Icke önskvärd genus i Trassel

Här är du trygg och säker (Trassel, 0:12:36).

Hur du än beter dig går det snart på tok, jag svär Busar och pack (Trassel, 0:12:56).

Även dessa citat kommer från låten Mamma vet bäst. Där Gothel försöker spela på Rapunzels okunskap för att få henne att stanna kvar i tornet. Världen där utanför målas upp som farlig och Rapunzel som en liten försvarslös flicka som det kommer att gå illa om hon beger sig ut.

Samtidigt blir det väldigt tydligt vad det egentligen är hon bryr sig om, då hon i samma ögonblick som hon sjunger det första citatet, tar Rapunzels hår i sina händer för att smeka det mot sin kind. Vilket tydliggör att egentligen är det inte Rapunzels säkerhet som hon är orolig för utan för håret och därmed hennes egen möjlighet att kunna bli ung igen. För håret förlorar sin magiska kraft om det klipps av, så för att hon ska kunna bli ung igen måste hon ha tillgång till Rapunzel.

44 Jag är en hemsk dotter. Jag går tillbaka. Jag tänker aldrig gå tillbaka.

Jag är en avskyvärd människa (Trassel, 0:31:07).

När Rapunzel har lämnat tornet drabbas hon av blandade känslor. Ena stunden är hon glad och tycker allt är underbart utanför tornet, medan nästa stund anser hon sig vara en hemsk människa. För genom att gå ut har hon för första gången gått emot sin mammas vilja. På grund av att hon gjort det måste hon vara en dålig dotter för ens föräldrars vilja kan man inte säga emot.

Jag ja har till och med träffat någon.

Ja, den efterlysta tjuven. Jag är sååå stolt (Trassel, 0:54:28).

I motsättning till kungen i Askungen, som ville att hans son skulle träffa någon till varje pris, har Gothel en annorlunda inställning. När Rapunzel försöker använda argumentet om att hon blivit kär efter att ha varit utanför tornet blir hon bemött av ett väldigt sarkastiskt svar från sin mamma. Vilket pekar på att trots att vi lever i en värld som i stor utsträckning förespråkar tvåsamhet är det inte vem som helst som duger till att ingå ett kärleksförhållande. Utan det ska vara någon som räknas och har betydelse, vilket Flynn Rider inte har i Gothels ögon eftersom han är en tjuv.

45

6 Slutsats

Vi valde att undersöka om det finns stereotypa föreställningar kring etnicitet och genus i tre filmer från Disney. Orsaken till att vi ville titta närmare på just deras filmer är att Disney utgör en stor och viktig del av populärkulturen som är riktad mot barn. Idag är det inte endast filmerna som finns i barnens värld utan det finns en mängd av produkter kring filmerna. I lekens värld bearbetar de tillsammans med sina vänner vad som utspelade sig i filmen. Ett socialt samspel som kan påverka barnen när de utvecklar sin identitet (Evenshaug & Hallen 2001: 240).

Efter att ha tittat på filmerna vi kan nu fastställa att det förekommer stereotypa föreställningar i dem, men om barnen som ser filmerna skulle uppfatta dessa stereotypa föreställningar på samma sätt som oss är svårare att svara på. Detta eftersom det inte går att säga att det är en specifik kategori barn som ser på Disneys filmer som går att dra slutsatser utifrån, utan alla barn är olika vilket leder till att de blir påverkade på samma sätt. För de är alla bärare av olika sorters förförståelse som leder till att de tolkar det som de ser på olika sätt (Bunkholdt, 1995: 219f). Något som talar för att de skulle bli påverkade av dessa stereotypa uppfattningar kring genus är att barn från att de är 2-3 år har en stark uppfattning om hur flickor respektive pojkar ska vara. I takt att de blir äldre förstärks och byggs dessa uppfattningar ut för att innehålla ännu fler egenskaper (Bunkholdt, 1995: 228).

Vi tror inte att barn blir påverkade av språket då vi inte tror att de blir påverkade av karaktärernas värderingar från språket. I stället gäller detta mer bilderna och musiken som spelas till bilderna, till exempel så ser de att färgerna blir mörkare och att stämningsmusiken bli dystrare när Herkules kommer ner till Hades i underjorden, men vi tror inte att barnen kopplar detta i etniska termer som att mörkt är ont och ljust är gott.

Vi undrade också om vilka önskvärda och icke önskvärda föreställningar som fanns inom etnicitet och genus och hur bildspråket förstärkte dessa uppfattningar. När det kommer till etnicitet så tycker vi att de använder sig av bilderna för att förstärka de stereotypa uppfattningarna, men inte när det kommer till genus. Exempel på detta är att färgvalet styr mycket hur man uppfattar harmonin i den aktuella scenen. Till exempel när onda figurer visas

46

i bild blir bakgrundsfärgerna mörka färger (svart) (Rönnberg, 1999: 31). Om någon däremot är god eller något gott händer så skildras detta med ljusa färger. Detta kan tolkas som att om en karaktär i filmen har mörkare hy så är denne ond, och de goda har ljusare hy. Vilket ledet till att det blir en fråga om ”vi” och ”dom” eftersom personer med mörk hy framställs som de onda och personer med vit hy som de goda. Detta går också att jämföra med att barn tar avstånd från hemska utseende och att de absolut inte kan förstå att ett vackert utseende kan vara ont på insidan (Rönnberg 1999: 18).

I Askungen och Trassel är det kvinnliga huvudkaraktärer medan i Herkules är det en manlig. Detta ledde till en skillnad i vilka uppfattningar rörande genus som stod i fokus i de olika filmerna. I Herkules var det en tuffare inställning än i de andra filmerna. Även för Meg som var den kvinnliga huvudkaraktär i Herkules var det mer fokuserat på att det var viktigt för henne att framstå som tuff och stark. Kanske som ett försök för henne att hävda sig eller bli accepterad på lika villkor som Herkules. Medan i Askungen och Trassel var det inte alls samma fokus på styrka och mod, utan det var de mer traditionella kvinnliga egenskaper som att vara ömsint, bry sig om sitt utseende och inte säga emot som stod i fokus (Bunkholdt, 1995: 223f). Under filmens gång förändrades detta då Askungen och Rapunzel lämnade till viss del rollen som de duktiga flickorna som alltid gjorde som de blev tillsagda. Anledningen till att vi tycker att de bara gjorde det till viss del är att de gjorde det inte självständigt utan var beroende av en man för att kunna göra det. Vilket betydde att de fortfarande var fast i rollen som den hjälplösa kvinnan som måste räddas.

Det som vi blev förvånade över var skillnaden mellan Askungen och Trassel. Askungen kom ut 1950 och Trassel 2010. Under dessa 60 år har jämställdheten i vårt samhälle gjort många framsteg och människor blivit mer medveten om den. Av den anledningen skulle vi kunna tro att det skulle finnas fler stereotypa uppfattningar i Askungen än i Trassel, men det var tvärt om. Även om handlingen i Askungen, det vill säga att en flicka passar upp och gör allt hemarbete, är mer stereotyp än i Trassel hittade vi många fler citat som tyder på stereotypa uppfattningar kring genus i Trassel. Fast kanske har det just att göra med att vi idag är mer medvetna om könsroller än tidigare och därför reagerar mer när vi stöter på något som går emot detta.

När vi såg filmerna så reagerade vi på att det är texterna till låtarna i filmerna där de stereotypa föreställningarna är mest förekommande. Till exempel i Trassel är det i sången

47

Mamma vet bäst som Gothel radar upp negativa saker både om världen utanför tornet, och om

Rapunzel. Frågan är då om detta är gjort medvetet eller om det bara är en slump. Om det skulle vara Disneys mål att sprida en mer konservativ syn på flickor om att de inte klarar sig, som Mamma vet bäst går ut på, ser vi att det finns en fördel med att uttrycka dem i sångerna. Detta eftersom sångerna inte endast förekommer i filmerna utan de ges även ut CD-skivor och sångböcker med låtarna som förekommer i filmerna. Vilket då leder till att det finns en större möjlighet att nå ut till en större massa än om det ”bara” uttrycks i filmerna.

48

7 Referenslista

Elektroniska källor:

Askungen (1950) Disney Company.

Barnes Brooks (2009) Her Prince Has Come. Critics, Too.

http://www.nytimes.com/2009/05/31/fashion/31disney.html?pagewanted=all (2011-10-03)

Bogdashina, Olga (2005) Theory of Mind and the Triad of Perspectives on Autism and Asperger Syndrome : A View from the Bridge. Jessica Kingsley Publishers, London.

http://site.ebrary.com.support.mah.se/lib/malmoe/docDetail.action?docID=10130570 (2011- 11-20)

Herkules (1997) Disney Company.

Napolitano Marc (2009) Disneyfying Dickens: Oliver & Company and the Muppets Christmas

Carol as Dickenisian Musicals. http://pcasacas.org/SiPC/32.1/Napolitano.pdf (2011-10-15) Nordberg Kim (2008) Disney anklagas för rasism – igen

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=2206711 (2011-10-03) Trassel (2010) Disney Company.

Tryckta källor:

Bendazzi Giannalberto (1994) Cartoons: one hundred years of cinema animation. J. Libbey, London.

Bergström Göran och Boréus Kristina (2005a) “Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys” i Bergström Göran och Boréus Kristina (red) Textens mening och makt

49

Bergström Göran och Boréus Kristina (2005b) “Diskursanalys” i Bergström Göran och Boréus Kristina (red) Textens mening och makt Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys. Studentlitteratur, Lund.

Björk Nina (1996) Under det rosa täcket: Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Bunkholdt Vigdis (1995) Från födsel till pubertet. Studentlitteratur, Lund.

Burton-Carvajal Julianne (1994) ” ”Surprise Package” ” i Smoodin Eric (red) Disney

discourse: producing the magic kindom. Routledge, New York.

Börjesson Mats (2003) Diskurser och konstruktioner En sorts metodbok, Studentlitteratur, Lund.

Castells, Manuell (2009) Power of identity: Economy, soceity, and culture. Wiley- Blackwell, Hoboken.

Davis Amy M. (2006) Good Girls & Wicked Witches Women in Disney´s Feature Animation, John Libbey Publ., Eastleigh

Evas Jessica (1999) “Introduction” i Evans Jessica & Hall Stuart (red) Visual Culture: The

Reader. SAGE in association with the Open University, London.

Evenshaug Oddbjørn & Hallen Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur, Lund.

Fagerström Linda och Nilson Maria (2008) Genus, medier och masskultur. Gleerups Utbildning AB, Malmö.

Giroux Henry A. (2000) ”Att animera de unga - barnkulturens disneyfiering” i Persson Magnus (red) Populärkulturen och skolan. Studentlitteratur, Lund.

Hammarén Nils och Johansson Thomas (2009) Identitet, Liber AB, Malmö.

Henry Matthew (2007) ”Don´t Ask me, I´m Just A Girl”: Feminism, Female Identity and The

Simpsons. The Journal of Populare Culture, Vol. 40, No 2.

50

Hirdman Yvonne (2004) Genus – om det stabilas föränderliga former. Liber AB, Malmö. Hylland Eriksen Thomas (1993) Etnicitet och nationalism. Nya Doxa, Nora.

Jones Angie & Oliff Jamie (2006) Thinking Animation: Bridging the Path Between 2D and

CG. Course Technolgy, Boston.

Josefson Helena (2005) Genus – hur påverkar det dig? Natur och Kultur, Stockholm.

Lund Stefan och Sundberg Daniel (2004) Pedagogik och diskursanalys – Metodologiska

orienteringsförsök på ett framväxande forskningsfält. Allkopia, Växjö.

Mirzoeff Nicholas (2002) ”The Subject of Visual Culture” i Mirzoeff Nicholas (red) The

Visual Culture Reader. Routledge, London.

Persson Magnus (2000) ”Populärkultur i skolan: traditioner och perspektiv” i Persson Magnus (red) Populärkulturen och skolan. Studentlitteratur, Lund.

Reimer Bo (1987) ”Populär och impopulär populärkultur. Avgränsning av ett akademiskt fält.” i Carlsson Ulla (red) Forskning om populärkultur. Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM), Göteborg.

Rogoff Irit (2002) ”Studying Visual Culture” i Mirzoeff Nicholas (red) The Visual Culture

Reader. Routledge, London.

Rönnberg Margareta (1999) Varför är Disney så populärt? Filmförlaget, Uppsala.

Rönnberg Margareta (2006) ”Nya medier” – men samma gamla barnkultur? Filmförlaget, Uppsala.

Sjögren Jennie (2003) Ordination: Vardagsfeminism: handbok i jämställdhet hemma och på

jobbet. Bokförlaget DN, Stockholm.

Smoodin Eric (1994) ”Introduction” i Smoodin Eric (red) Disney discourse: producing the

magic kindom, Routledge, New York.

Storey John (2009) Cultural theory and popular culture: An introduction. Pearson Education, New York.

51

Schweizer Peter och Schweizer Rochelle (1998) Disney The Mouse Betrayed Greed,

Corruption and Children at Risk, Regnery Publishing, Washington.

Sparrman Anna (2002) Visuell kultur i barns vardagsliv – bilder, medier och praktiker. Linköpings universitet, Linköping.

Sparrman Anna (2006) Barns visuella kulturer – skolplanscher och idolbilder. Studentlitteratur, Lund.

Wells Paul (1998) Understanding Animation. Routledge, London. Wikström Hanna (2009) Etnicitet. Liber AB, Malmö.