på sträcka 1C. Vägdagvattnet som ansamlas i de tätade dikena kommer behöva omhändertas genom bortledning eller fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasin längs med den aktuella vägsträckan av E20 bedöms inte lämpligt med avseende på trafiksäkerheten. Således föreslås

dräneringsledning som åtgärd, där vägdagvatten leds bort till lågpunkter som har jordlager med lägre genomsläpplighet och sårbarhet, eller till fördröjningsmagasin med lämplig placering. Det är dock okänt om det finns befintliga dräneringsledningar i dikena och, om det finns, vart vägdagvattnet leds. Även om dräneringsledningar finns kommer dessa att behöva ersättas av nya ovanpå föreslagen bentonitmatta. Dikestätning och dräneringsledningar behövs på båda sidor om delsträcka 1A och

dräneringsledningar på båda sidor om delsträcka 1C. Eftersom E20 är en dubbelfilig motorväg medför det tre diken (en i mitten och två på sidan av E20 ) längs respektive delsträcka. Vilka sträckor som behöver åtgärdas visas med blåa linjer (delsträcka 1A) och streckad röd linje (delsträcka 1C) visas i Figur 24.

Kostnaden för bentonittätning längs delsträcka 1A och dräneringsledningar längs delsträcka 1A och 1C bedöms grovt vara ca 2,5 Mkr, se Tabell 5. Till dessa kostnader tillkommer ytterligare kostnader för återställning av väg efter att bentonitmatta lagts in under vägkant, att lägga ut material på dräneringsrör/tätning samt att se över lösningen för avbördning av dagvattnet. Ett fördröjningsmagasin kan komma att krävas. Vid genomförande kommer även omfattande planering att krävas, för att minimera

störningar på E20. Även detta bedöms medföra kostnader. Kostnaderna för att reducera riskklassen på sträcka A och 1C från 2 till 1 är således >2,5 miljoner. Detta bedöms som en hög kostnad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv sett till den riskreducering det ger, varför åtgärderna inte har utretts ytterligare.

Tabell 5. Kostnadsberäkningar för åtgärder delsträckor 1A och 1C. Delsträcka Föreslagen åtgärd Längd /Area Kostnad Summa åtgärd 1A (190 m) Tätning av dike (bentonittätning) 8 550 m2 (570 m längd 15 m bredd) 200 kr/m2 1,7 Mkr 1A (190 m) Dräneringsledning 570 m (3 • 190 m) 650 kr/m 370 000 kr 1C (240 m) Dräneringsledning 720 m (3 • 240 m) 650 kr/m 470 000 kr

Delsträcka 2A

Delsträcka 2A bedöms vara riskklass 2. Sträckan visas i Figur 25.

Figur 25. Karta över delsträcka 2A. Föreslagna åtgärder (tätt dike och stenfyllt tätt dike) markeras med blå respektive röda linjer. De delar av vägsträckan som inte är markerade med blå eller röda linjer har hårdgjorda ytor.

På delsträcka 2A förslås åtgärder med syfte att förbättra avrinningssystemet och fördröja eller förhindra infiltration av vägdagvatten till grundvattenmagasinet. För att uppnå riskklass 1 bedöms att sårbarheten måste sänkas till minst klass 2. Det motsvarar att uppehållstiden till grundvattenytan ska vara mer än 1 månad eller att avrinning till grundvattenmagasinet helt förhindras. Förutsättningarna för avvattning ser olika ut då vägsträckan passerar genom såväl naturområde som villaområde och industriområde med trånga utrymmen och hårdgjorda ytor. Således föreslås två olika åtgärder.

Tätning genom bentonitmatta föreslås för områden som i dagsläget har ett dike, de visas med blå linjer i Figur 25. För områden som redan idag består av hårdgjorda ytor, så som parkeringar m.m. behövs inga åtgärder, under förutsättning att avrinning från dessa ytor sker vidare till åtgärdade diken. De är därmed inte markerade med färgade linjer i Figur 25.

De delar av vägsträckan som passerar genom trånga utrymmen och där det saknas diken, framförallt av utrymmesskäl, visas med röda linjer i Figur 26. Ett foto på en sådan vägsträcka visas i Figur 26. För uppsamling av vägdagvatten behöver djupa, smala diken etableras med tät duk. För att de inte ska medföra en trafiksäkerhetsfara förslås att de även fylls upp med sten (utifrån ATB VÄG 2005, Vägverket 2005:112). En schematisk bild av ett stenfyllt dike visas i Figur 27.

Figur 26. Foto av väg 576 som visar de delar av vägsträckan som inte har tillräckligt med utrymme för breda diken.

Figur 27. Schematisk bild av ett stenfyllt dike.(ATB VÄG 2005, Vägverket 2005:112). I detta fall föreslås även en tät duk i dikets botten i bentonit, HDPE eller liknande.

I samband med detaljerad utformning av åtgärder längs sträckan föreslås även en översyn över oeftergivliga hinder i anslutning till väg, och där så är lämpligt en bort-tagning av dessa. Det förekommer bl.a. träd i nära anslutning till vägkant. Dessa ökar risken för utsläpp om olycka sker.

Den totala summan för att täta diken längs med delsträcka 2A bedöms grovt vara ca 2,2 Mkr, se Tabell 6. Kostnader för anläggande av stenfyllt tätt dike har här antagits vara ca 3 000 kr/m dike. Det kommer även att kräva en hantering av det dagvatten som samlas upp, t.ex. genom uppsamling i fördröjningsmagasin följt av avbördning till mindre sårbara områden eller ytvatten. Dessa åtgärder har inte kostnadsberäknats.

Tabell 6. Kostnadsberäkningar för åtgärder delsträcka 2A . Delsträcka

2A

Längd/Area Kostnad Summa åtgärd

Blå linjer i Figur 25 Tätning av dike (bentonittätning) 2 300 m2 (460 m längd 5 m bredd) 200 kr/m2 460 000 kr Blå linjer i Figur 25 Återställning, tillkommande material etc. i dike

460 m 200 kr/m 92 000 kr

Röda linjer i Figur 25

Etablering av dike med tät duk och stenfyllning

550 m 3 000 kr/m 1,65 Mkr

Total summa åtgärdsförslag: 2,2 Mkr

Sammanvägd bedömning åtgärdsförslag för 1A, 1C och 2A

Grundvattenförekomsten har värdeklass 2 och är inte regionalt prioriterad. Kostnaderna för redovisade tekniska åtgärder bedöms vara mer än 4,7 Mkr för delsträcka 1A, 1C och 2A. Sammanfattningsvis bedöms kostnaderna för att genomföra dessa åtgärder vara höga i ett samhällsekonomiskt perspektiv i jämförelse med den nytta de medför.

Åtgärderna har därför inte utretts ytterligare, utan riskklass 2 bedöms utgöra acceptabel risk för delsträckorna.

Följande övergripande åtgärder föreslås dock, för att minska riskerna utan att höga kostnader uppkommer:

 Säkerställ att sanering utförs så snabbt som möjligt i för grundvatten-förekomsterna sårbara områden genom dialog och gemensamt arbete med Räddningstjänst t.ex. genom att fram en åtgärds- och kommunikationsplan (beredskapsplan) i händelse av akut olycka

 Klargöra utformning av befintliga vägdagvattensystem längs E20 och utreda om det finns möjlighet att förbättra dem så att riskerna för grundvattenförekomsten minskar.