Denna studie har endast studerat principalernas drivkrafter till att genomföra energieffektiva
fastighetstekniska system. Genom att även ta hänsyn till barriärer kan fortsatt forskning bidra med en tydligare bild av vilka faktorer som påverkar beslutet för om en investering i stödverksamheten ska genomföras eller ej. Vidare hade det även varit intressant om företag av annan storlek och bransch studerades. En liknande studie som denna, men av andra typer av företag, kan ge ytterligare kunskap om hur företagens karaktäristik påverkar principalernas uppfattning av drivkrafternas betydelse.
Huvudsyftet med min studie var att studera skillnaderna i betydelse av drivkrafter mellan slutleverantörer och underleverantörer, analysen avslöjade dock att det även kan finnas
nyansskillnader inom dessa grupper. Ett sätt att studera olika företag hade därför kunnat vara att dela upp under- och slutleverantörer i mindre grupper utifrån deras vinst, eller det totala antalet anställda i den berörda enheten. Alternativet är dela upp försörjningskedjan i fler grupper än endast
underleverantörer och slutleverantörer då detta hade det är möjligt att min uppdelning av
försörjningskedjan var för generell. Ett annat alternativ är att inte genomföra uppdelningen av under- och slutleverantörer och istället fokusera på hur företagets vinstnivå, antalet anställda i den berörda enheten och respondentens roll i företaget påverkar den uppfattade betydelsen av drivkrafterna.
Min studie avslöjade även att ett fåtal företag inte var intresserade av att genomföra investeringar i stödverksamheten överhuvudtaget. Via en kvalitativ studie av just dessa företag hade man kunnat bidra med mer kunskap om vad anledningen är till att de upplever så svaga incitament för att fullfölja dessa investeringar.
Undersökningar av drivkrafterna för andra typer av investeringar, än energieffektiviseringar i stödverksamheten, är även intressanta då de hade möjliggjort en jämförelse av hur betydelsen av drivkrafter påverkas av investeringstypen i fråga.
En annan möjlig inriktning för framtida forskning hade varit att studera företag som faktiskt har genomfört dessa investeringar. Det vill säga att inte fokusera på attityddata utan att istället studera vilka de faktiska drivkrafterna var då investeringen genomfördes. Vidare kan även denna studien göras med hjälp av andra teoretiska perspektiv eller en kombination av teoretiska perspektiv, istället för att endast fokusera på agent-principalteorin. Alternativa perspektiv kan vara diffusionsteorin eller Porters teori om femkraftsmodellen. Det sistnämnda teoretiska perspektivet användes i en begränsad
utsträckning i denna studien. Genom att öka integrationen av detta perspektiv i en liknande studie kan ytterligare kunskap erhållas. Detta kan bidra med ytterligare kunskaper genom att belysa aspekter som agent-principalteorin går miste om.
R EFERENSER
Albino, V., Ardito, L., Dangelico, R.M., Messeni Petruzzelli, A., 2014. Understanding the
development trend of low-carbon energy technologies: A patent analysis. Appl. Energy 135, 836–854.
Allabolag, 2019a. Tillverkning & Industri [WWW Document]. Allabolag. URL https://www.allabolag.se/branscher/tillverkning-industri/1 (accessed 4.9.19).
Allabolag, 2019b. Allabolag [WWW Document]. Allabolag. URL www.allabolag.se (accessed 4.11.19).
Bryman, A., Bell, E., 2013. Företags-ekonomiska forskningsmetoder, 2nd ed. Liber, Stockholm.
Cagno, E., Trianni, A., 2013. Exploring drivers for energy efficiency within small- and medium-sized enterprises: First evidence from Italian manufacturing enterprises. Applied Energy 104, 276–
285. https://doi.org/10.1016/j.apenergy.2012.10.053
Castillo, V.E., Mollenkopf, D.A., Bell, J.E., Bozdogan, H., 2018. Supply Chain Integrity: A Key to Sustainable Supply Chain Management. J. Bus. Logist. 39, 38–56.
https://doi.org/10.1111/jbl.12176
Chen, J., 2018. Principal-Agent Relationship [WWW Document]. Investopedia. URL
https://www.investopedia.com/terms/p/principal-agent-relationship.asp (accessed 4.3.19).
Eisenhardt, K.M., 1988. Agency - and institutional - theory explanations: the case of retail sales compensation. Standford Univ. 31, 488–511. https://doi.org/10.5465/256457
Energimyndigheten, 2018a. Energiläget 2018, En översikt.
Energimyndigheten, 2018b. Berörda av lagen [WWW Document]. Energimyndigheten. URL http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/jag-vill-energieffektivisera-min-organisation/energikartlaggning/energikartlaggning-i-stora-foretag/berorda-av-lagen/
(accessed 4.5.19).
Energimyndigheten, 2018c. Företag som rapporterat [WWW Document]. Energimyndigheten. URL http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/jag-vill-energieffektivisera-min- organisation/energikartlaggning/energikartlaggning-i-stora-foretag/berorda-av-lagen/foretag-som-rapporterat/ (accessed 4.5.19).
Energimyndigheten, 2018d. Lagen om energikartläggning i stora företag [WWW Document].
Energimyndigheten. URL http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/jag-vill-energieffektivisera-min-organisation/energikartlaggning/energikartlaggning-i-stora-foretag/
(accessed 4.6.19).
Energimyndigheten, 2018e. Energiläget i siffror 2018.
Energimyndigheten, 2018f. ekl-registrerade-foretag2.xlsx.
Energimyndigheten, 2015. Vägledning för energikartläggning i stora företag; Inför energiklartläggningen.
European Commission, 2012. Energy Efficiency Directive [WWW Document]. Eur. Comm. URL https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-efficiency/energy-efficiency-directive (accessed 4.6.19).
Fritz, C.O., 2012. Effect size estimates: Current use, calculations, and interpretation. J. Exp. Psychol.
Gen. 141, 2–18. https://doi.org/10.1037/a0024338 Goel, S., 2015. Capital Budgeting. Capital Budgeting, NY.
Hair, J.F., Black, W.C., Babin, B.J., Anderson, R.E., Tatham, R.L., 2006. Multivariate Data Analysis, 6th ed. Pearson Education, Inc., New Jersey.
Hamilton, M., 2016. Perceptions in the U.S. building industry of the benefits and costs of improving indoor air quality. Indoor Air 26, 318–330. https://doi.org/10.1111/ina.12192
Hartley, J., 2014. Some thoughts on Likert-type scales. Int. J. Clin. Health Psychol. 14, 83–86.
Hellmark, M., 2001. Storföretag med stora utsläpp [WWW Document]. Naturskyddsföreningen. URL https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2001-5/storforetag-med-stora-utslapp (accessed 4.5.19).
Holmström, C., 2018. Sveriges största företag [WWW Document]. Ekonomifakta. URL https://www.ekonomifakta.se/fakta/foretagande/naringslivet/sveriges-storsta-foretag/
Jadayil, W.A., 2017. Different strategies to improve the production to reach the optimum capacity in plastic company. Cogent Eng. 4, 1–18. https://doi.org/10.1080/23311916.2017.1389831 Jensen, M., Meckling, W.H., 1976. Theory of the firm: managerial behavior, agency costs and
ownership structure. N.-Holl. Publ. Co. 3, 305–360.
Johansson, M.T., 2015. Improved energy efficiency within the Swedish steel industry - the importance of energy management and networking. Energy Efficiency 8, 713–744.
https://doi.org/10.1007/s12053-014-9317-z
Kenton, W., 2019a. Porter’s 5 Forces [WWW Document]. Investopedia. URL https://www.investopedia.com/terms/p/porter.asp (accessed 4.4.19).
Kenton, W., 2019b. What is Supply Chain? [WWW Document]. Investopedia. URL https://www.investopedia.com/terms/s/supplychain.asp (accessed 4.26.19).
Kenton, W., 2018a. Principal-Agent Problem [WWW Document]. Investopedia. URL
https://www.investopedia.com/terms/p/principal-agent-problem.asp (accessed 4.3.19).
Kenton, W., 2018b. Capital Budgeting [WWW Document]. Investopedia. URL https://www.investopedia.com/terms/c/capitalbudgeting.asp (accessed 3.7.19).
Laerd Statistics, 2018a. Mann-Whitney U Test using SPSS Statistics [WWW Document]. Laerd Stat.
URL https://statistics.laerd.com/spss-tutorials/mann-whitney-u-test-using-spss-statistics.php (accessed 5.8.19).
Laerd Statistics, 2018b. Kruskal-Wallis H Test using SPSS Statistics [WWW Document]. Laerd Stat.
URL https://statistics.laerd.com/spss-tutorials/kruskal-wallis-h-test-using-spss-statistics.php (accessed 5.8.19).
Lohman, K., Johansson, L., 2019. Möte.
Magretta, J., 2012. Understanding Michael Porter : the essential guide to competition and strategy.
Harvard Business Review press, Boston.
Maverick, J.B., 2018. What are the most effective ways to reduce moral hazard? [WWW Document].
Investopedia. URL https://www.investopedia.com/ask/answers/042715/what-are-most-effective-ways-reduce-moral-hazard.asp (accessed 4.24.19).
Miljöbarometern, 2018. Miljömedveten konsumtion [WWW Document]. Miljobarometern. URL http://miljobarometern.stockholm.se/stockholmarna/miljomedveten-konsumtion/ (accessed 4.5.19).
Minitab, 2018. Data considerations for Kruskal-Wallis Test [WWW Document]. Minitab. URL
https://support.minitab.com/en-us/minitab-express/1/help-and-how-to/modeling-statistics/anova/how-to/kruskal-wallis-test/before-you-start/data-considerations/ (accessed 5.10.19).
Naturvårdsverket, 2018. Allmänheten om klimatet 2018 [WWW Document]. Naturvardsverket. URL https://www.naturvardsverket.se/attityd-klimat-2018 (accessed 4.5.19).
NyTeknik, 2018. Här är företagen som släpper ut mest koldioxid [WWW Document]. NyTeknik. URL https://www.nyteknik.se/miljo/har-ar-foretagen-som-slapper-ut-mest-koldioxid-6941570 (accessed 4.5.19).
Persson, J., Rohdin, P., Thollander, P., 2005. Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri - två fallstudier 1–53.
Reddy, S.B., 2013. Barriers and drivers to energy efficiency- a new taxonomical approach. Energy Conversion and Management 74, 403–416.
Region Västernorrland, 2018. EU:s definition av små, medelstora och stora företag [WWW Document]. rvn. URL
https://www.rvn.se/contentassets/5f0cf82c7ca2499198e98c788ee0b6b6/definition_sma-medel-och-stora-foretag_2018-02-05.pdf (accessed 4.5.19).
Rice, M.E., Harris, G.T., 2005. Comparing Effect Sizes in Follow-Up Studies: ROC Area, Cohen’s d, and r. Law Hum. Behav. 29, 615–620. https://doi.org/10.1007/s10979-005-6832-7
Riksdagen, 2014. Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag [WWW Document]. URL http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2014266-om-energikartlaggning-i-stora_sfs-2014-266 (accessed 4.6.19).
Rogers, E.M., 2003. Diffusion of Innovations. Free press, New York.
Rohdin, P., Thollander, P., 2006. Barriers to and driving forces for energy efficiency in the non-energy intensive manufacturing industry in Sweden. Energy 31, 1836–1844.
Rohdin, P., Thollander, P., Solding, P., 2007. Barriers to and drivers for energy efficiency in the Swedish foundry industry. Energy Policy 35, 672–677.
Spallina, G., Marchesani, F., 2012. Drivers for industrial energy efficiency: an innovative framework.
Surmann, M., Brunauer, W.A., Bienert, S., 2016. The energy efficiency of corporate real estate assets:
The role of energy management for corporate envi- ronmental performance. J. Corp. Real Estate 18, 68–101.
T. Johansson, M., Thollander, P., 2018. A review of barriers to and driving forces for improved energy efficiency in Swedish industry- Recommendations for successful in-house energy
management. Renewable and Sustainable Energy Reviews 82, 618–628.
Thollander, P., Backlund, S., Trianni, A., Cagno, E., 2013. Beyond barriers - A case study on driving forces for improved energy efficiency in the foundry industries in Finland, France, Germany, Italy, Poland, Spain, and Sweden. 111, 636–643.
Thollander, P., Danestig, M., Rohdin, P., 2007. Energy policies for increased industrial energy efficiency: Evaluation of a local energy program for manufacturing SMEs. Energy Policy 35, 5774–5783.
Thollander, P., Ottosson, M., 2008. An energy efficient Swedish pulp and paper industry - exploring barriers to and driving forces for cost-effective energy efficiency investments. Energy Efficiency 1, 21–34. https://doi.org/10.1007/s12053-007-9001-7
Trianni, A., Cagno, E., Farné, S., 2016. Barriers, drivers and decision-making process for industrial energy efficiency: A broad study among manufacturing small and medium-sized enterprises.
Applied Energy 162, 1537–1551.
Trianni, A., Cagno, E., Marchesani, F., Spallina, G., 2017. Classification of drivers for industrial energy efficiency and their effect on the barriers affecting the investment decision-making process. Energy Efficiency 10, 199–215. https://doi.org/10.1007/s12053-016-9455-6
A PPENDIX A - E NKÄT
Tabell 13: Struktur och utformning av enkäten som skickades ut till respondenterna
ID Företagskaraktäristisk Svarskaraktär
Fk1 Totalt antal anställda på företaget? (på ett ungefär) Fritt svarsfält Fk2 Uppskatta hur energi-intensiv Er typ av produktion är Likertskala (1–5)
Fk3 Levererar Ni primärt till underleverantörer eller slutkunder? Flervalsfråga med två alternativ 1. Underleverantör 2. Slutkund
Fk5 Hur många av de 3 senaste åren har Ert företag gått med vinst? Flervalsfråga med fyra alternativ 1. Alla tre åren
2. Två av tre år 3. Ett av tre år
4. Vi har inte gått med vinst de senaste tre åren
Fk7 Vad är Din roll i företaget? Flervalsfråga med sju alternativ
1. VD 2. Vice-VD 3. Fastighetschef 4. Fabrikschef 5. Ekonomichef 6. Miljö/energiansvarig 7. Annat
Drivkraft
F1 Miljöprofilering av företaget Likertskala (1–5)
F2 Krav från kunder Likertskala (1–5)
F3 Ger ökad konkurrenskraft på internationella marknader Likertskala (1–5)
F4 Ger ökad konkurrenskraft på nationella marknader Likertskala (1–5)
F5 Fullt stöd från högsta ledningen Likertskala (1–5)
F6 Energieffektiva system med modern och estetisk tilltalande design Likertskala (1–5)
F7 Långsiktig energistrategi på företaget Likertskala (1–5)
F8 Lägre kostnad på grund av en minskad energi-förbrukning Likertskala (1–5) F9 Mer produktiv personal till följd av bättre arbetsklimat Likertskala (1–5)
F10 Minskat underhåll och reparation av maskiner Likertskala (1–5)
F11 Bättre visualisering av energi-förbrukning i realtid Likertskala (1–5)
F12 Statliga subventioner Likertskala (1–5)
F13 Hot om stigande energi-priser Likertskala (1–5)
F14 Höjda energi-skatter Likertskala (1–5)
F15 Nuvarande legala krav Likertskala (1–5)
F16 Förväntningar om förändrade legala krav Likertskala (1–5)
A PPENDIX B – U NDER - OCH S LUTLEVERANTÖRER
Tabell 14: Antalet tillverkande företag inom slumpmässigt utvalda branscher som står slutkunden nära i försörjningskedjan, B-aktörer
Bransch Antal företag
Båt & Fartyg, tillverkning 668
Elektronikindustri 934
Hemelektronik, tillverkning 182
Kläder & Textil, tillverkning 4151
Möbler övriga, tillverkning 1113
Smyckestillverkning 1165
Tryckning av böcker 1853
Verktyg & Redskap, tillverkning 544
Kontors- & Butiksinred, tillverkning 304
Spel- & Leksakstillverkning 255
Medelvärde 1117
Note 6: 10st slumpmässigt utvalda branscher som rimligtvis säljer sina varor direkt till slutkund (Allabolag, 2019a)
Tabell 15: Antalet tillverkande företag inom slumpmässigt utvalda branscher som har ett stort avstånd från slutkunden i försörjningskedjan, A-aktörer
Bransch Antal företag
Cementtillverkning 11
Farmaceutiska basprodukter, tillverkning 22
Färgämnen, tillverkning 11
Konstfiber, tillverkning 10
Mynttillverkning 2
Murbrukstillverkning 2
Järnmalmsutvinning 14
Saltutvinning 1
Syntetiskt basgummi, tillverkning 3
Uran- & Toriummalmutvinning 1
Medelvärde 8
Note 7: 10st slumpmässigt utvalda branscher som rimligtvis säljer sina varor till underleverantörer (Allabolag, 2019a)
A PPENDIX C
Tabell 16: Skillnaden i uppfattningen av drivkrafter för under- och slutleverantörer med hög energi-intensitet
ID Drivkrafter
Mann-Whitney U Wilcoxon
W Z Asymp. Sig.
(2-tailed)
F1 Miljöprofilering av företaget 385 1610 -0.86 0.39
F2 Krav från kunder 371 542 -1.027 0.304
F3 Ger ökad konkurrenskraft på internationella marknader 438.5 609.5 -0.037 0.97 F4 Ger ökad konkurrenskraft på nationella marknader 367.5 538.5 -1.108 0.268
F5 Fullt stöd från högsta ledningen 432 603 -0.145 0.885
F6 Energieffektiva system med modern och estetiskt tilltalande
design 259 430 -2.675 0.007
F7 Långsiktig energistrategi på företaget 413.5 1638.5 -0.438 0.662
F8 Lägre kostnad på grund av minska energi-förbrukning 354.5 525.5 -1.36 0.174 F9 Mer produktiv personal till följd av bättre arbetsklimat 353 524 -1.328 0.184
F10 Minskat underhåll och reparation av maskiner 392 563 -0.765 0.444
F11 Bättre visualisering av energi-förbrukning i realtid 400.5 571.5 -0.593 0.553
F12 Statliga subventioner 357 528 -1.235 0.217
F13 Hot om stigande energi-priser 412 583 -0.434 0.665
F14 Höjda energiskatter 400.5 571.5 -0.603 0.547
F15 Nuvarande legala krav 431 1656 -0.148 0.882
F16 Förväntningar om förändrade legala krav 415.5 1640.5 -0.379 0.705