F ÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

I relation till den tidigare forskning som vi har funnit på området upplever vi att det skulle behövas mer forskning kring samhällets stöd och insatser, både utifrån ungdomarnas, föräldrarnas samt socialtjänsten perspektiv. Vi anser att det är viktigt att undersöka vad ungdomarna och föräldrarna vill ha hjälp med samt vad som är möjligt utifrån socialtjänstens perspektiv. Ett fåtal studier finns gjorda kring detta område, dock upplever vi att fler studier även bör rikta sig mot vilka stöd och insatser som redan finns idag och vilka av dessa insatser som anses ha fungerat. Det skulle även vara intressant att intervjua ungdomar som har rymt eller kastats ut hemifrån för att se hur deras liv senare har gestaltat sig och eventuellt göra en jämförande studie mellan tjejer och killar.

Referenslista

Andersson, G. & Swärd, H. (2007). Barn utan hem. Olika perspektiv. Danmark:

Studentlitteratur.

Berger, P.L. & Luckman, T. (1998). Kunskapssociologi, Hur individen uppfattar och formar sin verklighet. Falun: AiT

Burr, V. (2003). Social constructionism. East Sussex; Routledge

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (Red.) (2004). Metodpraktikan.

Stockholm: Norstedts Juridik AB Föräldrabalken (1949:381).

Giota, J. (2005). "Exempel på forskningsetiska krav i enkätundersökningar", i: S. Larsson, J.

Lilja, & K. Mannheimer, Forskningsmetoder i socialt arbete (pp. 251-268). Lund:

Studentlitteratur

Humanistiska- och samhällsvetenskapliga rådet (1999), Etikregler för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [www dokument] URL

http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (Läst 2007-11-05)

Hutson, S & Liddiard, M. (1994). Youth Homelessness - The Construction of a Social Issue.

London: Macmillan Press

James, A., Jenks, C. & Prout, A. (1998) Theorizing Childhood. UK Cambridge: Polity Press Kvale, S. (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur

Larsson, S. (2005), "Teori, metod och empiri", i: S. Larsson, J. Lilja, & K. Mannheimer, Forskningsmetoder i socialt arbete (pp.19-37). Lund: Studentlitteratur

Larsson, S. (2005), "Kvalitativ metod", i: S. Larsson, J. Lilja, & K. Mannheimer, Forskningsmetoder i socialt arbete (pp.91-128). Lund: Studentlitteratur

Morgan, D. L. (1998). The Focus Group Guidebook. Thousand Oaks, CA: Sage.

Näsman, E. (1995). Vuxnas intresse av att se med barns ögon. I L. Dahlgren & K. Hultqvist, Seendet och seendets villkor (pp. 279-304). Stockholm: Gotab

Näsman, E. (2004). Barn, barndom och barns rätt. I L. Olsen (Red.), Barns makt (pp. 53-75).

Uppsala: Iustus förlag AB

Panter-Brick, C. (2000). Nobody´s children? A reconsideration of child abandonment. I C.

Panter-Brick & M. Smith (Eds.), Abandoned Children (pp. 1-26). Cambridge: Cambridge University.

Qvortrup, J. (1994). Barn halva priset - nordisk barndom i samhällsperspektiv. Esbjerg:

Sydjysk Universitetsforlag

Rizzini, I. & Butler, U. M. (2003). Life-trajectories of children and adolescents living on the streets of Rio de Janeiro. Children, Youth and Environments 13(1). Spring. [www dokument]

http://cye.colorado.edu (Hämtad 2006-10-15)

Sahlin, I. (2002) Sociala problem som verklighetskonstruktioner. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red), Perspektiv på sociala problem (pp. 109-129). Stockholm: Natur och Kultur

Sjöberg, M. (1992) Utsatta barn i Sverige. En rapport om konventionen om barnets rättigheter och i viss särskilt utsatta grupper av barn i Sverige. Stockholm: Rädda barnen

Sjöblom, Y. (1995) När banden brister – Varför rymmer ungdomar hemifrån? (FoU-rapport 1995:8) Stockholm: Stockholms socialtjänsts Forsknings- och Utvecklingsbyrå.

Sjöblom, Y. (2002). På väg ut. När ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån – ur socialtjänstens perspektiv (Rapport i socialt arbete nr 103). Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.

Stein, M., Rees, G. & Frost, N. (1994). Running the risk. Young people on the streets of Britian today. London: The Children´s Society.

Stein, M. (1999). Still Running. Children on the Streets in the UK. London: The Children´s Society.

Stockholms stadsmission (2008). [www document]

http://www.stadsmissionen.se/zino.aspx?articleID=676 (Läst 2008-01-11)

Sundell, K. (1993). Ung och övergiven. En undersökning av ”gatubarn” i Stockholm city (FoU-rapport 1993:7). Stockholm: Stockholms socialtjänsts Forsknings- och Utvecklingsbyrå.

Van der Ploeg, J. & Scholte, E. (1997). Homeless Youth. London: SAGE Publications.

Veale, A., Taylor, M. & Linehan, C. (2000). Psychological perspectives of ’abandoned’ and

’abandoning’ street children. I C. Panter-Brick & M. Smith (Eds.), Abandoned Children (pp.

131-145). Cambridge: Cambridge University.

Wardhaugh, J. (2000). Sub City: Young People, Homelessness and Crime. England: Ashgate Publishing.

Wenneberg, S. (2001). Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Malmö:

Liber AB.

Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1. Brev till skolorna

Tillfälligt uppbrott – ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån

Hej! Vi är två socionomstuderande från Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete som är i slutet av vår utbildning och ska göra vårt avslutande examensarbete. Arbetet görs i anslutning till ett projektsamarbete mellan Institutionen för socialt arbete och Rädda Barnen, som undersöker förekomsten av ungdomar som varit med om ett uppbrott från familjen i form av att de rymt eller blivit utkastade hemifrån.

Inom de kommande tio veckorna har vi ambitionen att i vårt examensarbete undersöka gymnasieungdomars attityder kring ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån. Vilken bild finns om dessa ungdomar och hur har denna bild skapats? Vi är även intresserade av att veta vad ungdomarna tror att samhället gör för att hjälpa utsatta ungdomar och vad de tycker samhället bör göra?

Vi kommer att använda oss av fokusgrupper, som innebär att en mindre grupp ungdomar träffas och diskuterar sina attityder och upplevelser kring ämnet i fråga. På detta sätt kan vi ta del av ungdomarnas egna perspektiv med närvaro och ledning av oss. Vår avsikt är att samla två grupper, varav en tjej- och en killgrupp, med ca fem gymnasieungdomar i varje för en diskussion. Medverkandet ska vara frivilligt och ungdomarna kan avbryta deltagandet om de så önskar. Fokusgruppsintervjuerna kommer att spelas in på kassettband för att sedan

transkriberas av oss. Efter transkriberingen kommer banden att spelas över. Materialet

kommer att behandlas konfidentiellt och omarbetas så att uppgifter som lämnas inte ska kunna kopplas till enskilda elever eller skolor. Ingen utomstående förutom undertecknade och

handledare kommer ha tillgång till materialet.

För att kunna fullfölja studien behöver vi er tillåtelse och hjälp med att samla ihop en grupp bestående enbart av killar. Vi planerar att fullfölja intervjuerna tidigast vecka 47 och senast vecka 48 och är därför tacksamma för ett så snabbt svar som möjligt. När arbetet är slutfört kommer ni och ungdomarna få möjligheten att ta del av den färdiga uppsatsen och de slutsatser studien kommit fram till. Vår avsikt är att utföra studien i skolans lokaler men ämnar ej inkräkta på lärarens arbetstider eller elevernas skoltid.

Vi hör av oss inom de närmsta dagarna och hoppas ni är intresserade av att delta i studien, vi berättar gärna mer och svarar på eventuella frågor. Är det något ni undrar över eller vill veta mer om så får ni gärna kontakta oss på nedanstående uppgifter.

Med vänlig hälsning

Jenny Hammarlund Marianna Malmsten Tfn: xxx-xxxxxxx Tfn: xxx-xxxxxxx E-mail: xxx E-mail: xxx

Ansvarig handledare: Yvonne Sjöblom

Stockholms universitet – Institutionen för Socialt arbete Tfn: xx-xx xx xx

yvonne.sjoblom@socarb.su.se

Bilaga 2. Intervjuguide

Tillfälligt uppbrott - ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån.

Viktiga saker att tänka på och informera om före och under gruppintervjun:

Informera om Vetenskapsrådets etiska principer

Vara noga med att de bara behöver tala om det som de vill dela med sig av.

Att det som tas upp i gruppen stannar i detta rum och är ingenting man ska prata om utanför.

Att de har rätt att avbryta sin medverkan i intervjun när helst de önskar

Vi önskar att de skall föra en självständig diskussion i den mån det är möjligt.

Förklara vilka våra roller är under intervjun (en är moderator och den andra för anteckningar osv.)

Börja med att fråga hur de känner efter att ha sett filmsekvensen.

Introduktionsfråga:

Vad tänker ni kring hemlösa, gatubarn och ungdomar som kastats ut/rymt hemifrån? Ser ni några skillnader? (diskutera ett begrepp i taget)

Tema 1 Vilken bild har intervjupersonerna av ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån?

1. Varför tror ni att ungdomar rymmer/kastas ut hemifrån?

2. Hur tror ni att man lever sitt liv om man inte bor hemma och vilka situationer tror ni att man kan hamna i?

3. Finns det något som ni tror kan vara positivt/negativt med att inte bo hemma?

Tema 2 Hur har intervjupersonerna skapat sin bild av fenomenet?

1. Har ni sett någon film eller läst någon bok som handlar om ungdomar som rymmer eller kastas ut hemifrån? (om ja, hur tror ni att er bild har påverkats av detta, alltså media)

2. Känner ni någon som har rymt eller kastats ut hemifrån?

3. Har någon av er rymt hemifrån någon gång eller funderat på att göra det?

4. Hur många ungdomar som rymt/kastats ut hemifrån tror ni att det finns i Sverige/Stockholm?

5. Tror ni att alla ungdomar kan hamna i den situationen?

Tema 3 Vad har intervjupersonerna för tankar kring stöd och insatser?

1. Vilken hjälp anser ni att ungdomarna borde få?

2. Vilken hjälp tror ni att en ungdom kan få från samhället i stort? (skola, kompisar, organisationer och socialtjänsten)

3. Vilken hjälp tror ni saknas och skulle behövas?

4. Vad tror ni att ni själva skulle vilja ha hjälp med om ni hamnade i en sådan situation?

Och vart skulle ni vända er?

Tema 4 Vilka tankar har intervjupersonerna kring ungdomarnas vuxenblivande?

1. Hur tror ni ungdomar påverkas av att inte ha stöd från föräldrar eller andra viktiga vuxna?

2. Hur tror ni att man klarar av att bli vuxen och självständig om man har erfarenhet av att ha rymt eller kastats ut hemifrån?

3. Tror ni att det finns någon skillnad mellan de ungdomar som har denna erfarenhet och de som inte har det i deras sätt att bli vuxna på?

Avslutningsvis: Kort summera vad som har tagits upp och ge deltagarna en möjlighet att reflektera kring vad som sagts i diskussionen. Även fråga om det är någon som vill tillägga något.