4. Diskussion och slutsatser
4.6 Åtgärdsförslag och vidare studier
En dubbelimning av modulerna skulle i produktionslinan placeras innan lamellsågarna och då limmas allt eftersom de plockas av stapeln. Idag är det cirka en minut från att modulerna plockas av stapeln till de når lamellsågarna. Med dubbla moduler och där med en högre andel lameller som håller ihop så når större mängd material manuellsorteringen och för att de då ska hinna med
37 Linn Andersson
skulle hastigheten på lamellsågarna kunna sänkas. En lägre
inmatningshastighet mot lamellsågarna leder i sin tur till att det finns mer tid för limmet att stelna och samtidigt kan kraften på limfogen minskas och risken att limfogarna går sönder vid sågningen minskas. Ytterligare ett sätt att spara tid skulle vara genom att montera ett lyftbord vid avstaplingen av modulerna till stomlinan så att lyften inte måste vandra så långt vid slutet av stapeln. För att spara tid och få igenom så mycket material som möjligt bör även linan ses över så att den hela tiden kan hålla ett jämt flöde. Även om flödet går långsammare så skapar ett jämnt konstant flöde att mer produceras och att maskinerna klarar sig bättre. Matningshastigheten och
limningsprocessen behöver studeras vidare.
Dubbelimmade lameller i produktionen skulle först kräva att lamellsågarna ändrades så att de skulle kunna ta in ett tjockare material. Tjockleken på materialet kan variera beroende på hur modulerna är vridna. Lamellsågen behöver kunna lägg tryck på de dubbla modulerna även om tjockleken varierar så att de inte börjar röra sig så lamellerna blir ojämna. Elevatorn och sättet för den att ta upp lamellerna är också något som behöver studeras vidare då processen som är idag där de ligger och rullar runt med varandra skulle kunna leda till att limfogen går sönder och därmed faller dess syfte. När lamellerna passerat manuellsorteringen och ska placeras på faneret och bilda stomflaket så är det idag en fotocell som läser av när flaket är fullt och ändbiten ska placeras. Skulle lamellerna dubbelimmas så behöver det studeras vidare hur upplägget där ska se ut för att inte ändbiten ska hamna för långt in eller för långt ut då det skulle leda till att stommen måste kasseras. Lösningar för detta skulle vara att hitta en bra genomsnittlig tjocklek på limfogen som gör att det lagom går in ett bestämt antal lameller mellan ändbitarna. Då materialet kan vara böjt kan det även behövas ett program som optimerar antalet lameller om mellanrummen inte är jämna. Ett annat alternativt skulle vara att ändbitarna har fasta positioner och att det sedan däremellan fylls det på så många lameller som möjligt. Detta skulle kunna medföra att det blir glipor som måste lagas och därför kärvs det troligen en kombination av flera metoder och exakt hur det skulle gå till är något som behöver studeras vidare. Som avslutning kan nämnas gällande användningen av en bättre kvalitet
kontra dubbelimma är helt beroende på hur stor kostnaden för att dubbelimma modulerna skulle bli. En annan variant som skulle vara intressant att studera är hur materialförlusterna skulle se ut om modulerna var hälften så långa och där med räckte till två istället för fyra stommar. Exempelvis om en modul idag skulle ha en knagg till höger om mitten som går sönder efter lamellsågen då skulle en lamell till fyra stommar gå sönder men hade då modulen varit hälften så lång så hade det bara varit en lamell till två stommar som hade gått sönder och den andra halvan hade kunnat användas. Det är de sämsta
modulerna som måste bort för att minska materialförlusterna och det finns lösningar på att minska deras påverkan men kanske skulle de redan i ett tidigare steg kunna sorteras bort eller identifieras.
38 Linn Andersson
5. Referenser
Bergkvist, P., Fröbel, J (red). 2013. Att välja trä: en faktaskrift om trä: miljö, materialet, fukt, träskydd, sortiment, produkter, byggprocessen, hantering, ytbehandling, förbandstyper, byggregler, virkesåtgång. Nionde utgåvan. Svenskt Trä, Stockholm. ISBN 978-91-633-8989-4
Dinwoodie, J, M. 2000. Timber: its nature and behaviour. Second edition. Taylor & Francis group, London. ISBN 978-0-419-23580-4
Frihart, C, R. 2005. 9 Wood adhesion and adhesives. I Rowell, R, M (red). Handbook of Wood Chemistry and Wood Composites. Taylor & Francis, ss. 215–278. ISBN 0-8493-1588-3
Frihart, C, R. 2015. Introduction to Special Issue: Wood Adhesives: Past, Present, and Future. Forest Products Journal, 65, 4-8.
Fröbel, J (red). 2020. Guide för handelssorterings- och hållfasthetsklasser. Andra utgåvan. Svenskt trä, Stockholm. ISBN 978-91-985214-3-6
Grönlund, A. 2004. Träbearbetning. Träteknikcentrum, Stockholm. ISBN 91-88170-32-2
Hemmilä, V., Adamopoulos, S., Karlsson, O., Kumar, A. 2017. Development of sustainable bio-adhesives for engineered wood panels – A Review. RSC Advances, 7, 38604-38630.
Hoadley, R, B. 2000. Understanding wood: a craftsman's guide to wood technology. Second edition. The taunton press, Newtown.
ISBN 978-1-56158-358-4
McCambridge, J., Witton, J., Elbourne, D, R. 2014. Systematic review of the Hawthorne effect: New concepts are needed to study research participation effects. Journal of Clinical Epidemiology, 67, 267–277.
Nylinder, M., Fryk, H. 2017. Timmer, Fjärde upplagan. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. ISBN 978-91-57-930-2
Park, Y., Kim, H. 2003. Hot-melt adhesive properties of EVA/aromatic hydrocarbon resin blend. International Journal of Adhesion & Adhesives, 23, 383–392.
Patel, R., Davidson, B. 2019. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan.
Studentlitteraturen, Lund. ISBN 978-91-44-12605-0
Raknes, E. 1988. Trälimning. Träteknikcentrum, Stockholm. ISBN 91-970513-7-3
39 Linn Andersson
Sathre, R., Gustavsson, L. 2009. Using wood products to mitigate climate change: External costs and structural change. Applied Energy 86, 251–257. Shmulsky, R., Jones, P, D. 2017. Forest products & wood science: an introduction. Sixth edition. Wiley-blackwell. ISBN 978-0-8138-1694-4 Svenskt trä. 2016. Hemsida för Träguiden, Om trä, Materialet trä, Skogsbruk, skogen. Tillgänglig på https://www.traguiden.se/om-tra/materialet-
tra/skogsbruk/skogsbruk/skogen/?previousState=1 Hämtad 2020-04-27 Svenskt trä. 2017a. Hemsida för Träguiden, Konstruktion, Limträhandboken, Del 1: Fakta om limträ, Fakta om limträ. Tillgänglig på
https://www.traguiden.se/konstruktion/limtrakonstruktioner/fakta-om- limtra/fakta-om-limtra/egenskaper/virke/ Hämtad 2020-05-14
Svenskt trä. 2017b. Hemsida för Träguiden, Om trä, Materialet trä, Skogsbruk, skogsindustrin. Tillgänglig på https://www.traguiden.se/om- tra/materialet-tra/skogsbruk/skogsbruk/skogsindustri/?previousState=1 Hämtad 2020-04-30
Tout, R. 2000. A review of adhesives for furniture. International Journal of Adhesion & Adhesives, 20, 269-272.
Ülker, O. 2016. Chapter 11 Wood adhesives and bonding theory. I Rudawska, A. Adhesives – Applications and Properties, ss. 271-288. Intech. ISBN 978- 953-51-4148-8
1
Linn Andersson
6. Bilagor
Bilaga 1: Resultatsammanställning av fallstudien vid manuellsorteringen gällande vad som sorteras bort
Bilaga 2: Resultatsammanställning av fallstudien vid lagningsstationen gällande varför stommar måste kasseras
Bilaga 3: Beräkning av sågförlusterna vid sågning av brädor till moduler Bilaga 4: Beräkning av sågförlusterna vid sågningen av moduler till lameller Bilaga 5: Resultatsammanställning av fallstudien vid sågningen av moduler till lameller
Bilaga 6: Resultatsammanställning av fallstudien vid manuell kontroll av lamellerna
Bilaga 7: Beräkning av sågförlusten vid kapningen av flaken till stommar Bilaga 8: Resultatsammanställning av fallstudien vid kontroll av de klara stommarna
Bilaga 9: Resultatsammanställningen från den praktiska försöken av enkla moduler
Bilaga 10: Resultatsammanställningen från den praktiska försöken av dubbla moduler
Bilaga 11: Resultatsammanställningen av limfogarnas tjocklek hos de dubbla moduler
1
Linn Andersson
Bilaga 1: Resultatsammanställning av fallstudien vid manuellsorteringen gällande vad som sorteras bort
Tabell 2. Sammanställning över anledningen till att lameller sorteras bort vid
manuellsorteringen och det omräknat till procent.
Anledning Antal (st) Procent (%)
Kvistar och kvisthål 180 30
Fetved eller kådlåpa 100 17
Vankant 205 34
Stor böj 48 8
Tunn tjocklek 6 1
Ojämn kant 38 6
1
Linn Andersson
Bilaga 2: Resultatsammanställning av fallstudien vid lagningsstationen gällande varför stommar måste kasseras
Tabell 3. Sammanställning över anledningen till att stommar måste kasseras
lagningsstationen och det omräknat till procent.
Anledning Antal (st) Procent (%)
Ojämnt långa lameller 30 48
Ändbitsproblem 11 17
Fanerfel 20 32
Tvärträ 1 2
Två lameller med fel bredvid
1
Linn Andersson
Bilaga 3: Beräkning av sågförlusterna vid sågning av brädor till moduler
Tabell 4. Resultaten från fallstudien gällande antal meter brädor som togs in och hur många
meter moduler det blev samt skillnaden mellan dem.
Material in i form av brädor 604,8 m
Material ut i form av moduler 600,3 m
Skillnad mellan in och ut 4,5 m
Beräkning av sågförlusten 𝑆å𝑔𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 =𝑆𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑𝑒𝑛 𝑖 𝑙ä𝑛𝑔𝑑 𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛 𝑏𝑟ä𝑑𝑜𝑟𝑛 𝑖𝑛 𝑜𝑐ℎ 𝑚𝑜𝑑𝑢𝑙𝑒𝑟𝑛𝑎 𝑢𝑡 𝐿ä𝑛𝑔𝑑 𝑖𝑛 𝑖 𝑓𝑜𝑟𝑚 𝑎𝑣 𝑏𝑟ä𝑑𝑜𝑟 𝑆å𝑔𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 = 4,5 604,8 𝑆å𝑔𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 = 0,0074 = 0,74 %
1
Linn Andersson
Bilaga 4: Beräkning av sågförlusterna vid sågningen av moduler till lameller
Beräkning av sågförlusten
𝑆å𝑔𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 =𝑆𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑𝑒𝑛 𝑖 𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛 𝑚𝑜𝑑𝑢𝑙𝑒𝑛 𝑖𝑛 𝑜𝑐ℎ 𝑙𝑎𝑚𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟𝑛𝑎 𝑢𝑡 𝑉𝑜𝑙𝑦𝑚 𝑖𝑛 𝑖 𝑓𝑜𝑟𝑚 𝑎𝑣 𝑚𝑜𝑑𝑢𝑙𝑒𝑟
1
Linn Andersson
Bilaga 5: Resultatsammanställning av fallstudien vid sågningen av moduler till lameller
Totalt sågades 3 000 moduler vilket ger 30 000 lameller Totalt var det 1 693 lameller som gick sönder
Beräkning av materialförlusten 𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 =𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑡𝑟𝑎𝑠𝑖𝑔 𝑙𝑎𝑚𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙𝑎𝑚𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟 𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 = 1693 30000 𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 = 0,056 = 5,6 %
1
Linn Andersson
Bilaga 6: Resultatsammanställning av fallstudien vid manuell kontroll av lamellerna
Totalt sågade det 4 230 moduler vilket ger 42 300 lameller
Av de 42 300 lameller gick 5,6 % sönder vid lamellsågen vilket ger 39 391 lameller kvar
Totalt slängdes 562 lameller
Beräkning av materialförlusten 𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 =𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑠𝑙ä𝑛𝑔𝑑𝑎 𝑙𝑎𝑚𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙𝑎𝑚𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟 𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 = 562 39391 𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 = 0,014 = 1,4 %
1
Linn Andersson
Bilaga 7: Beräkning av sågförlusten vid kapningen av flaken till stommar
Beräkning av sågförlusten
𝑆å𝑔𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 =𝑆𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑𝑒𝑛 𝑖 𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛 𝑓𝑙𝑎𝑘𝑒𝑡 𝑖𝑛 𝑜𝑐ℎ 𝑠𝑡𝑜𝑚𝑚𝑎𝑟𝑛𝑎 𝑢𝑡 𝑉𝑜𝑙𝑦𝑚 𝑖𝑛 𝑖 𝑓𝑜𝑟𝑚 𝑎𝑣 𝑓𝑙𝑎𝑘𝑒𝑛
1
Linn Andersson
Bilaga 8: Resultatsammanställning av fallstudien vid kontroll av de klara stommarna
Av 3000 stommar skickades 274 stommar till lagningsstationen vilket motsvarar 9,1%.
På lagningsstationen studerades 400 stommar var av 63 stommar kasserades vilket motsvarar 15,8 %.
Av de kasserade stommarna kunde stombitar till totalt 32 stommar sparas och sammanfogas till nya stommar (tabell 5). Totalt blev då 49,2 % av de
kasserade materialförlust.
Tabell 5. Andelen bitar i de tre storlekarna som kunde sparas från de kasserade stommarna
och hur stor andel de motsvarar.
Storlek på biten som kunde sparas
Antal
Andel som kunde sparas
Stor (75%) 13 9,75
Mellan (50%) 38 19
Liten (25%) 13 3,25
Totalt 32
Beräkning av den totala materialförlusten
𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 = 𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 𝑡𝑖𝑙𝑙 𝑙𝑎𝑔𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑠𝑡𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑛
∙ 𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 𝑠𝑜𝑚 𝑘𝑎𝑠𝑠𝑒𝑟𝑎𝑑𝑒𝑠 𝑝å 𝑙𝑎𝑔𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑠𝑡𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑛 ∙ 𝑎𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 𝑎𝑣 𝑑𝑒 𝑘𝑎𝑠𝑠𝑒𝑟𝑎𝑑𝑒 𝑠𝑜𝑚 𝑏𝑙𝑒𝑣 𝑚𝑎𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡
𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑓ö𝑟𝑙𝑢𝑠𝑡 = 0,091 ∙ 0,158 ∙ 0,492
1
Linn Andersson
Bilaga 9: Resultatsammanställningen från den praktiska försöken av enkla moduler
Tabell 6. Resultatsammanställningen för de enkla modulerna gällande antal trasiga lameller
och varför de gick sönder samt hur många lameller som hamnade inom tjockleken 9,6 till 10,4 mm.
Antal trasig lameller
Kommentarer/ Anledning till att de föll sönder Antal lameller Bästa Modul 1 0 8+14 mm Modul 2 0 8+14 mm Modul 3 0 8+14 mm Modul 4 0 8+15 mm Modul 5 0 8+14 mm Modul 6 0 8+15 mm Mellan Modul 1 0 8+16 mm Modul 2 0 8+14 mm Modul 3 1
En som var ostabil och vid beröring gick
sönder 8+15 mm Modul 4 0 8+15 mm Modul 5 0 8+16 mm Modul 6 0
En knagg på den tjock biten som hade
kunnat spricka om den var rätt bredd 8+16 mm
Sämsta
Modul 1 1 Torrkvist 8+16 mm Modul 2 1 Torrkvist 8+18 mm Modul 3 2
Torrkvist, en ostabil lamell som gick sönder
vid hantering 8+17 mm Modul 4 1 Torrkvist 8+17 mm Modul 5 1 Torrkvist 8+18 mm Modul 6 0 8+15 mm
1
Linn Andersson
Bilaga 10: Resultatsammanställningen från den praktiska försöken av dubbla moduler
Tabell 7. Resultatsammanställningen för de dubbla modulerna gällande antal trasiga enkla
lameller och varför de gick sönder samt hur många lameller som hamnade inom tjockleken 9,6 till 10,4 mm. Tabellen redovisar även om de som dubbla lamellerna höll ihop.
Antal trasig lameller
Kommentarer/ Anledning till att de föll sönder Antal lameller Satt lamellerna ihop? Bästa- Bästa Modul 1 0 8+18 mm Ja Modul 2 0
Limfogen höll inte ihop i mitten
vilket gav stor glipa 8+16 mm Ja Modul 3 0 8+16 mm Ja Mellan- Mellan Modul 1 0 8+14 mm Ja Modul 2 0 8+13 mm Ja Modul 3 0
4 dubbel lameller som delade på sig till enkla lameller men samtliga
lameller var hela 8+15 mm Nej 4st.
Sämsta- Sämsta
Modul 1 3
En dubbel lamell som delade sig till enkle lamell vilket gjorde att den ena av lamellerna med en torrkvist gick sönder. Fanns även två till lameller som gick sönder av pga. torrkvist men där den andra
lamellen höll ihop dem. 8+16mm Nej 1st. Modul 2 4 Torrkvist 8+15 mm Ja Modul 3 3 Torrkvist 8+14 mm Ja Bästa- Mellan Modul 1 0 8+14 mm Ja Modul 2 0 8+13 mm Ja Modul 3 0 8+13mm Ja
2 Linn Andersson Mellan- Sämsta Modul 1 1 Torrkvist 8+12 mm Ja Modul 2 2
En dubbel lamell som på den ena lamellen förlorade en bit pga. en
torrkvist som ramlade bort i änden. 8+15 mm Nej 1st. Modul 3 2 Torrkvist 8+12 mm Ja
Sämsta- Bästa
Modul 1 2
En dubbel lamell med en torrkvist precis vid 25 mm vilket ledde till att den bit trä som var utanför
limfogen lossnade 8+13 mm Nej 1 st. Modul 2 2 Torrkvist 8+15 mm Ja Modul 3 2 Torrkvist 8+12 mm Ja
1
Linn Andersson
Bilaga 11: Resultatsammanställningen av limfogarnas tjocklek hos de dubbla moduler
Tabell 8. Sammanställning av samtliga mätvärden av limfogens tjocklek hos
dubbellamellerna samt ett totalt medelvärde av alla limfogar.
Bästa-Bästa 1 2 3 4 Medelvärde Modul 1 3 1 2 5 3 1 2 4 2 1 1 4 2 1 1 3 2,3 Modul 2 1 1 1 2 2 1 1 3 2 2 2 4 2 2 2 3 1,9 Modul 3 1 1 1 2 1 1 1 2 1 1 1 2 1 1 1 2 1,3 5 6 7 8 Modul 1 3 1 1 3 3 1 1 3 2 1 1 3 1 1 1 4 1,9 Modul 2 2 2 2 4 3 2 2 3 4 2 2 3 4 2 2 5 2,8 Modul 3 1 1 1 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 2 1 1 1,2 Mellan-Mellan 1 2 3 4 Modul 1 2 1 1 2 3 1 1 1 3 1 1 1 3 2 1 2 1,6 Modul 2 2 2 1 1 2 2 2 2 1 2 2 2 1 2 2 1 1,7 Modul 3 1 1 2 1 2 2 2 1 2 3 3 2 3 3 3 2 2,1 5 6 7 8 Modul 1 4 2 2 2 4 1 1 2 4 1 1 1 4 2 1 1 2,1 Modul 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1,1 Modul 3 3 3 3 2 2 3 3 3 2 3 3 2 2 2 3 1 2,5 Sämsta-Sämsta 1 2 3 4 Modul 1 2 3 3 2 1 2 3 1 1 3 3 1 1 3 3 1 2,1 Modul 2 2 2 2 2 2 2 3 2 1 2 2 2 1 2 2 1 1,9 Modul 3 2 2 3 3 2 1 3 2 1 1 2 2 1 1 1 1 1,8 5 6 7 8 Modul 1 1 3 2 1 1 3 2 1 1 3 3 1 1 4 3 1 1,9 Modul 2 1 2 2 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1,5 Modul 3 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 2 1 1 1,1
2 Linn Andersson Bästa-Mellan 1 2 3 4 Modul 1 1 1 1 3 2 1 1 1 3 1 1 2 2 2 2 2 1,6 Modul 2 3 3 1 1 3 3 2 2 3 3 2 2 2 2 2 3 2,3 Modul 3 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1 2 2 1,4 5 6 7 8 Modul 1 3 2 2 2 3 2 2 2 1 2 2 2 1 1 1 1 1,8 Modul 2 2 2 2 4 2 3 3 4 1 2 3 4 1 1 3 4 2,6 Modul 3 1 1 1 2 1 1 2 2 2 1 1 2 2 1 1 2 1,4 Mellan-Sämsta 1 2 3 4 Modul 1 1 1 2 2 1 1 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1,3 Modul 2 2 2 2 1 3 2 2 2 3 2 3 2 3 2 3 2 2,3 Modul 3 2 1 1 2 2 1 1 2 2 1 2 2 1 1 2 2 1,6 5 6 7 8 Modul 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 2 2 1 1 1,2 Modul 2 2 1 2 1 2 1 2 1 2 2 2 1 2 2 2 1 1,6 Modul 3 1 1 2 1 1 1 2 1 1 1 2 1 2 1 1 1 1,3 Sämsta-Bästa 1 2 3 4 Modul 1 2 2 3 2 2 2 2 1 1 2 2 1 2 2 2 1 1,8 Modul 2 2 2 1 1 2 2 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1,3 Modul 3 1 1 1 2 1 1 1 3 1 1 1 3 1 2 1 3 1,5 5 6 7 8 Modul 1 2 2 2 1 2 2 3 1 2 3 3 1 2 3 4 2 2,2 Modul 2 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1,1 Modul 3 1 2 2 2 2 2 1 1 1 2 1 1 2 2 1 1 1,5 Genomsnittligt medelvärde 1,7
1
Linn Andersson
Bilaga 12: Uträckning av pris per modul från kubikmeterpris
Först omvandlades en kubik till antalet löpmeter
𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙ö𝑝𝑚𝑒𝑡𝑒𝑟 = 1
𝑏𝑟𝑒𝑑𝑑𝑒𝑛 𝑝å 𝑣𝑖𝑟𝑘𝑒𝑡 ∙ ℎö𝑗𝑑𝑒𝑛 𝑝å 𝑣𝑖𝑟𝑘𝑒𝑡
Där efter drog det bort 0,74% av löpmetrarna då det var materialförlusterna vid modulsågningen
𝐾𝑣𝑎𝑟𝑣𝑎𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑙ö𝑝𝑚𝑒𝑡𝑒𝑟 = 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙ö𝑝𝑚𝑒𝑡𝑒𝑟 ∙ (1 − 0,0074)
De kvarvarande löpmetrarna dividerades sedan med längden på modulerna
𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑚𝑜𝑑𝑢𝑙𝑒𝑟 =𝐾𝑣𝑎𝑟𝑣𝑎𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑙ö𝑝𝑚𝑒𝑡𝑒𝑟 𝑀𝑜𝑑𝑢𝑙𝑒𝑟𝑛𝑎𝑠 𝑙ä𝑛𝑔𝑑
Antalet moduler som går på en kubikmeter dividerades sedan med prisen på de olika virkesklasserna för at få fram pris per modul
𝑃𝑟𝑖𝑠 𝑝𝑒𝑟 𝑚𝑜𝑑𝑢𝑙 =𝑃𝑟𝑖𝑠𝑒𝑡 𝑓ö𝑟 𝑣𝑖𝑟𝑘𝑒𝑡 𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑚𝑜𝑑𝑢𝑙𝑒𝑟
Priset per modul för klass VI sattes sedan i relation med de övriga klasserna för att få fram en prisskillnad
𝑃𝑟𝑖𝑠𝑠𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 = 𝑃𝑟𝑖𝑠 𝑝𝑒𝑟 𝑚𝑜𝑑𝑢𝑙 𝑖 𝑘𝑙𝑎𝑠𝑠 ö𝑣𝑒𝑟 𝑉𝐼 − 𝑃𝑟𝑖𝑠 𝑝𝑒𝑟 𝑚𝑜𝑑𝑢𝑙 𝑘𝑙𝑎𝑠𝑠 𝑉𝐼
Fakulteten för teknik 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00 fax 0470-832 17 teknik@lnu.se Lnu.se/fakulteten-for-teknik