Då pengar verkar vara en stor anledning till att kvinnor dras in i prostitution vore det en god idé att försöka ordna samhället så att behovet av pengar inte har möjlighet att bli så stort och brådskande att kvinnorna upplever att de blir utan andra alternativ än prostitution. Detta i form av en utökad möjlighet till att söka bidrag men också genom ett försvårande av att sätta sig i skuld, exempelvis genom hårdare regler för att ta sms-lån. Drogtillgången och
42 drogköpandet borde också minskas och försvåras, då det var en av anledningarna till att kvinnorna behövde pengar. En annan anledning till att kvinnor börjar med prostitution är att de någon gång varit utsatta för övergrepp eller misshandel under sin barndom. Skyddsnätet och den hjälp som finns för de barn och ungdomar som är utsatta för olika slags övergrepp behöver ses över så att dessa barn får ytterligare stöd så att de inte utvecklar ett självhat som sedan gör att de vänder sig till prostitution för att få kontroll över sin egen utsatthet.
För att kvinnorna lättare ska kunna sluta prostituera sig och få en möjlighet till att leva ett normalt liv efter så behöver vi också förändra på hur vi ser på dessa kvinnor, och fram tills dess att prostitution inte längre existerar så behöver samhället få bort det stigmat som vi skapat om vem den prostituerade kvinnan är. Stigmat som följer en prostituerad kvinna skapas av omgivningen genom att man tolkar in att vad personen sysselsätter sig med är lika med vem personen är. För att komma tillrätta med problemet behöver man också jobba med sexköparna. Även här behövs en attitydförändring i samhället så att sexköparna vare sig tycker att de har ett behov av, eller rätt till att köpa sex. Sexuella aktiviteter med en partner bör istället ses som något man förtjänar, inte som en rättighet.
43
7. Slutsatser
Vår studie visar på flera olika omständigheter som tillsammans utgör anledningen till varför man prostituerar sig. Dessa omständigheter utgörs av olika traumatiska händelser, ekonomiska omständigheter samt av självhat. Därmed kan vi också dra slutsatsen att det inte är någon speciell typ av person som blir prostituerad utan att det handlar om vad man har varit med om samt hur olika omständigheter i ens liv samverkar. Studien visar också på tre nyckelfaktorer som är viktiga för om man ska kunna ta sig ur prostitution, dessa är tidsaspekten, relationer och samhällets bemötande. Av detta drar vi slutsatsen att det är lättare att sluta prostituera sig om man har hjälp. Med en omgivning som stöttar och tror på en blir det lättare att lyckas. Men också att utträdet kan vara en process som pågår över tid och bara för att man inte klarar det på första försöket betyder inte det att man inte klarar det på nästa.
Vad det gäller framtida forskning vore det intressant att undersöka prostitution även kvantitativt. Detta för att inte bara uppnå kunskap om vilka gemensamma teman som framträder i kvinnornas berättelser utan också för att få veta hur vanliga de olika ingångsvägarna respektive utträdesvägarna är. Ett annat förslag till framtida forskning vore att undersöka hur det ser ut för kvinnor som utsatts för trafficking. Vad skiljer sig åt och vilka gemensamma nämnare finns med kvinnor i prostitution? Är det fler kvinnor i trafficking som lämnar med hjälp av professionella än vad vi ser i vår forskning?
Avslutningsvis kan man säga att våra resultat pekar på vikten av förebyggande åtgärder. Att finnas där för människor i olika sorters utsatthet, att fånga upp dem tidigt och erbjuda dem stöd på flera olika sätt, detta så att personerna kan se att det finns andra utvägar och lösningar än att börja prostituera sig. När det gäller kvinnor som redan befinner sig i prostitution pekar vår studie på att närhet och tillgänglighet är viktigt. Det behövs professionella som är synliga på gatan eller andra ställen där prostituerade verkar och som är redo att både berätta om de alternativ och den hjälp som finns att få, samt att ge den när den önskas.
44
Referenser
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber.
Collinson, S & Ash, A. (2015). "Broken homes and violent streets": are there common factors which predispose girls and young women to become street sex workers? Mental Health and
Social Inclusion; Brighton Vol. 19, Iss. 4, 222-230. https://search-proquest- com.www.bibproxy.du.se/docview/1733438530/fulltextPDF/FE296E1EC335453BPQ/1?acco untid=10404
Connell, R.W. (2002). Om genus. Uddevalla: MediaPrint.
Cusick, L (2002). Youth prostitution: A Literature Review. Child Abuse Review Vol.11. John Wiley & Sons, US. DOI:10.1002/car.743
Davidson, D. (2004). Språk, tanke och handling. Stockholm: Thales.
Eduards, M. (2007). Kroppspolitik: om moder Svea och andra kvinnor. Stockholm: Atlas.
Eek, L. (2001). Spelat liv. Stockholm: Atlas.
Ekman, K.E. (2010). Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade
människan. Falun: Scandbook AB.
Engvall, C. (2008). 14 år till salu- en sann svensk historia. Falun: Scandbook AB.
Garofalo Geymonat, G. (2016). Att köpa och sälja sex- mellan njutning, arbete och
utnyttjande. Göteborg: Daidalos.
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Stockholm: Norstedt.
45 Hedin, U-C & Månsson, S-A. (1998). Vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur prostitutionen. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Hickle, K, E. (2016). Resiliency and women exiting sex trade industry work. Journal of
Social Work, 17(3), 302–323. DOI:10.1177/1468017316644692.
Jämställdhetsmyndigheten. (u.å). Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel. Hämtad 12 oktober, 2018, från Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel, http://www.nmtsverige.se
Moran, R. (2013). Paid For, my journey through prostitution. Dublin: Gill books.
Mujaj, E. & Netscher, A. (2015). Prostitutionen i Sverige 2014: en omfattningskartläggning. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm.
Nätverket #intedinhora. (u.å). Intedinhora.se. Hämtad 10 december, 2018, från http://www.intedinhora.se
Oselin, S.S. (2010). Weighing the consequences of a deviant career: Factors leading to an exit from prostitution. Sociological Perspectives, Vol. 53, Issue 4. 527–549. DOI: 10.1525/sop.2010.53.4.527.
Repstad, P. (2004). Sociologiska perspektiv-i vård, omsorg och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Sanders, T. (2007). Becoming an Ex–Sex Worker. Making Transitions Out of a Deviant Career. Feminist Criminology. Volume 2 Number 1. January 2007 74-95. Sage Publications. DOI: 10.1177/1557085106294845.
Socialdepartementet. (2018). Handlingsplan mot prostitution och människohandel. Bilaga till
regeringsbeslut 2018-02-08 nr II.[Broschyr] Från
http://www.regeringen.se/4a7d0d/contentassets/24797d74f0bf447998138bc6b18aadb9/handli ngsplan_prostitution-manniskohandel_aug-2018.pdf
46 Socialstyrelsen. (2015). Sex mot ersättning. Utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna.
[Broschyr]. Falun: Edita Bobergs. Från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19950/2015-12-4.pdf
SFS 1998:408. Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. Hämtad 28 oktober, 2018, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-1998408-om-forbud-mot-kop-av-sexuella_sfs-1998-408
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
47