Bing, V. (2005). Föräldrastöd och samverkan - Familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv.
Stockholm: Gothia.
Ellström, P.-E. (1994). Kompetens, utbildning och lärande: Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Gotab.
Ewerlöf, G., Sverne, T. & Singer, A. (2004). Barnets bästa. Om föräldrars och samhällets ansvar (5:e uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik.
Hessle, S. (Red.). (2003). Fokus på barn, familj och nätverk. Metodutveckling i den sociala barnavården. Stockholm: Gothia.
Hessle, S. (1991). Samtal med B – om att finna sitt språk. Stockholm: Rabén och Sjögren.
Hindberg, B. (2003). När omsorgen sviktar. Om barns utsatthet och samhällets ansvar (2:a uppl.). Stockholm: Rädda barnen.
Hutchison, E.D. & Wood Charlesworth, L. (1999). Theoretical Perspectives on Human Behaviour. I E.D. Hutchison (Red.), Dimensions of Human Behaviour. Person and Environment (pp. 35-63). Thousand Oaks, California, London, New Delhi: Pine Forge Press.
Hydén, M. & Hydén, L-C. (2002). Samtal om den nya familjen och det eviga föräldraskapet.
Stockholm: Natur och Kultur.
Kiernan, K.E. (2004). Cohabitation and divorce across nations and generations. I P.L. Chase-Lansdale, K.E. Kiernan & R. Friedman (Red.), Human development across lives and generations: The potential for change (pp. 139-170). New York: Cambridge University Press.
Killén, K. (2002). Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer (S. Andersson övers.). Stockholm: Wahlström & Widstrand (Originalarbete publicerat 2000).
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun (S.-E. Torhell övers.). Lund:
Studentlitteratur (Originalarbete publicerat 1996).
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (pp. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Teori, metod och empiri. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (pp. 19-38). Lund: Studentlitteratur.
Lilja, J. & Larsson, S. (2005). Organisationsanalys. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (pp. 305-334). Lund: Studentlitteratur.
Lilja, J. (2005). Problemformulering. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (pp. 39-55). Lund: Studentlitteratur.
Molin, L. (2005). Med lagen på sin sida – det förebyggande arbetet enligt lagboken. I B. Ander, M. Andersson, K. Jordevik & A. Leisti (Red.), Möten i mellanrummet – socialt förebyggande arbete med ungdomar (pp.152-164). Stockholm: Gothia.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv.
Stockholm: Liber.
Patton, M.Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods (2:a rev uppl.). London:
SAGE Publications.
Payne, M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete (B. Nilsson övers.). Stockholm: Natur och Kultur. (Originalarbete publicerat 1991).
Sjösten, M. (1999). Vårdnad, boende och umgänge. Bestämmelserna i föräldrabalken och näraliggande regler. Stockholm: Norstedts Juridik.
Walsh, J. (1999). The Psychological Person: Cognition, Emotion, and Self. I E.D. Hutchison (Red.), Dimensions of Human Behaviour. Person and Environment (pp. 109-132). Thousand Oaks, California, London, New Delhi: Pine Forge Press.
Wetherell M. & Maybin, J. (1998). Det “distribuerade” jaget – ett konstruktionistiskt perspektiv.
I R. Stevens (Red.), Att förstå människor. Socialpsykologiska aspekter på jag, medvetande och identitet (pp. 240-302) (B. Nilsson övers.). Lund: Studentlitteratur (Originalarbete publicerat 1996).
Wickström, A. & Komujärvi, U. (2005). Familjerätten. En introduktion (2:a uppl.). Stockholm:
Norstedts Juridik.
Wikander, B. Berg (2006). Familjecentralen – integrerad verksamhet för barnets bästa (Skriftserie 2006:1). Stockholm: Allmänna Barnhuset.
Zimbardo, P.G. & Gerrig, R.J. (1999). Psychologie (J. Baur, F. Jacobi & M. Reiss övers.), (7:e uppl.). Berlin, Heidelberg, New York: Springer Verlag (Originalarbete publicerat 1996).
Öberg, B. & Öberg, G. (2006). Samarbetssamtal – en väg till fortsatt föräldraskap. Stockholm:
Mareld.
Öberg, B. & Öberg, G. (2004). Skiljas – men inte från barnen. Stockholm: Mareld.
Öhlund, T. (1997). Normaliseringspraktiker i det moderna samhället – en diskursanalys av åtta sociala ungdomsprojekt. Umeå universitet: Institutionen för socialt arbete.
Övreeide, H. (2001). Samtal med barn. Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer (A.
Erlandsson övers.) (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 2000).
8.2 Rapporter och uppsatser
Bak, M. & Gunnarsson, L. (2000). Familjecentralen. Framtidens stöd till föräldrar och barn?
(Folkhälsoinstitutet utvärderar 14/2000). Stockholm: Författarna och Folkhälsoinstitutet.
Barnombudsmannen rapporterar br2005:06. Barnets bästa. Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge. Stockholm: Författaren.
Barnombudsmannens årsrapport. (2004). Älskar, älskar inte. Om barns och ungas nära relationer (Barnombudsmannens årsrapport). Stockholm: Författaren.
Lilja, J. & Larsson, S. (1998). Nya perspektiv på depression och ångest. En socialpsykologisk forskningsöversikt (utvidgad version). Stockholm: Folkhälsoinstitutet i samarbete med Beroendecentrum Nord, Karolinska institutet och Åbo akademi (1998:30).
Lindstein, T. (1993). Samarbetssamtal vid vårdnads och umgängestvister. En fenomenologisk studie. Stockholms Universitet: Socialhögskolan.
Lundberg, I. (2005). Utsatta flickor och pojkar – en översikt av aktuell svensk forskning.
Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
Näsman, E. & von Gerber, C. (2003). Det angår ju oss – Barnperspektivet. Rapport från Linköpings universitet. Linköping: Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
Regeringens proposition 1997/98:7. Vårdnad, boende och umgänge. Stockholm:
Justitiedepartementet.
Regeringens proposition 2005/06:99. Nya vårdnadsregler. Stockholm: Justitiedepartementet.
Socialstyrelsen (1989:10). Familjerådgivning. Samarbetssamtal (SoS utvärderar Socialtjänsten).
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2003). Vårdnad, boende och umgänge. Stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt. Stockholm: Socialstyrelsen.
SoS-rapport 2000:7. Samarbetssamtal – socialt arbete med föräldrar. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan (Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén). Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2001:55. Barns och ungdomars välfärd. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2005:43. Vårdnad – Boende – Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar. Betänkande av 2002 års vårdnadskommitté. Stockholm: Vårdnadskommittén.
Statistiska Centralbyrån. Demografiska rapporter 2005:2. Barn och deras familjer 2004. Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning. Stockholm/Örebro: Författaren.
Statistik Socialtjänst 2006:5. Familjerätt år 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.
8.3 Tidskrifter och artiklar
Amato, P.R. (2000). The Consequences of Divorce for Adults and Children. Journal of Marriage and Family, 62 (4), 12-69.
Bratt, A. (2005, oktober, 26). Vart tredje skilsmässobarn lever i konfliktfylld vardag. Dagens Nyheter, s. 5.
Hansagi, H., Brandt, L., & Andreasson, S. (2000). Parental divorce: psychosocial well-being, mental health and mortality during youth and young adulthood. European Journal of Public Health, 10, 86-92.
Josselson, R. (2004). The hermeneutics of faith and the hermeneutics of suspicion. Narrative inquiry. 14 (1), 1-28.
Perris, C. (1989). Det psykoterapeutiska arbetet en läroprocess som syftar till personlig kunskapstillväxt. Läkartidningen, 22, 2112-2115.
Ruth, J.-E. (1991). Reliabilitets- och validitetsfrågan i kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition. Gerontologia, 5 (4), 277-290.
8.4 Elektroniska källor
Barnombudsmannen; Barnkonventionen [online]. Tillgänglig:
http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=55 [läst 2006-08-29].
Barnombudsmannen; Debattartikel: Tio steg för ett ökat barnperspektiv i kommunen (2004-10-21) [online]. Tillgänglig: http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=4409 [läst 2006-08-29].
FFFF [online]. Tillgänglig:
http://www.familjecentraler.se/index.php?option=content&task=view&id=5&Itemid=2 [läst 2006-08-14].
Socialstyrelsen; BBiC – Barns behov i centrum [online]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/barn_ungdom/BBIC/index.htm [läst 2006-09-02].
Appendix
Bilaga 1 – Intervjuguide till familjerätten Inledande frågor
• Kan du berätta lite kort om dig själv, din bakgrund, utbildning och hur länge du har jobbat här?
• Skulle du kunna berätta om hur du upplever vikten/betydelsen av ditt arbete, i detta fall vikten/betydelsen av samarbetssamtal! D.v.s. att denna möjlighet för separerade föräldrar att få stöd i sitt samarbete finns.
Organisatoriska aspekter
• Kan du berätta på vilka olika sätt det kan gå till när ni kommer i kontakt med föräldrar som vill påbörja samarbetssamtal (och då menar vi ej samtal som sker på remiss)!
- Måste det vara båda föräldrarna som ansöker gemensamt, eller kan en förälder inleda samarbetssamtal enskilt?
- Bara om krav är att båda ansöker: Vad är anledningen till att ni gör på detta sätt?
- Finns det någon annan förutsättning som måste vara uppfylld, för att man ska har rätt till samarbetssamtal?
• Hur ser handläggningen av samarbetssamtalen ut?
- Förs journalanteckningar? Vad är skälet till det?
- Vilka personuppgifter registreras? Vad är syftet med det?
- Hur lång är väntetiden från det att föräldrarna tar kontakt med er?
• Hur ser möjligheten ut att få till stånd juridiskt bindanden avtal mellan föräldrarna?
- På vilka andra sätt kan överenskommelser mellan föräldrarna dokumenteras?
Metodiska aspekter
• Kan du berätta om teoretiska utgångspunkter/perspektiv som du upplever som meningsfulla/användbara vid samarbetssamtal?
- Du nämner xxx, på vilket sätt får detta perspektiv genomslag i ditt praktiska arbete med samtalen/kan du utveckla detta?
- Har du en uppfattning om vad som påverkar ditt val av perspektiv vid det enskilda samtalet?
• Samarbetssamtalen sägs i förarbeten vara till för barnets bästa. Hur upplever du att ditt arbete med samarbetssamtal styrs av detta syfte?
- Vad innebär barnperspektivet för dig?
- På vilket sätt tar du hänsyn till barnperspektivet rent praktiskt i ditt arbete med samarbetssamtalen?
• Kan du beskriva hur ett samarbetssamtal går till?
- Vilka professionella håller i/är närvarande vid samarbetssamtal?
- Finns det möjlighet till både par- och enskilda samtal?
- Hur tänker du kring barnens deltagande i samtalen?
- Praktiseras det? Kan du beskriva detta lite närmare?
- Kan du beskriva konkreta metoder/arbetssätt som du använder dig av?
- Har du en uppfattning om vad som påverkar ditt val av metod/arbetssätt?
- Hur många gånger träffas man med ett föräldrapar i en samtalsserie vanligtvis?
Under vilken tidsperiod?
- Har ni några rutiner kring att följa upp föräldrarna efter att överenskommelser har nåtts?
• Hur upplever du att du i ditt arbete med samarbetssamtalen har möjlighet att möta individens behov?
- Hur tänker du kring möjligheten att stödja föräldrarna även utanför själva samtalssituationen?
- På vilket sätt kan detta göras?
• Hur upplever du vikten av att inta ett neutralt förhållningssätt till båda föräldrarna?
- Vad gör du för att förhålla dig så neutral som möjligt?
Relationella aspekter
• Vad tänker du kring relationen socialarbetare – föräldrar vid samarbetssamtal?
- Vad tycker du är viktigt i denna relation?
- Kan du säga något om din uppfattning om huruvida föräldrarna talar öppet/fritt med dig?
- Kan du säga något om din uppfattning om huruvida din relation med föräldrarna påverkar deras sätt att kommunicera med varandra?
• När ett frivilligt samarbetssamtal inte leder till enighet mellan föräldrarna utan övergår till en vårdnadstvist med efterföljande vårdnadsutredning, är det då en ny handläggare som tar vid?
- Vid nej: Görs det tydligt för föräldrarna att det kan bli samma handläggare vid vårdnadsutredning?
- Upplever du att det finns för- eller nackdelar med att det är samma/olika handläggare?
Socialt förebyggande aspekter
• Vilka tankar har du kring samarbetssamtalens social förebyggande funktion för barnen?
- På vilket sätt är samtalen förebyggande?
- Finns det några förutsättningar som du anser gynnar den förebyggande aspekten här på familjerätten?
Avslutande frågor
• Kan du berätta för oss om ett möte/samarbetssamtal som du har haft och som du upplevde gick bra?
- Vad tror du var betydelsefullt för att det gick bra?
• Kan du berätta för oss om ett möte/samarbetssamtal som du har upplevt som negativt?
- Vad tror du det berodde på att det gick mindre bra?
Bilaga 2 – Intervjuguide till familjecentralen Inledande frågor
• Kan du berätta lite kort om dig själv, din bakgrund, utbildning och hur länge du har jobbat här?
• Skulle du kunna berätta om hur du upplever vikten/betydelsen av ditt arbete, i detta fall vikten/betydelsen av samarbetssamtal! D.v.s. att denna möjlighet för separerade föräldrar att få stöd i sitt samarbete finns.
Organisatoriska aspekter
• Kan du berätta på vilka olika sätt det kan gå till när ni kommer i kontakt med föräldrar som vill påbörja samarbetssamtal (och då menar vi ej samtal som sker på remiss)!
- Måste det vara båda föräldrarna som ansöker gemensamt, eller kan en förälder inleda samarbetssamtal enskilt?
- Bara om krav är att båda ansöker: Vad är anledningen till att ni gör på detta sätt?
- Finns det någon annan förutsättning som måste vara uppfylld, för att man ska har rätt till samarbetssamtal?
• Hur ser handläggningen av samarbetssamtalen ut?
- Förs journalanteckningar? Vad är skälet till det?
- Vilka personuppgifter registreras? Vad är syftet med det?
- Hur lång är väntetiden från det att föräldrarna tar kontakt med er?
• Hur ser möjligheten ut att få till stånd juridiskt bindanden avtal mellan föräldrarna?
- På vilka andra sätt kan överenskommelser mellan föräldrarna dokumenteras?
Metodiska aspekter
• Kan du berätta om teoretiska utgångspunkter/perspektiv som du upplever som meningsfulla/användbara vid samarbetssamtal?
- Du nämner xxx, på vilket sätt får detta perspektiv genomslag i ditt praktiska arbete med samtalen/kan du utveckla detta?
- Har du en uppfattning om vad som påverkar ditt val av perspektiv vid det enskilda samtalet?
• Samarbetssamtalen sägs i förarbeten vara till för barnets bästa. Hur upplever du att ditt arbete med samarbetssamtal styrs av detta syfte?
- Vad innebär barnperspektivet för dig?
- På vilket sätt tar du hänsyn till barnperspektivet rent praktiskt i ditt arbete med samarbetssamtalen?
• Kan du beskriva hur ett samarbetssamtal går till?
- Vilka professionella håller i/är närvarande vid samarbetssamtal?
- Finns det möjlighet till både par- och enskilda samtal?
- Hur tänker du kring barnens deltagande i samtalen?
- Praktiseras det? Kan du beskriva detta lite närmare?
- Kan du beskriva konkreta metoder/arbetssätt som du använder dig av?
- Har du en uppfattning om vad som påverkar ditt val av metod/arbetssätt?
- Hur många gånger träffas man med ett föräldrapar i en samtalsserie vanligtvis?
Under vilken tidsperiod?
- Har ni några rutiner kring att följa upp föräldrarna efter att överenskommelser har nåtts?
• Hur upplever du att du i ditt arbete med samarbetssamtalen har möjlighet att möta individens behov?
- Hur tänker du kring möjligheten att stödja föräldrarna även utanför själva samtalssituationen?
- På vilket sätt kan detta göras?
• Hur upplever du vikten av att inta ett neutralt förhållningssätt till båda föräldrarna?
- Vad gör du för att förhålla dig så neutral som möjligt?
Relationella aspekter
• Vad tänker du kring relationen socialarbetare – föräldrar vid samarbetssamtal?
- Vad tycker du är viktigt i denna relation?
- Kan du säga något om din uppfattning om huruvida föräldrarna talar öppet/fritt med dig?
- Kan du säga något om din uppfattning om huruvida din relation med föräldrarna påverkar deras sätt att kommunicera med varandra?
• Upplever du att det påverkar din relation till föräldrarna du kommer i kontakt med att ni enbart har hand om frivilliga samarbetssamtal?
Socialt förebyggande aspekter
• Vilka tankar har du kring samarbetssamtalens social förebyggande funktion för barnen?
- På vilket sätt är samtalen förebyggande?
- Finns det några förutsättningar som du anser gynnar den förebyggande aspekten här på familjecentralen?
Avslutande frågor
• Kan du berätta för oss om ett möte/samarbetssamtal som du har haft och som du upplevde gick bra?
- Vad tror du var betydelsefullt för att det gick bra?
• Kan du berätta för oss om ett möte/samarbetssamtal som du har upplevt som negativt?
- Vad tror du det berodde på att det gick mindre bra?
Bilaga 3 – Brev till intervjupersoner
Hej!
Vi, Sofia Gessler Doberhof och Nina Wohlfahrt, går sista terminen på Socialhögskolan i Stockholm och håller på att skriva en C-uppsats med syftet
• att öka förståelsen av och fördjupa kunskapen om samarbetssamtalens genomförande och betydelse inom ramen för socialt arbete.
Vi kommer att fokusera på organisatoriska, metodiska, relationella och socialt förebyggande aspekter på samarbetssamtal och ämnar besvara vårt syfte med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer.
Anonymitet
I texten kommer det att framgå vilka befattningar intervjupersonerna har men inga namn på personer och stadsdelar kommer att skrivas ut. Det enda sättet att identifiera intervjupersonerna är att upprepa den urvalsprocess som använts.
Hur informationen används
Intervjuerna kommer att utgöra det empiriska materialet i arbetet med vår c-uppsats. Under den ca. en timme långa intervjun kommer bandspelare att användas för att kunna omvandla det talade till text. När uppsatsen är färdigställd och godkänd kommer dokumentationen av intervjuerna att förstöras och det inspelade materialet raderas. De enda som kommer att ta del av intervjuerna i sin helhet är undertecknade. I den färdiga uppsatsen avser vi att använda citat från intervjuerna som belyser det aktuella ämnet. Den färdiga rapporten kommer att läsas av andra studenter på Socialhögskolan och finnas tillgänglig på Internet samt i biblioteket på Socialhögskolan.
Informerat samtycke
Detta brev tjänar dels syftet att informera dig inför intervjun och hur vi kommer att använda denna i uppsatsen, men utgör också ett informerat samtycke. Informerat samtycke innebär för intervjupersonernas del att de deltar frivilligt i undersökningen och har rätt att dra sig ur när som helst. I samband med intervjutillfället önskar vi få din underskrift som bekräftelse på att du tagit del av ovanstående och vill medverka. Vi vill även försäkra oss om att vi kan återkomma till dig för eventuella kompletteringar.
Ort, datum, underskrift Namnförtydligande
______________________ ______________________
Vi ser fram emot vårt möte!
Med vänliga hälsningar
Sofia Gessler Doberhof & Nina Wohlfahrt