Avsnittet presenterar de åtgärdsförslag och rekommendationer som framkommit från arbetet samt en diskussion kring arbetets validitet och reliabilitet.
7.1 Åtgärdsförslag
Från resultatet betonas tre huvudområden med förbättringspotential för energieffektiviteten, krav-, bör- och ärvärdena, tjuvluften och sammankopplingen av vakuumpumparna. Samtliga områden verkar ha bakomliggande fundamentala orsaker som gemensam nämnare, vilka framstår sig vara antingen avsaknad av standarder eller dokumenterade uppdateringar. Sådana fundamentala punkter bör rimligtvis arbetas vidare med och fullgöras för att uppnå en hög effektivitetsnivå på bruket och för att undkomma vidare problem. För att råda bot på vakuumsystemets effektivitetsproblem behöver varefter de tre huvudområdena åtgärdas.
7.1.1 Krav-, bör- och ärvärden
Undertrycksvärdena i tillverkningen är, som presenterat i arbetet, inte fullständigt energieffektiva. Det direkta åtgärdsförslaget för att få systemet att allmänt drivas mer energieffektivt blir att reducera undertrycksnivån på samtliga platser där värdena är för höga. Vilket innebär att punkterna: Guskvals hög zon 2, 1:a Pressfilt, 3:e Pressfilt, Pick-up filt och Transfersugvalsen rekommenderas att reduceras, så att de faller innanför kravintervallet. Vidare kan två av punkterna: Suglåda 2 och Suglåda 5 faktiskt öka sina undertrycksvärden någorlunda, en förändring som förvisso inte gynnar energieffektiviteten men en som är acceptabel och rekommenderad med avseende på tillverkningen och kvaliteten på produkten, förutsatt att kravintervallet är korrekt satt.
Reglering av undertrycksvärdena kan antingen utföras genom att investera i ny utrustning eller genom att manuellt kalibrera systemet tills optimala värden uppnåtts. Det manuella alternativet kommer vara något tidsödande men kräver inga, eller minimala, nyinvesteringar. Investering i ny utrustning har den uppenbara nackdelen i att det är kostsamt samt något tidsödande, fördelen kan vara att om man investerar i utrustning kan den antingen hjälpa eller fullständigt automatiskt reglera systemet så att optimala inställningar uppnås.
En annan rekommendation är att arbeta vidare med kravvärdena och korrekt definiera alla tänkbara värden, både nuvarande och saknande värden. De värden som tagits fram i detta arbete är baserade på erfarenhet, som förvisso kan vara tillräckligt men de bör utvärderas och bekräftas genom tester innan de kan fastställas.
7.1.2 Tjuvluft
Användandet av tjuvluft upplystes som den största bidragande faktorn till vakuumsystemets effektivitetsbrister. Reducering av den kommer vara ytterst gynnande för energieffektiviteten i systemet. Men att utreda exakt hur fördelaktigt det kommer vara för företaget kan vara att föredra innan drastiska beslut fattas, därför rekommenderas att först beräkna den förlorade effekten. Om den effekten visar sig vara av liknande storlek som hos Hylte bruk kommer det vara av stort intresse att undersöka hur den kan reduceras. Lösningen för problemområdet kan, likt undertrycksvärdena i produktion, framkomma genom regleringar i systemet. Med rätta inställningar ska den onödiga mängden tjuvluft kunna elimineras i största grad. Alternativet till regleringen blir att utföra en undersökning av sammankopplingarna i systemet och se om man kan eliminera problemet därigenom.
7.1.3 Sammankopplingar
Sammankopplingen av vakuumpumparna är något som också behöver vidare arbetas med och analyseras. Först behöver verkligheten fullständigt definieras innan potentiella förbättringar kan göras. Sammankopplingen som framtagits i detta arbete kan man utgå från, men mer noggrannhet kan sannolikt behövas. Vidare bör man se över och utvärdera nuläget och se om man behöver koppla samman vakuumpumparna mer eller mindre för att få rätt balans på effektiviteten. Samtidigt kan man utvärdera om vakuumpumparna används på rätt sätt och på rätt plats, samt om man använder den unika vakuumpumpen S1 på ett effektivt sätt.
sådana punkter kan inte fullständigt klarläggas om inte grunden har lagts. Från det här arbetet har en stor del av grunden gjorts men mer arbete är att önska innan konkreta tekniska åtgärdsförslag kan rekommenderas. Det här arbetet har tydliggjort att det finns brister, men vad den bästa lösningen för Nymölla är, är svårt att se. Grundläggande bekymret framstår sig vara att det saknas vissa standarder, något som säkerligen även kan speglas i andra funktioner på bruket.
7.2 Diskussion kring validitet och reliabilitet
I detta arbete fanns det inte tid för genomförande av egna mätningar av ärvärden och tjuvluft, vilket hade varit önskvärt för att nå en högre vetenskaplig nivå. Istället fick dessa data hämtas från företagets egen databas där mätningar av alla verksamheter på Nymölla samlas. Tillförlitligheten i data som hämtades från dessa mätningar var aningen osäker, på grund av att tidpunkterna för mätningarna var oregelbundna. De bedömdes dock tillräckligt frekventa för att kunna användas som statistisk data i detta arbete. Data fanns att hämta i flera system på Nymölla, men det var ofta lite skillnad på siffrorna mellan systemen för samma dataperiod. Skillnaden var dock marginell och så gott som försumbar. För att kunna utreda vakuumsystemet i Pappersmaskin 1 behöver man mycket erfarenhet och kunskap i området. På grund av författarnas initiala brist på detta, blev intervjuerna extra viktiga. Problemet med att bli så beroende av intervjuerna var att arbetets resultat hängde mycket på hur mycket intervjuobjekten ville och kunde bidra med. Om mer tid hade kunnat läggas på förstudie och egna mätningar, hade man kunnat minska intervjuernas tyngd som metod. Företaget hade redan innan arbetets början önskat att vinkla analysen mot lean eftersom de jobbar mycket enligt den teorin. Därför utgjordes analysmetoden till stor del av att koppla resultatet till lean och andra möjliga analysmetoder undersöktes inte i någon större utsträckning.
7.2.1 Diskussion metodik
Energimyndighetens vägledning för energikartläggning i stora företag har haft en betydande roll i metodvalen. Den gav en grov struktur för hur kartläggningen borde genomföras med vissa obligatoriska moment för att kartläggningen skulle bli giltig enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Energimyndigheten låter dock metodiken vara tämligen fri, förmodligen så att den ska kunna appliceras på alla berörda företag som ofta kan se ut på olika sätt. På Nymölla bidrar Energimyndighetens vägledning till att alla delkartläggningar tillsammans kan skapa en enhetlig bild av energiläget på bruket, eftersom alla då följer ungefär samma metod och genomförs inom samma bruk. Vägledningen i energikartläggning kan förstärkas av en energimappning (Bilaga 1). En sådan mappning visualiserar fokusområdet och bidrar till en ökad övergripande förståelse av vad man faktiskt jobbar med. Varianter av denna mappning kan även tänkas appliceras i andra sammanhang där man känner ett behov av att få en överblick av ett system. Energimappning påminner mycket om en enklare värdeflödesanalys fast med fokus endast riktat på energi. Vid användning av energimappning med ett generellt fokus, skulle den kunna fungera som ett ingångssteg till att senare genomföra en mer avancerad värdeflödesanalys.