Öppet klimat

Med ett didaktiskt perspektiv i vår studie forskades huruvida relationen mellan förskolepersonal och vårdnadshavare är avgörande för att upptäcka barn som far illa. Denna faktor beslutade vi oss för att inkludera när vi hade läst hur flera forskare kopplar dessa nära relationer med

restriktiv orosanmälning hos förskolepersonalen. Dessutom är samspelet till familjen en stor del i läroplanen för förskolans riktlinjer. I vår empiri upplevde ungefär en tredjedel av

förskolepersonalen att kontakten med vårdnadshavare inte är avgörande för huruvida förskolepersonal kan se tecken på att barn far illa. Vi vet inte vad dessa 33,7 procent av de medverkande grundar sitt svar på men möjligen betyder det att de känner sig trygga i att inte låta sin oroskänsla påverkas av yttre faktorer.

En stor del av de deltagare som anser att relationen påverkar huruvida förskolepersonal kan se barnens signaler har uttryckt närstående kontakt med hemmen som främjande. Detta går följaktligen helt emot forskningen vi tagit del av. ”Kan läsa av”, ”insyn i familjelivet” och ”skapar förtroende” är exempel på termer som beskrivits i dessa motiveringar. Vi tror att förskolepersonalen som tänker på detta sätt har oerhört goda intentioner och kan även delvis ha rätt i sitt betraktelsesätt. Vi tror dock att det finns en stor risk att dessa människor inte erfar och överväger riskerna med nära kontakt till vårdnadshavare. Genom att ha en närmare relation kan det absolut göra det enklare att kunna se när något tar en vändning eller inte står rätt till. Det

33 problematiska med att ha en personlig relation till vårdnadshavarna är risken för att personalen blir godtrogen, att man inte tror att något dåligt kan ske hos den familjen eller att det blir jobbigt för ens egen del att ifrågasätta och som även tidigare forskning visar att man inte vill förstöra relationen.

8.4 Återkoppling

Utifrån vårt syfte har vi med hjälp av tidigare forskning fått en djupare förståelse för och

kunskap om barn som far illa och anmälningspliktens innebörd. Forskning har även hjälpt oss att undersöka hur förskolepersonal ser på sitt personliga ansvar i sin anmälningsplikt; medvetenhet, kunskap samt uppfattningar kring barn som far illa både i Sverige och i andra länder. Resultatet i vår undersökning stämmer till stor del överens med forskningen och vi anser att vi fått våra forskningsfrågor besvarade då respondenternas svar visar på många sätt tydliga mönster. Den största insikten vi har fått av vår studie är hur relationen till vårdnadshavare kan påverka misstankar om huruvida barn far illa. När vi började vårt arbete hade vi en uppfattning om att det skulle underlätta för förskolepersonal att uppmärksamma barn som far illa genom nära relationer till vårdnadshavare. Forskning och vår studie har uppvisat hur nära relationer med

vårdnadshavare istället kan ha en motverkande effekt. Detta har givit oss en ny förståelse för hur relationen till vårdnadshavare kan skapa hinder för förskolepersonalen och vi tror att det är otroligt betydelsefullt att finna en balans mellan att vara personlig och professionell i sin yrkesroll.

34

Referenslista

Abajobir, Amanuel Alemu, Kisely, Steve, Williams, Gail, Strathearn, Lane, Clavarino,

Alexandra & Najman, Jake Moses (2017). Does substantiated childhood maltreatment lead to poor quality of life in young adulthood? Evidence from an Australian birth cohort study. Quality

of Life Research, vol 26, nr 7, s. 1697–1702.

Alexanderson, Karin, Näsman, Elisabet (2015). Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga.

Barn, ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem. Uppsala, Sverige: Regionförbundet Uppsala län & Uppsala universitet.

Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-266811 (Hämtad 2018-04-11).

Alexanderson, Karin, & Näsman, Elisabet (2017). Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört: "Alltså det är svårt att må bra igen". Nordic Studies on Alcohol and Drugs, vol 34, nr 5, s. 400–414.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Annerbäck, Eva-Maria, Sahlqvist, Lotta, Svedin, Carl Göran, Wingren, Gun & Gustafsson, Per (2012). Child physical abuse and concurrence of other types of child abuse in Sweden—

Associations with health and risk behaviors. Child abuse & neglect, vol 36, nr 7, s. 585–595.

Anmäla oro för barn: stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. (2014). Stockholm:

Socialstyrelsen. Tillgänglig på Internet:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-5 (Hämtad 2018-02-26).

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: Unicef Sverige.

Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i- sin-helhet.pdf (Hämtad 2018-02-28).

Barnombudsmannen (2018). En samlad handlingsplan för att motverka våld mot barn. Tillgänglig på Internet:

https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/i-fokus-just-nu/en-samlad- handlingsplan-for-att-motverka-vald-mot-barn/ (Hämtad 2018-03-11).

Berglind, Hans (1995). Handlingsteori och mänskliga relationer. Stockholm: Natur och kultur. Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten av

trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur. BRÅ-rapport (1989-). Stockholm: Fritze.

35 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.

Feng, Jui-Ying, Chen, Shu-Jung, C. Wilk, Nancy, Yang, Wan-Ping & Fetzer, Susan (2009). Kindergarten teachers' experience of reporting child abuse in Taiwan: Dancing on the edge.

Children and Youth Services Review, vol 31, nr 3, s. 405–409.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(Hämtad 2018-03-16).

Gilbert, Ruth, Widom, Cathy Spatz, Browne, Kevin, Fergusson, David, Webb, Elspeth & Janson, Staffan (2009). Child maltreatment 1: Burden and consequenses of child maltreatment in high- income countries. The Lancet, vol 373, nr 9657, s. 68–81.

Graneheim, Ulla Hällgren & Lundman, Berit (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, vol 24, nr 2, s. 105–112.

Hagevi, Magnus & Viscovi, Dino (2016). Enkäter: att formulera frågor och svar. Lund: Studentlitteratur.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. Karlsson, Kay (2012). Anknytning: om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Stockholm: Gothia.

King, Wendalyn K, Kiesel, Eric L & Simon, Harlod K (2006). Child Abuse Fatalities: Are We Missing Opportunities for Intervention?. Pediatric emergency care, vol 22, nr 4, s. 211–214. Källström Cater, Åsa (2015). Vad säger barn om våld. I Eriksson, Maria, Källström Cater, Åsa & Näsman, Elisabet (red.), Barns röster om våld: att lyssna, tolka och förstå, s. 43–60. Malmö: Gleerup.

Landberg, Åsa, Jernbro, Carolina & Janson, Staffan (2018). Våld löser inget! Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Ljusberg, Anna-Lena (2008). Barn som far illa och anmälningsplikt. I Jane Brodin (red.). Barn i

utsatta livssituationer. Malmö: Gleerups, s. 171–185.

36 Lundén, Karin (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn: vad kan vi lära av

forskningen?. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

McDonald, Jenny L, Milne, Susan, Knight, Jenny & Webster, Vana (2013). Developmental and behavioural characteristics of children enrolled in a child protection pre-school. Journal of

paediatrics and child health, vol 49, nr 2, s. 142–146.

Regeringens proposition 2002/03:53: stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.. (2003).

Stockholm.

Schols, Manuela WA, Ruiter, Corin de, & Öry, Ferko G (2013). How do public child healthcare professionals and primary school teachers identify and handle child abuse cases? A qualitative study. BMC Public Health, vol 13 nr 1, s. 807–818.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

Svensson, Birgitta & Janson, Staffan (2008). Suspected child maltreatment: Preschool staff in a conflict of loyalty. New York: Early childhood education journal, vol 36, nr 1, s. 25–31.

Svensson, Birgitta, Andershed, Henrik & Janson, Staffan (2015). A Survey of Swedish teachers´ concerns for preschool children at risk of maltreatment. New York: Early

childhood education journal, vol 43, nr 6, s. 495-503.

Trost, Jan (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Unicef (2018). Våld mot barn. Unicef Sverige. Tillgänglig på Internet:

https://unicef.se/fakta/vald-mot-barn (Hämtad 2018-03-06).

Woodruff, Kristen & och Leehar, Bethany (2011). Identifying and predicting problem behavior trajectories among pre-school children investigated for child abuse and neglect. Child Abuse &

37

Bilagor

Bilaga A

38

Bilaga B

Enkät 1: Barn som far illa

1. Vad är din roll i förskoleverksamheten?

· Förskollärare · Barnskötare · Förskolechef

· Annat (Vilken?) _____________

2. Hur länge har du arbetat inom förskolan?

· Mindre än 2 år · 2-10 år · 10-20 år · 20-30 år · 30 + år

3. Vad innebär barn som far illa för dig?

4. Hur många barn har du misstänkt farit illa under ditt yrkesliv?

· Inget barn · 1-3 barn · 4-6 barn · Fler än 6 barn · Eget svarsalternativ ______________

5. Vid misstanke om att barn far illa, hur har du blivit uppmärksammad på detta?

· Ingen misstanke

· Barnet har själv berättat · Vårdnadshavare har berättat · Annan vuxen har berättat

· Tecken jag sett _________________

6. Tror du att kontakten med vårdnadshavare påverkar huruvida förskolepersonal kan se tecken på att barn far illa?

· Nej

· Ja, och i så fall hur? ____________

39

8. Finns det tillräckliga kunskaper om och strategier för att värna "barn som far illa" på din arbetsplats?

· Nej

· Ja, i viss utsträckning · Ja, i stor utsträckning

· Ja, eget svar ________________

9. Önskar du dig mer kunskap om barn som far illa, och hur du ska göra i den situationen?

· Ja · Nej

40

Bilaga C

Enkät 2: Anmälningsplikt

1. Vad är din roll i förskoleverksamheten? · Förskollärare

· Barnskötare · Förskolechef

· Annat (Vilken?) _____________

2. Hur länge har du arbetat inom förskolan? · Mindre än 2 år · 2-10 år · 10-20 år · 20-30 år · 30 + år

3. Känner du till den anmälningsskyldighet som gäller för samtliga anställda inom myndigheter som berör "barn som far illa"?

· Ja, har stor kännedom

· Ja, har viss kännedom

· Nej

4. Vad innebär en orosanmälan enligt dig?

5. Har du varit i kontakt med socialtjänst rörande ett barn? · Ja

· Nej

6. Hur många gånger har du gjort en orosanmälan? · Ingen gång · 1–3 gånger · 4–6 gånger · 7–9 gånger · Fler än 9 gånger

7. Har du (eller någon av dina kollegor) någon gång avstått att orosanmäla trots misstanke om att barn far illa?

41 · Nej men jag/vi har tvekat

· Nej, jag/vi har alltid orosanmält

· Nej, det har aldrig varit aktuellt att orosanmäla

8. Vad tror du kan vara en eller flera orsaker till att förskolepersonal i vissa fall inte anmäler trots misstankar om att ett barn far illa?

9. Önskar du dig mer kunskap om vad en orosanmälan innebär och hur du går tillväga? · Nej