Nedanstående avsnitt presenterar ett antal av de aspekter vi genom arbetets gång velat få in i vår studie men där utrymmet i denna uppsats ej räckt till. En del frågor och hypoteser i studien berör medarbetarnas perspektiv men en diskussion utförs endast utifrån platschefernas uppfattningar och intryck. Ett förslag på fortsatt forskning blir därför att undersöka medarbetarnas syn på vad värdegrunden har för inverkan på deras arbete och utifrån det även diskutera relationen mellan chefernas ledarskap och medarbetarnas motivation till att arbeta utifrån värdegrunden. Det går även att replikera studien för att se hur det ser ut inom andra verksamheter eller kedjor, och då undersöka om andra verksamheters värdegrunder går att begreppsliggöras utifrån samma teoretiska referensram. Kan värdegrunden förstås som en medierande artefakt och platschefen som en pedagogisk länk även inom andra verksamheter? Har värdegrunden en varumärkesetablerande effekt då man ej studerar en kedja, eller är det när en kedja studeras som värdegrunden används som verktyg för varumärkesetablering?
Ett alternativ för framtida studier är att det utifrån vår studie går att studerar hur arbetsmiljön påverkas av värdegrundens närvaro i den dagliga verksamheten. På så sätt går det att undersöka ifall medarbetarnas och platschefernas upplevelser av arbetsmiljön är positiv eller negativt, till exempel genom att sätta vår modell (Figur 3) i relation till arbetsmiljömässiga effekter. Det är även möjligt att studera hur det rent retoriskt talas om värdegrunden. Uttrycks de centrala värdena i verksamheten som vi funnit i värdegrunden? En aspekt som hade varit intressant att studera utifrån vår studie är vilken typ av ledarskap som används och vilken typ av ledarskap som bäst lämpar sig för att vara en pedagogisk länk enligt Figur 3. I det fallet skulle fokus ligga på att finna skillnader platscheferna emellan. Studien skulle även kunna användas som utgångpunkt för att ytterligare fördjupa sig i andra artefakter som påverkar varumärkesetablering. Varumärkesetablering som en pedagogisk process kan därför studeras utifrån flera aspekter med vår studie som bakgrund, då denna uppsats ger att smakprov på hur varumärkesetablering inom en kedja kan analyseras som en pedagogisk process.
Referenslista
Ball, S.J. (2012). Foucault, power, and education. New York: Routledge.
Bolman, L.G., & Deal, T.E. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Canary, H. E. (2010). Structurating Activity Theory: An Integrative Approach to Policy Knowledge.
Communication Theory, 20(1), 21–49. doi:10.1111/j.14682885.2009.01354.x
de Chernatony, L. (1999). Brand Management Through Narrowing the Gap Between Brand Identity and Brand Reputation. Journal of Marketing Management, 15(1-3), 157–179.
doi:10.1362/026725799784870432
Ellström, P.E. (2004). Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande i arbetslivet. I P.E. Ellström., & G.
Hultman (Red.), Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet (s. 17- 40). Lund: Studentlitteratur AB.
Fairhurst, G. T., & Putman, L. (2004). Organizations as Discursive Constructions. Communication Theory, 14(1), 5-26. doi: 10.1111/j.1468-2885.2004.tb00301.x
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion.
Franck, O. (2014). Värdegrunden som kanon- stöd eller börda? I O. Franck (Red.), Motbok. Kritiska perspektiv på styrdokument, lärarutbildning och skola (s. 195-219). Lund: Studentlitteratur.
Geare, A., Edgar, F., & McAndrew, I. (2009). Workplace values and beliefs: an empirical study of ideology, high commitment management and unionisation. The International Journal of Human Resource Management, 20(5), 1146-1171. doi:10.1080/09585190902850331 Granberg, O. (2003). PA, OU: personaladministration och organisationsutveckling (7 utg.).
Stockholm: Natur och kultur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–
112.
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap.
Stockholm: Statens skolverk.
Held, D., & McGrew, A. (2007). Globalization/ Anti- Globalization: Beyond the Great Divide (2.th ed.). London: Polity.
Ingelsson, P. (2009). How to create a commercial experience: Focus on Leadership, Values and Organizational Culture (Licentiatuppsats, Mid Sweden University licentiate thesis, 40).
Sundsvall: Kopieringen. Tillgänglig: http://miun.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A280242&dswid=gtm_autoEvent_1463503247128 Jönsson, S., Muhonen, T., Scholten, C., & Wigerfelt, A. S. (2013). ”Det finns inget mer svenskt än Ikea”. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(2), 27-40.
Kemp, P. (1992). Lévinas: en introduktion. Göteborg: Daidalos.
Klein, N. (2015). No logo. Stockholm: Ordfront.
Kock, H. (Red.). (2013). Arbetsplatslärande - att leda och organisera kompetensutveckling. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindeberg, K., & Erlingsdottír, G. (2007). Förändring i skandinaviskt perspektiv- nyinstitutionell teori och översättningssociologi. I D. Kärreman., & A. Rehn (Red.), Organisation- teorier om ordning och oordning (s. 31-44). Malmö: Liber.
Liukkonen, P. (2011). Värdedriven strategisk utveckling – ledarskapet, personalen och organisationen i fokus. Tallinn: OskarMedia Oü.
Løgstrup, K.E. (1994). Det etiska kravet. Göteborg: Daidalos.
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nekoranec, J. (2013). Management and Organizational Behavior. Some Basic Aspects. Journal of Defense Resources Management 4(1), 93-98.
Nilsson, C. (2009). Fronesis och den mänskliga tillvaron -en läsning av bok VI i aristoteles »nikomachiska etik». I L. Alsterdal, J. Bornemark & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap? (s. 39-54). Huddinge: Södertörns högskola.
Nussbaum, M.C. (2010). Not for profit: why democracy needs the humanities. Princeton, N.J.:
Princeton University Press
Nyström Höög, C. (2015). Värdegrundstexter – ett nytt slags uppdrag förklarspråksarbetet? Sakprosa, 7(2), Art 6.
Osbeck, C. (2004). Värdegrund i skolan. Uppdrag, elevperspektiv och didaktiska reflektioner. I G.
Colnerud & S. Hägglund (Red.), Etiska lärare- moraliska barn. Forskning kring värdefrågor i skolans praktik (s. 9-27). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för
beteendevetenskap.
Oudhuis, M., & Olsson, A. (2006). Spelar värderingar någon roll för arbetsmiljön? En studie om konsekvenser vid övergång till utländskt ägande och vid generationsskiften i företag (Arbete och Hälsa, 2006:14). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Patton, M. Q. (1990). Qualitative Evaluation and Research Methods. Beverly Hills: SAGE Publications Inc.
Ruderman, M. N., & Ernst, C. (2010). Finding Yourself – How Social Identity Affects Leadership.
Leadership in Action, 30(1), 14-18. doi: 10.1002/lia.1321
Schein, E. H. (2004). Organizational culture and leadership (3.th ed.). San Francisco: Jossey-Bass.
Sefton, M. (2012). Sunt förnuft som normaliserade konstruktionsredskap i polisstudenters tal om polisens värdegrund. I S. Lied & C. Osbeck (Red.), Religionsdidaktisk arbeid pågår!:
religionsdidaktikk i Hamar og Karlstad (s. 193-219). Vallset: Oplanske Bokforlag.
Shields, R. (2013). Globalization and International Education. London: Bloomsbury.
Spring, J. (2008). Research on Globalization and Education. Review of Educational Research, 78(2), 330-363. doi:10.3102/0034654308317846
Vallaster, C., & de Chernatony, L. (2006). Internal brand building and structuration: the role of leadership. European Journal of Marketing, 40(7/8), 761–784.
doi:10.1108/03090560610669982
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Walford, G. (2006). Research ethical guidelines and anonymity. International Journal of Research &
Method in Education, 28(1), 83-93. doi: 10.1080/01406720500036786 Åkerblom, C. (2011). Ledarskap, Makt och Känsla: En narrativ studie av unga ledare
(Doktorsavhandling, Institutionen för Industriell ekonomi och organisation, 2011:05).
Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. Tillgänglig: http://kth.diva- portal.org/smash/get/diva2:439785/FULLTEXT01
Bilagor
Bilaga 1 - Första kontakten-mejl
Hej!
Vi är tre studenter som läser ett Kandidatprogram i Pedagogik vid Göteborgs Universitet. Nu i vår skriver vi vårt examensarbete och har valt att inrikta oss på frågor kring företags policydokument och hur ledare använder dem i sitt arbete. Därför undrar vi om det finns möjlighet att vi skulle kunna få hålla en kort intervju med dig som platschef på XXX? XXX finner vi intressant då ni har tydliga värden och visioner med er verksamhet. Ditt ledarskap intresserar oss på så sätt att du arbetar nära dina anställda i verksamheten. Både du och verksamheten är självklart anonyma genom hela uppsatsen. Vi beräknar att intervjun tar cirka 15 min.
Vår ambition är inte att kritiskt granska er verksamhet utan snarare förstå hur processen ser ut mellan värdegrunden och ledarskapet. Vi besöker självklart er arbetsplats under tider som passar er.
Vi skulle vara oerhört tacksamma för er medverkan!
Mvh
Jennifer Lindbladh, Amanda Hansson & Johanna Ridderbjelke Göteborgs Universitet
Bilaga 2 – Intervjuguide
-”Du har tagit del av ett informationsblad om studien och godkänt att vi får spela in denna intervju?”
- Gå igen strukturen
Inledningsfrågor om verksamheten:
1. Hur länge har du arbetat som platschef på XXX?
• Hur många klubbar är du platschef på?
• Har du haft någon annan yrkesroll på XXX innan du blev platschef? Antal år sammanlagt?
2. Hur skulle du beskriva XXX?
• Vad är din syn på XXX?
3. Vill du berätta hur några av dina dagliga arbetsuppgifter som platschef kan se ut?
Ledarskapet:
4. Hur skulle du beskriva dig själv som platschef på XXX?
• Finns det något du skulle vilja utveckla i ditt ledarskap?
5. Vad vill du som platschef att personalen på din klubb ska förmedla till medlemmarna?
• Hur ska medlemmarna känna sig efter att de besökt din klubb?
6. Hur arbetar du som platschef för att utveckla din klubb?
• Hur utvecklas personalen? Kompetensutveckling? Workshops?
• Hur hittar ni nya träningsformer?
• Hur utvecklas styrningen och organisationen?
Samverkan:
7. Kan du beskriva relationen mellan dig och dina medarbetare?
• Kan du ge exempel på tillfällen då ni samarbetar, du och medarbetare eller medarbetare emellan?
• Har ni möten? Hur går det till? När? Varför?
• Hur arbetar du för att dina medarbetare ska trivas på din klubb?
• Får medarbetarna vara med och utveckla verksamheten?
8. Vilka egenskaper anser du är viktiga hos en medarbetare på XXX?
• Kvalitéer? Personlighetsdrag?
• Hur arbetar ni för att medarbetarna ska utveckla dessa egenskaper?
Värden:
9. Enligt er hemsida arbetar ni utifrån tydliga visioner i er verksamhet, hur upplever du att ni arbetar med dess visioner i det dagliga arbetet?
Det vara alla frågor vi hade förberett. Har du några frågor eller funderingar till oss? Får vi höra av oss till dig via mejl om det skulle dyka upp några frågor kring dina svar?
Bilaga 3 - Informationsblad
Hej!
Denna studie som du nu ska delta i utgör vårt examensarbete för kandidatprogrammet i Pedagogik vid Göteborgs Universitet. Syftet med vår studie är att undersöka ledarskap utifrån en verksamhets värdegrund. Vi har valt XXX då ni är ett företag med tydliga mål och visioner för er verksamhet. Vi finner det intressant att undersöka processen mellan företagets värdegrund och platschefernas ledarskap. Vi vill även upplysa om att vår ambition inte är att kritisk granska XXX verksamhet utan ser studien som ett sätt att försöka förstå hur värdegrunden kan användas i ett ledarskap. På så sätt kanske studien även kan komma till nytta för ert företags process i att utveckla och stärka ert ledarskap.
Vi vill informera dig om att deltagandet i studien är frivilligt och du som intervjuperson kommer vara helt anonym genom studien och har rätt till att avbryta din medverkan när som helst under processen.
Då vi analyserar er verksamhets visioner finns det en risk att utomstående som är insatta i er verksamhet kan räkna ut att vår studie undersökt XXX. Dock kommer varken du som respondent eller er verksamhet att nämnas vid namn. Det som uppges under intervjun kommer endast användas i studiens syfte och kommer ej nyttjas i några andra sammanhang. Uppsatsen kan komma att publiceras på GUPEA som är ett elektroniskt arkiv för forskningspublikationer, där ni kan ta del av den färdigställda studien vid intresse.
Vi är oerhört tacksamma för din medverkan!
Hör av dig vid eventuella frågor eller om du önskar avbryta din medverkan.
Väl mött!
Jennifer Lindbladh, 07XXXXXXXX mejladress@mejl.se Amanda Hansson, 07XXXXXXXXX mejladress@mejl.se Johanna Ridderbjelke, 07XXXXXXXX mejladress@mejl.se