8. DISKUSSION
8.4 F ÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Författarna till denna litteraturöversikt uppmärksammade vid datasökning i olika databaser att det finns begränsad forskning kring strokepatienters upplevelser av vårdande då forskning handlar främst om närståendes och vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer som drabbats av stroke. Mer forskning kring patienters egna upplevelser av att ta emot vård till exempel inom äldrevården skulle öka kunskapen kring hur vård borde vara.
9. Slutsats
Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av det dagliga livet efter stroke.
Resultatet presenterades i fem olika teman med två sub-teman: Upplevelser av den förändrade kroppen, Upplevelser av hinder i praktiska aktiviteter, Upplevelser av förändringar i det sociala livet med två sub-teman: ” Social interaktion och Hinder som begränsar deltagandet i sociala aktiviteter”, Självuppfattning och emotionella upplevelser, samt Upplevelser i nära relationer. Studiens resultat visar att det dagliga livet hade förändrats mer eller mindre hos personer som överlevt stroke. Patienterna upplevde hinder som begränsade möjligheter till att utföra dagliga aktiviteter och att delta i sociala aktiviteter relaterade till olika funktionshinder de fick till följd av stroke. Det förändrade sociala livet var till en viss del relaterat också till hur omgivningen såg på de strokedrabbade personer efter sjukdomen. Litteraturöversiktens resultat visade att den förändrade livssituationen efter stroke ledde till att rollfunktioner i familjen och samhället påverkades negativt vilket ledde till att en del strokedrabbade upplevde sig som en börda för andra speciellt närstående. Självbilden och självkänslan hos personer med stroke påverkades negativt genom att de försökte jämföra sin livssituation innan och efter stroke.
Referensförteckning *=Resultat artiklar
*Amosun, S.L., Nyantee, G.G., & Wiredu, E.K. (2013) Perceived and experienced restrictions in participation and autonomy among adult survivors of stroke in Ghana. African Health Science 13(1), 24- 31. Hämtad från databasen Pubmed.
Barecca, S., & Wilkins, S. (2008). Experiences of nurses working in a stroke rehabilitation unit. Journal of Advanced Nursing, 63(1), 36-44. doi: 10.1111/j.1365-
2648.2008.04648.x
Burton, C. (2000). A description of the nursing role in stroke rehabilitation. Journal of Advanced Nursing, 32(1), 174-181. doi: 10.1046/j.1365-2648.2000. 01411.x
Cameron, J.I., Cheung, A.M., Streiner, D.L., Coyte, P.C., & Stewart, D.E. (2006). Stroke Survivors’ behavioral and Psychological symptoms are associated with informal caregivrs’ experiences of depression. Archives of physical Medicine and
Rehabilitation, 87(2), 177-183. Hämtad från databasen Pubmed.
Carlsson, G. (2007). Mild stroke- Consequences in everyday life, coping, and life satisfaction.
Akademisk avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
*Carlsson, E., Ehrenberg, A., & Ehnfors, M. (2004). Stroke and eating difficulties: long-term experiences. Journal of clinical Nursing, 13(7), 825-834. Hämtad från databasen Medline.
Claesson, L., Linden, T., Skoog, I., & Blomstrand, C. (2005). Cognitive impairment after stroke – impact on activities of daily living and cots of care for elderly people. The Göterborg 70+ stroke study. Cerebrovascular Diseases, 19(2), 102-109. Hämtad från databasen Pubmed.
Close, H., & Procters, S. (1999). Coping strategies used by hospitalized stroke patients:
implications for continuity and management of care. Journal for Advanced nursing, 29(1), 138-144.
Dahlin, Å. (2012) Närstående. I A-C. Jönsson (Red.) Strokepatienters, närstående och vårdares perspektiv (s. 41–47). Lund: Studentlitteratur.
*Dalvandi, A., Heikkilä, K., Maddah, S.S., Khankeh, H.R., & Ekman, S.L. (2010). Life experiences after stroke among Iranian stroke survivors. International Nursing Review, 57(2), 247–253. Hämtad från databasen Pubmed.
Ekstam, L., Johannson, U., Guidetti, S., Eriksson, G., & Ytterberg, C. (2015). The combined perceptions of people with stroke and their cares regarding rehabilitation needs 1 year after stroke: a mixed methods study. British Medical Journal, doi:
10.1136/bmjopen-2014-006784.
Engström, B., Nilsson, R., & William, A. (2005). Omvårdnad vid stroke: State of art.
Stockholm: Gothia.
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar patofysiologi, omvårdnad, behandling (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Fallahpour, M., Jonsson, H., Joghataei, M.T., Nasrabadi, A.N., & Tham, K. (2013). “I am not living my life”: lived experience of participation in everyday occupations after stroke in Tehran. Journal of Rehabilitation Medicine, 45(6), 528–534.
doi:10,2340/16501977–1143.
Foley, G., O'Mahony, P., & Hardiman, O. (2007). Perceptions of quality of life in people with ALS: Effects of coping and health care. Amyotrophic Lateral Sclerosis, 8(3), 164–
169. Hämtad från databasen Pubmed.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbete (2 uppl., s. 133–143). Lund:
Studentlitteratur AB.
Gallagher, P., & Maclachlan, M. (2001). Adjustment to an Artificial Limb: A Qualitative Perspective. Journal of Health Psychology, 6(1) 85-100. Hämtad från databasen Pubmed.
*Gilworth, G., Phil, M., Cert, A., Sansam, K., & Kent, R.M. (2009). Personal experiences of returning to work following stroke: An exploratory study. Work, 34(1), 95- 103.
Hämtad från databasen Medline.
Hallström, I., & Elander, G. (2001). Needs during hospitalization: definitions and descriptions made by patients. Nursing Ethics, 8(5), 409-418. Hämtad från databasen Pubmed.
Hogden, A., Greenfield, D., Nugus, P., & Kiernan, M.C. (2012). What influences patient decision-making in amyotrophic lateral sclerosis multidisciplinary care? A study of patient perspectives. Patient preference and Adherence 6, 829-838. doi:
10.2147/37851.
Horgan, O., & Maclachlan, M. (2004). Psychosocial adjustment to lower- limb amputation: A review. Disability and Rehabilitation, 14(15), 837–850.
Hulter, B. (2014). Sexualitet. I A. Edberg & H. Wijk (red.) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses [ICN]. (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.
Jansson, W. & Almberg, B. (2011). Gerontologi och geriatrik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kamen, S. (1997). Oral health care for stroke survivor. Journal- California Dental association, 25(4), 297-303. Hämtad från databasen Pubmed.
*Kitson, A.L., Dow, C., Calabrese, J.D., Locock, L., & Muntlin, Athlin, Å. (2013). Stroke survivors’ experiences of the fundamentals of care: A qualitative analysis.
International Journal of Nursing Studies, 50(2013), 392- 403. Hämtad från databasen Cinahl complete.
Kumlien, S., & Axelsson, K. (2000) The nursing care of stroke patients in nursing homes.
Nurses`s description and experiences relating to cognition and mood. Journal of Clinical Nursing 9(4), 489-497.
Long, A.F., Kneafsey, R., Ryan, J., & Berry, J. (2002). The role of the nurse with the multi-professional rehabilitation team. Journal of Advanced Nursing 37(1), 70-78.
*Murray, C.D., & Harrison, B. (2004). The meaning and experience of being a stroke survivor: an interpretative phenomenological analysis. An international multidisciplinary journal 26(13) 808-816. Hämtad från databasen Medline.
Nir, Z., Zolotogorsky, Z., & Sugerman, H. (2004). Structured nursing intervention versus routine rehabilitation after stroke. American Journal of physical medicine &
rehabilitation, 83(7), 552–559.
Nordin, M. (2001). Närståendes upplevelser i samband med maka/makes/sambos insjuknande I stroke. Inst. för omvårdnad, Umeå universitet. Magisteruppsats.
Ntsiea, M.V., Aswegen, H.V., Lord, S., & Olorunju, S.S. (2014). The effect of a workplace intervention programme on return to work after stroke: a randomiserad controlled trial: Clinical rehabilitation, doi: 10.1177/0269215514554241.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Ozanne, A.O., Graneheim, U.H., & Strang, S. (2013). Finding meaning despite anxiety over life and death in amyotrophic lateral sclerosis patients. Journal of Clinical Nursing, 22(15-16), 2141–2149. doi:10.1111/jocn.12071
*Quinn, K., Murray, C.D., & Malone, C. (2014). The experience of couples when one partner has a stroke at a young age: an interpretation phenomenological analysis. An
international multidisciplinary journal 36(20), 1670–1678. Hämtad från databasen Medline.
Rasmussen, P.H. (2014). Rehabilitering och eftervård. I A. Gottsäter., A. Lindgren & P.
Wester. (Red.), Stroke och cerebrovaskulär sjukdom. (s. 333–342) Lund:
Studentlitteratur.
Roy, C., & Roberts, S.L. (1981). Theory construction in nursing: an adaptation model.
Englewood Cliffs: Prentice-Hall.
Roy, C., & Andrews, H.A. (1991). The Roy Adaption Model. The Definitive Statement.
Norwalk: Appleton & Lange.
Roy, C. (2009). The Roy adaptation model (3: e utg.). Upper Saddler River: Pearson Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.),
Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2. uppl.). (s.
97-100). Lund: Studentlitteratur.
*Simeone, S., Savini, S., Cohen, M.Z, Alvaro, R., & Vellone, E. (2015) The experience of stroke survivors three months after being discharged home: A phenomenological investigation. European journal of Cardiovascular nursing, 14(2), 162-169. Hämtad från databasen Pubmed.
Sjödahl, C., Gard, G., & Jarnlo, G.B. (2004). Coping after trans-femural amputation due to trauma or tumour – a phenomenological approach. Disability and Rehabilitation.
Vol. 26. No. 14/15, 851–861.
Socialstyrelsen. (2004). Livssituationen två̊ år efter stroke: En uppföljning av strokedrabbade och deras närstående. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Nationella riktlinjer för strokesjukvård: stöd för styrning och ledning.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Sundin, K., Jansson, L., & Norberg, A. (2000). Communication with people with stroke and aphasia: understanding through sensation without words. Journal of Clinical Nursing, 9(4), 481-488. Hämtad från databasen Pubmed.
Sundin, K., Jansson, L., & Norberg, A. (2002). Understanding between care providers and patients with stroke and aphasia: a phenomenological hermeneutic inquiry. Nursing Inquiry, 9, 93–103. Hämtad från databasen Pubmed.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2014). Omvårdnad och god vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
*Taule, T., & Råheim, M. (2014). Life changed existentially: a qualitative study of
experiences at 6-8 months after mild stroke. Disability and Rehabilitation, 36(25), 2107–2119. Hämtad från databasen Pubmed.
Ternestedt, B.M., & Norberg, A. (2009). Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv I F. Friberg &
J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 29–64).
Lund: Studentlitteratur.
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 481–495) Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Östlund, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.57–80) (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
Pubmed Quality of life
AND stroke survivors AND experience
89 Peer reviewed, full text, English language,
Pubmed Stroke survivors
AND daily activities AND Experience
51 Peer reviewed, full text, English language,
13 Peer reviewed, full text, English language,
Cinahl complete Fundamental of care AND Nursing care AND Stroke
10 Peer reviewed, full text, English language,
Medline Stroke survivor
AND experience
phenomenological
Medline Employment
AND Life AND Stroke
58 Peer reviewed, full text, English language, 2004-2016
4 3 Gilworth, G., Phil, M.,
Cert, A., Sansam, K.,
& Kent, R.M.
Medline Life after stroke
AND nursing AND experience
27 Peer reviewed, full text, English language, 2004-2016
4 2 Quinn, K., Murray,
C.D., & Malone, C.
OCH Carlsson, E., Ehrenberg, A., &
Enfors, M.
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
Syfte med studien var att bedöma de erfarna och upplevda
Deltagarna var både män och kvinnor, med ålder mellan 18–65 år.
Studieresultaten visade att stroke överlevare mötte begränsningar i delaktighet och autonomi främst i tre områden: nämligen att ta sig ut från sitt hem, involveras i arbetet och att delta i familj och sociala aktiviteter.
Miljö-mässiga hinder var en av faktorerna som gjorde det svårt för stroke överlevare att ta sig ut från sitt hem. För en del Deltagare ledde det miljömässiga hindret till
Syftet med studien var att undersöka hur människor med stroke påverkas av
ätsvårigheter under en längre tid.
urval: tre deltagare
Datainsamling:
intervjuer
Dataanalys: tematisk analysmetod
I studieresultatet framkom det ett huvudtema och tre subtema
Tema: Att sträva efter att leva ett normalt liv
Subtema:
Övergiven att lära sig på egen hand.
Upplevelsen av förlust
Att känna sig beroende.
Syfte med studien var att belysa hur stroke
överlevare upplever och uppfattar livet efter
Urval: Tio
strokepatienter. Ålder:
55–70 år gammal, hade drabbats av en stroke
Studieresultatet visar att deltagarna uppfattade att otillräckliga sociala och ekonomiskt stöd, brist på en utbildningsplan, bristande tillgång
månader, skulle kunna
och psykiska problem ledde dem till funktionella störningar (fysiska störningar såsom funktionella begränsningar, svaghet, obalans och orörlighet, vara beroende gällande ADL) och dåliga socio-ekonomiska situationen
Syfte med studien var att beskriva den levda erfarenhet och identifiera vad som karakteriserar fenomenet delaktighet i dagliga aktiviteter efter stroke, i Teheran, Iran psykologisk metod
Studieförfattare identifierade tre viktiga egenskaper för fenomenet delaktighet i dagliga aktiviteter:
”Varande”: jag kan inte utföra dagliga aktiviteter som tidigare med att återgå till arbetet
urval: Åldersgräns
därav resultatet fokuserades på ett specifikt tema med 4 subtema 8 tema
Tidigare uppfattning om stroke
Tidigare erfarenheter på sjukhus
ihållande symtom
Arbete
Påverkan på det sociala livet
Familj relationer
anpassningar på arbetet och stödsystem)
Hinder och kvarstående symtom som påverkar planer att återgå till arbetet
Ändra jobb eller karriär
Syftet med studien var att beskriva stroke
Resultatet presenterades i tre sektioner
vårdgivarna - här tog de upp saker om att vissa personaler respekterade deras integritet vid till exempel toalettbesök och vid på och avklädning.
Medan andra inte brydde sig så mycket om det.
De hade sårbara känslor oftast kring de saker som de var mest i behov av t.ex. toalettbesök, matning, elimination samt vid på och avkänning.
Syftet med studien var att utforska mening och upplevelse av att vara en stroke överlevare
Fyra teman framkom ur analysen
Förlorat sig själv
Emotionella svårigheter
kön, romantik och sexualitet
Social interaktion
Quinn, K.,
Syftet med studien var att utforska partners upplevelse av varandra när den ena drabbades
urval: Åtta deltagare.
interpretative
Syftet var att beskriva stroke överlevare
studieförfattarana fram till fem olika teman:
Ett förändrat liv
Levande minne av den akuta fasen efter stroke
Lättnad efter återhämtning från stroke
Syfte: var att utforska stroke överlevares upplevelse i samband med en tidig utskrivning
Urval: Åtta deltagare
Deltagarnas berättelser visade att livet hade förändrats mycket efter stroke.
De skillnader och likheter i patienternas upplevelser var
strukturerade enligt ett centralt tema
”liv förändrades existentiellt”
och följande underteman:
självupplevd hälsa, den förändrade kropp, praktiska aktiviteter, delta i samhället och självuppfattning.