• No results found

6 SLUTSATSER

6.3 F ÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

Ett förslag till vidare forskning kan vara att göra en fallstudie, att forskaren tittar på ett speci-fikt företag och intervjuar anställda på olika nivåer inom företaget. Då går det att få en bredare och djupare förståelse för hur ett specifikt företag väljer att jobba med motivation. Då får forskaren också med motivation ur olika aspekter vilket kan vara intressant att undersöka.

En annan möjlighet är att göra en liknande undersökning men att då inrikta sig mot medarbe-tarnas perspektiv och sedan ställa undersökningen mot denna undersökning. Då får forskarna möjlighet att jämföra de olika resultaten som framkommit ur studierna.

Ett annat förslag på vidare forskning är att fördjupa sig inom en av nyckelfaktorerna som vi brutit ner från fenomenet motivation. Forskarna kan då inrikta sig på ett mer specifikt område och ha mer ingående och detaljerande frågeställningar.

KÄLLFÖRTECKNING

Artiklar

 Fahlberg, C (2010), ”Svenska toppchefer ser brister med bonussystem”, [Elektronisk] Da-gens Nyheter, 2012-03-28. Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/svenska-toppchefer-ser-brister-med-bonussystemen [2010-07-12]

Böcker

Angelöw, B. (2006). ”Arbetsglädje: att skapa större arbetslust”. Lund: Studentlitteratur

Angelöw, B. (2002). ”Friskare arbetsplatser – Att utveckla en attraktiv hälsosam och väl-fungerande arbetsplats”. Lund: Studentlitteratur

 Arvidsson, P. (2005). ”Styrning med belöningssystem – Två fallstudier om effekter av be-löningssystem som styrmedel”. Stockholm: EFI

Boethius, S. & Ehdin, M. (1994). ”Myten om moroten”. Södertälje: Svenska Dagbladets Förlags AB

Bohman, A. & Carlsson, K. (2011) ”Karriärplanering”. Stockholm: Bonnier Utbildning

 Bruzelius, L.H. & Skärvad, P-H. (2000). ”Integrerad organisationslära”. Lund: Student-litteratur

 Bryman, A. & Bell, E. (2005). ”Företagsekonomiska forskningsmetoder”. Malmö: Liber AB

Carlzon, J. (2008). ”Riv pyramiderna”. Stockholm: Natur och kultur

Driver, M.J., Brousseau, K.R. & Hunsaker, P.L. (1993). “The dynamic decision maker - five decision styles for executive and business success”. San Francisco: Jossey-Bass Pub-lishers

 Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T., & Styhre A. (2008). ”Organisation och organise-ring”. Malmö: Liber AB

Jacobsen, D.I. (2002). ”Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen”. Lund: Studentlitteratur

 Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2008). “Hur moderna organisationer fungerar”. Lund:

Studentlitteratur

 Olve, N-G (red). & Samuelson, L.A. (red) (2008). ”Controllerhandboken”. Malmö: Liber AB

 Patel, R. & Davidson, B. (2011). ”Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning”. Lund: Studentlitteratur

 Persson, B. (1994). ”Incitamentlöner – Lönepolitik Arbetsmotivation Produktivitet”.

Stockholm: SNS Förlag

 Porter, L.W., Bigley, G.A. & Steers, R.M. (2003). “Motivation and work behavior”, New York: McGraw-Hill Higher Education

Schou, P. (1991). “Arbetsmotivation: en studie av ingenjörer”. Stockholm: Akademisk avhandling

 Svensson, A. & Wilhelmson, L. (1989). ”Belöningssystem”. Arlöv: SIPU

Internet

Nationalencyklopedin, ”Behovshierarki”,

http://www.ne.se/lang/behovshierarki?i_h_word=maslow Hämtad 2012-04-30

 Arbetsmiljölagen, http://www.av.se/lagochratt/aml Hämtad 2012-04-11

Nationalencyklopedin, ”Karriär”, http://www.ne.se/kort/karri%C3%A4r, Hämtad 2012-04-17

Kommunala Företagens Samorganisation, ”Bevisat lönsamt att investera i medarbetarnas hälsa”, http://www.kfs.net/projekt/ahametodik.asp

Hämtad 2012-03-31

 Notisum, (2011-08-05), ”Arbetsmiljölag (1977:1160)”, http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19771160.HTM Hämtad 2012-05-21

Muntliga

 Swedbank, Kalmar

Nicklas Fröding, Kontorschef

 Handelsbanken, Kalmar Ola Tyrberg, Kontorschef

 PwC, Kalmar

Per Sturesson, Kontorschef

 Nordea, Kalmar

Göran Persson, Kontorschef

Uppsats

 Eliasson, E., Folkesson, K., Kristensson, E., Ljubez, T. & Nilsson, I. (2011). ”E-handel och dess barriärer – en studie om”. Kalmar: Linnéuniversitetet

Johnson, M. & Skärström, S. (2005) ”Belöningssystem – ett incitament för ökad motiva-tion? – En fallstudie på Nordea”. Stockholm: Södertörns Högskola

Le, T. (2010). ”Belöning för vem, vad och hur? – En studie om belöningssystem i Liljas Personbilar och ONOFF”. Kalmar: Linnéuniversitet

 Lundström, M. (1988). ”Ansvarstagande och normativ teori 1” [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.sciecom.org/ojs/index.php/st/article/viewFile/3361/2932

 Nordström, U. (2010). ”Delegering av ansvar”, Luleå; LTU

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjufrågor

Inledande frågor – besvarades via e-post

 Hur länge har du jobbat här?

 Hur länge har du jobbat i chefposition?

o Hur har du kommit till chefsposition?

o Hur upplever du dig som chef?

 Anser du att du har ett intressant yrke?

o Vad motiverar dig i ditt arbete?

o Vad ökar din motivation?

o Vad skulle minska din motivation?

 Hur upplever du din arbetsplats ur fysiskt och psykosocialt hänseende?

Arbetsmiljö

 Arbetar ni med arbetsmiljön för att motivera anställda till att göra ett så effektivt jobb som möjligt?

o Dresscode, o Inredning,

o Arbetstider – flex, o Medarbetare

 Är företagets förväntningar på Era anställda höga?

o Press/Stress

 Friskvård

 Bekräftelse Ansvar

 Hur ser företaget på ansvarsfördelning?

o Har de anställda ”fria händer” till att ta eget initiativ?

o Kan ansvarsfördelning öka motivationen bland de anställda?

Karriär

 Kan företaget erbjuda de anställda, utveckling inom företaget?

o Personligt?

o Socialt?

o Karriärmässigt?

 Vid nej, tycker Ni inte att karriären är ett viktigt moment för utvecklingen av kunskapska-pitalet?

Belöning

 Används belöning i företaget som en morot för de anställda?

 Tror Ni, som företag, att belöning bidrar till de anställdas motivation?

o Positivt? Negativt?

o Monetära? Icke-monetära?

 Vid nej, varför inte?

o Annan motivationsteknik?

 Förekommer de någon form av bestraffning?

o Direkt eller indirekt bestraffning

 Vid ja, varför?

 Vid nej, varför inte?

 Vilka prestationer hos medarbetarna vill företaget premiera?

 

Linnéuniversitet – kvalitet och kompetens i fokus

Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet.

Linnéuniversitetet är resultatet av en vilja att öka kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential för utbildning och forskning, och spela en framträdande roll i samverkan med det omgivande samhället. Linnéuniversitetet erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens.

Linnéuniversitetet är ett modernt internationellt universitet som betonar nyfikenhet, nytänkande och nyttiggörande. För oss är närhet till studenterna, världen och framtiden i fokus.

Linnéuniversitetet

Related documents