Det ”kejsarens nya kläder-syndrom” som framkommit i studien vore intressant att forska vidare kring. Då tystnadskulturen och upplevelsen av att inte kunna vara öppen med känslor vidmakthålls genom en föreställning om att andra gruppmedlemmar är negativt inställda till att uttrycka känslor som leder till social anpassning, inte påvisats i andra studier, skulle vidare forskning kunna undersöka detta djupare. En jämförande studie med yrken av liknande
karaktär, så som militär, brandförsvar och ambulanspersonal, vore också intressant att se samt diskutera orsaker till potentiella skillnader.
För ledarskapsforskningen och för Polismyndighetens utveckling, vore det intressant att studera ledarstilar som är positiva för en gynnsam samtalsmiljö där känslor upplevs kunna behandlas. Vidare kunde gruppdynamik och sammansättning studeras i samma syfte.
Ett ytterligare förslag till vidare forskning är en studie om ett samband mellan psykisk (o)hälsa och upplevelsen av möjlighet att uttrycka känslor samt att faktiskt uttrycka känslor. I föreliggande studie har informanterna gett samstämmiga svar i att någon form av samtal är nödvändigt och därför vore dess inverkan på hälsa spännande att öka kunskapen om.
29
L
ITTERATURFÖRTECKNINGAlvinius, A., Elfgren Boström, M. & Larsson, G. (2015). Leaders as emotional managers Emotion management in response organisations during a hostage taking in a Swedish prison. Leadership & Organization Development Journal, 36 (6), s. 1-16.
Doi:10.1108/LODJ-11-2013-0142
Alvinius, A. (2016). Kvalitativ metod och intervjuanalys: Praktiska råd
Alvinius, A., Johansson, E. & Larsson, G. (2016). Negative organizations: antecedents of negative leadership. In D. Watola & D. Woycheshin (Ed.). Negative leadership:
international perspectives (pp. 57-74). Kingston, Ontario: Canadian Defence
Academy Press
Alvesson, M. (2013). Organisation och ledning: ett något skeptiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur
Andersson, B., Tedfeldt, E-L. & Larsson, G. (2009). Avlastande samtal för yrkesgrupper:
Handbok för samtalsledare. Lund: Studentlitteratur
Arbetsmiljöverket. (2016). Korta arbetsskadefakta Nr. 4/2016: Blåljusbranscher. Hämtad 170922 från Arbetsmiljöverket
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-blaljusbranscher- korta-arbetsskadefakta-4-2016-faktablad.pdf
Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall. Berntson, E., Bernhard-Ottel, C., Hellgren, J., Näswall, K. & Sverke, M. (2016).
Enkätmetodik. Stockholm: Natur & kultur
Brown, M. E., & Treviño, L. K. (2006). Ethical leadership: A review and future directions.
The Leadership Quarterly. 17 (6), s. 595-616. Doi: 10.1016/j.leaqua.2006.10.004 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Connell, R. (2008) Maskuliniteter. (2. uppl). Göteborg: Daidalos
Connell, R. & Messerschmidt, J.W. (2005). Hegemonic masculinity?: rethinking the concept. Gender & society. 19 (6), s. 829–859
Eklund, N. (2013). Polisverksamheten: en balansgång mellan politik och juridik. I N. Eklund, & L. Landström (Red.), Polisen - verksamhet och arbete (s. 19-40). Malmö: Liber. Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5 uppl.).
Stockholm: Wolters Kluwer
Glaser, B. G. (2010). Att göra grundad teori: problem, frågor och diskussion. Växjö: Thuleducare
Glaser, B. G., & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for
qualitative research. New York: Aldine de Gruyter.
Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur
Hjorth, A. (2009-03-11). Satsning på handledning uteblev. Polistidningen. Hämtad 170923 från Polistidningen: http://polistidningen.se/2009/11/satsning-pa-handledning-uteblev/
30 Larsson, G. (2013). Ledarskap under stress. (2. uppl.). Stockholm: Liber
Larsson, G. (1993). Emotionally supportive counselling for health care personnel led by social welfare workers: effects on well-being. Scandinavian journal of social
welfare(2), s. 43-46
Larsson, G., & Tedfeldt, E.-L. (u.å.). Kamratstöd, avlastningssamtal och debriefingsamtal för
insatspersonal: utvärdering av en utbildningsinsats i Värmland. Karlstad:
Räddningsverket
Larsson, G., Tedfeldt, E-L. & Andersson, B. (1999). Conditions affecting experiences of the quality of psychological debriefings: preliminary findings from a grounded theory study. International Journal of Emergency Mental Health. 1 (2), s. 91-97
Lauritz, L-E. & Hansson, J. (2013). I N., Eklund & L., Landström (red.) Polisen – verksamhet
och arbete (s. 66-82). Malmö: Liber
Motion 2005/06:Ju368. Polisen. Hämtad 170926 från Riksdagen:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/polisen_GT02Ju368 Polisen. (u.å.a.). Arbetsmetoder: Polisen. Hämtat 170922 från Polisen: https://polisen.se/Om-
polisen/Sa-arbetar-Polisen/
Polisen. (u.å.b). Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer: en nationell inriktning . Hämtat 170922 från Polisen:
https://www.polisen.se/PageFiles/474556/Kompetensprofiler110427.pdf
Polisförbundet. (2009). Polisen och etiken: en undersökning bland 1485 poliser. Hämtat 170921från Polisförbundet:
http://www.blaljus.nu/sites/default/files/filarkiv/pdf/2012_arkiv/Etiken%20oc...PDF Polismyndigheten. (2017). Polisens verksamhetsplan för 2017-2018. Hämtat 170920 från
Polisen:
https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Om%20polisen/01%20Nationellt /Polisens%20verksamhetsplan%202017-2018.pdf
Regeringen, (2017). Uppdrag till Polismyndigheten angående förbättrad arbetsmiljö och fler
karriärvägar för polisanställda. Diarienummer: Ju2017/06645/PO. Hämtad 170921
från Regeringskansliet: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/08/uppdrag- till-polismyndigheten-angaende-forbattrad-arbetsmiljo-och-fler-karriarvagar-for- polisanstallda/
Rikspolisstyrelsen. (2008). Krisstöd och förebyggande åtgärder: riktlinjer för det
psykosociala stödet i Polisen. Hämtat 170913 från Rikspolisstyrelsen:
http://www.partsradet.se/wp-
content/uploads/2014/04/Riktlinjer_for_det_psykosociala_stodet_inom_polisen.pdf SFS 1984:387. Polislagen. Hämtat 170923 från Riksdagen:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/polislag-1984387_sfs-1984-387
SOU 2005/06:JuU14. Polisfrågor. Justitieutskottets betänkande. Från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/arende/betankande/polisfragor_GT01JuU14/html
Statistiska centralbyrån. (2015). Yrkesregistret med yrkesstatistik 2015: yrkesstrukturen i
31 https://www.scb.se/contentassets/982742930b774ff49ba5a7056d069992/am0208_201 5a01_sm_am33sm1701.pdf
Sundström, E. (2013). Polisen i förändring - om hälsa och ledarskap i en föränderlig
organisation. i N. Eklund, & L. Landström (Red.), Polisen - verksamhet och arbete (s. 115-138). Malmö: Liber
Treviño, L. K., Brown, M., & Hartman, L. P. (2003). A qualitative investigation of perceived executive ethical leadership: Perceptions from inside and outside the executive suite.
Human Relations, 56(1), s. 5−37
van Vugt, M. & Ronay, R. (2013). The evolutionary psychology of leadership: Theory, review, and roadmap. Organizational Psychology Review, 4(1), s. 74-95.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (2 uppl.). Stockholm: Vetenskapsrådet. Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P. & Linghag, S. (2011). Det ordnar sig. Lund:
Studentlitteratur
Waters, J. A., & Ussery, W. (2007). Police stress: history, contributing factors, symptoms and interventions. Policing: an international journal of police strategies & management,
30(2), s. 169-188
Wieslander, M. (2016). Den talande tystnaden: utvärdering om anställdas uttrycksmöjligheter
i polisområde Östergötland. Polismyndigheten
32