Åtgärdsförslag

Med utgångspunkt i de svagheter som nätanalyserna identifierat har ett par åtgärdsförslag formulerats. En uppdelning är gjord för vilken typ av stadsmönster åtgärderna identifierats för men de kan i huvudsak appliceras i alla situationer;

Blandade stadsmönster (med präglande verksamhetsområde);

• Grundläggande komplettering med cykelinfrastruktur

• Cykelinfrastruktur måste etableras även i verksamhetsområden och då med hög grad av trafikseparering med hänsyn till tunga fordon och säkerhet

• Sänkta hastigheter för motortrafik och uppförande av cykelinfrastruktur på lokalgatorna

Oregelbundna stadsmönster;

• Förstärkta cykelstråk till viktiga målpunkter

• Cykelstråk som i sig kan fungera som nya målpunkter för service

• Information om cykelstråk och alternativa rutter för ökad orienterbarhet

• Sänkta hastigheter för motortrafik och uppförande av cykelinfrastruktur på lokalgatorna

• Verka för kombinationsresor där cykeln kan tas med på kollektivtrafiken och utökade lånecykelsystem

Regelbundna stadsmönster;

• Omvandla huvudgator till cykelfartsgator eller omvandla en av två motorfiler i vardera riktningen till breda cykelfält

• Separera huvudstråken för cykel och huvudstråken för motortrafik till olika gator

• Omvandla kantparkering till cykelfält

• Korsningsåtgärder: (ex: grön våg, cykelbox, markering genom hela korsningen, svänga höger vid rött ljus)

• Placera cykelfält innanför istället för utanför kantparkeringen

• Tydligare separering från gångtrafik

Problematiken med att inrätta cykelinfrastruktur så att säga i efterhand i redan befintliga områden har belysts. Det pekar på att stadsplanering måste ta med cykelaspekten som en grundläggande del av infrastrukturen som ska samordnas och relateras till övrig stadsutveckling i ett så tidigt stadium som möjligt.

4. Mätverktyg

Att mäta cykelnäts grad av kontinuitet har visat sig ge verktyg för förbättringsarbete av

cykelinfrastrukturen. I en förlängning bidrar det till att kunna kommunicera hur planering kan relatera stads-, och infrastrukturutveckling till varandra, särskilt om en sammanvägning görs med andra påverkansfaktorer.

Som en utveckling av nätanalyser på lokal nivå föreslås att följande faktorer utvärderas med hänsyn till att de ger en god förståelse till nätens kontinuitet och framkomlighet;

• Fördelningen avseende hur mycket av cykelnätet som har särskild cykelinfrastruktur

• Kontinuitetsmätning med avseende på öar som identifierar var det finns allvarliga avbrott i nätet

• Täthet med avseende på meter cykelnät per km² area

• Nätkartor som illustrerar hur jämnt fördelat ett nät är

• Genhetsutvärderingar med hjälp av omvägsfaktorn mellan målpunkter

• Detaljutformning av korsningspunkter

• Trafikflöden

Referenser

Abarkan, A. (2003). Bebyggelsemönster och stadsmorfologi : en typo-morfologisk studie av Stockholms stadsbebyggelse 1880-1930. Stockholm: KTH.

Almén, M., Holmberg, B., Ståhl, A. & Wennberg, H. (2008). Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter. I Hydén, C. (red.) Trafiken i den hållbara staden. Lund: Studentlitteratur.

Bergman, B. (2008). E4-staden : det trafikala stadslandskapet längs E4:an genom Stockholm. Stockholm:

Stockholmia.

Blasko, L. & Burns, R. (2012) Mesh Density and Overcoming Barriers. http://wiki.coe.neu.edu/

groups/nl2011transpo/wiki/76865/. [2013-09-15]

Carmona, M., Heath, T., Tiesdell, S., & Oc, T. (2010). Public places-urban spaces: the dimensions of urban design: Architectural Press.

CROW (2007). Design manual for bicycle traffic. Utrecht: CROW

Dill, J. (2004). Measuring network connectivity for bicycling and walking. Paper presented at the Joint Congress of ACSP-AESOP.

Emanuel, M. (2012). Trafikslag på undantag : cykeltrafiken i Stockholm 1930-1980. (Diss.), Kungliga Tekniska Högskolan, KTH., Stockholm.

Envall, P. & Koucky, M. (2013). Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? CyCity. http://

www.cycity.se/docs/2013-08-22_BR_cykelkvalitet_slutlig.pdf

Ericsson, E. & Ahlström, P. (2008).Miljö. I Hydén, C. (red.) Trafiken i den hållbara staden. Lund:

Studentlitteratur.

Ewing, R., & Cervero, R. (2010). Travel and the Built Environment: A Meta-Analysis. Journal of the American Planning Association, 76(3), 265-294.

Groat, L., & Wang, D. (2002). Architectural research methods. Chichester: Chichester : Wiley.

Haas, T. r. (2008). New Urbanism and beyond : designing cities for the future. New York: Rizzoli.

Hillier, B. (2007). Space is the machine: a configurational theory of architecture: Space Syntax.

Howard, E. (2009) The three magnets and the Town-Country Magnet. I Wheeler, S. M., &

Beatley, T. (red.) The sustainable urban development reader. London ; New York: Routledge.

Hydén, C. (red.) (2008). Trafiken i den hållbara staden. Lund: Studentlitteratur.

Jansson, L & Wahl, C. (2008). Trafikens uppkomst och drivkrafter. I Hydén, C. (red.) Trafiken i den hållbara staden. Lund: Studentlitteratur.

Jägerhök, T., Kihlborg, L. & Nordström, T. (2011). Cykelstaden - En idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst. White, Spacescape, ARO & Vinnova.

Kelbaugh, D. Three urbanisms - new, everyday and post. (2008). I Haas, T. (red.). New Urbanism and beyond : designing cities for the future. New York: Rizzoli.

Malmberg, O. (2011). Space Syntax som analysverktyg vid cykeltrafikplanering. (Master diss.), Kungliga Tekniska Högskolan,KTH, Stockholm.

Marcus, L. (2000). Architectural knowledge and urban form. (Diss.), Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Stockholm.

Marshall, W. E., & Garrick, N. W. (2010). Effect of Street Network Design on Walking and Biking. Transportation Research Record: Journal of the Transportation Research Board, 2198(-1), 103-115.

Marshall, W. E., & Garrick, N. W. (2011). Evidence on Why Bike-Friendly Cities Are Safer for All Road Users. Env Prac, 13(1), 16-27.

Mees, P. (2010). Transport for suburbia : beyond the automobile age. London ; Sterling

Miljöbarometern (2012) Andel som går eller cyklar. Miljöbarometern - Fakta om miljön i Stockholm.

Stockholms Stad.

Moudon, A. V. (1997). Urban morphology as an emerging interdisciplinary field. Urban morphology, 1(1), 3-10.

Naess, P. (2011). ‘New urbanism’or metropolitan-level centralization? A comparison of the influences of metropolitan-level and neighborhood-level urban form characteristics on travel behavior. Journal of Transport and Land Use, 4(1), 25-44.

Naess, P. (2012). Urban form and travel behavior: experience from a Nordic context. Journal of Transport and Land Use, 5(2).

Raford, N., Chiaradia, A., & Gil, J. (2007). Space syntax: the role of urban form in cyclist route choice in central London.

Randall, T. A., & Baetz, B. W. (2001). Evaluating pedestrian connectivity for suburban sustainablity. Journal of Urban Planning and Development, 127(1), 1.

Regionplanekontoret (2009). Tätare Stockholm : analyser av förtätningspotentialen i den inre storstadsregionens kärnor och tyngdpunkter : underlag till RUFS 2010 och Stockholms översiktsplan.

Stockholm: Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting.

Rosander, J. (2013). Lådcyklar kan minska bilbehovet. Dagens nyheter, 20 november. [http://www.

dn.se/sthlm/ladcyklar-kan-minska-bilbehovet/#]

Rowe, C., & Koetter, F. (1978). Collage city. Cambridge, Mass.: Cambridge, Mass. : MIT P.

Rådberg, J. (1988). Doktrin och täthet i svenskt stadsbyggande 1875-1975. (Diss.), Kungliga Tekniska Högskolan, KTH., Stockholm.

Rådberg, J., & Friberg, A. (1996). Svenska stadstyper : historik, exempel, klassificering Inst för arkitektur och stadsbyggnad. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

SATSA II (2013). Regional cykelplan för Stockholms län 2014-2030. Remissversion 2013-03-25.

Tillväxt miljö- och regionplanering och Landstingets trafikförvaltning (SLL), Trafikverket Region Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län.

Sismondo, S. (2010). An introduction to science and technology studies. Chichester, West Sussex, U.K.

Malden, Wiley-Blackwell.

SCAFT (1968). Scaft 68: Riktlinjer för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet. Stockholm: Statens planverk

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting (2010). GCM-Handbok – Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Spolander, K. (2013) Resultat av arbetet för ökad och säkrare cykling samt förslag till forskning, utveckling och innovation. Trafikverket. Stockholm

Stead, D. (2001). Relationships between land use, socioeconomic factors, and travel patterns in Britain. Environment and Planning B: Planning and Design, 28(4), 499-528.

Stadsbyggnadskontoret Göteborg (2008). Stadsbyggnadskvaliteter Göteborg – om stadens utformning.

Göteborgs Stad

Statistik om Stockholm (2012). Detaljerad statistik. http://www.statistikomstockholm.se/index.

php/detaljerad-statistik [2013-10-20]

Stockholms Stad (2012). Cykelplan. Stockholm: Stockholms Stad

Ståhle, A., Marcus, L., & Karlström, A. (2005). Place Syntax : Geographic accessibility with axial lines in GIS. Stadsbyggnad, KTH. Transportvetenskap. Delft.

Svenson, Å. (2008). Gång- och cykeltrafik. I Hydén, C. (red.) Trafiken i den hållbara staden. Lund:

Studentlitteratur.

Trafikverket (2013). Parkering i täta attraktiva städer: Dags att förändra synsätt. Trafikverket. Borlänge.

Trafikverket (2011). Högersvängande tunga fordon och oskyddade trafikanter i korsningar. 2011:066.

Trafikverket, Samhällsbehov. Solna

TRAST, Trafik för en attraktiv stad. (2007). Andra utgåvan. Samarbetsprojekt mellan Boverket, Svenska kommunförbundet, Vägverket och Banverket

Tornberg, P., & Eriksson, I.-M. (2012). Stadsstruktur och transportrelaterad klimatpåverkan : En kunskapsöversikt: Urbana och regionala studier, KTH. Stockholm.

Vägverket (2000). Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik: mer cykeltrafik på säkrare vägar.

Borlänge: Vägverket.

Westford, P. (2010). Neighborhood Design and Travel : a Study of Residential Quality, Child Leisure Activity and Trips to School. (Diss.), Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm.

Wheeler, S. M., & Beatley, T. r. (2009). The sustainable urban development reader. London ; New York:

Routledge.

WSP (2011). Cykel och ITS – Förstudie med förslag till handlingsplan för Storstadsforums arbete. Analys &

Strategi, WSP. Stockholm

Zhou, J., Lin, J., Cui, S., Qiu, Q., & Zhao, Q. (2011). Exploring the relationship between urban transportation energy consumption and transition of settlement morphology: A case study on Xiamen Island, China. Habitat International, 37, 70-79.

Åström, K. (1967). Svensk stadsplanering. Stockholm: Byggmästaren.