Något som vi kommit att fundera över i arbetet med denna uppsats och som vi finner mycket intressant för vidare forskning är att det finns många studier gjorda om bibliotek och ungdomar, men att de allra flesta av dessa koncentreras till biblioteken och
bibliotekarierna. Det finns inte lika många studier som riktar in sig på själva användarna – ungdomarna – och hur de ser på verksamheten. Jenkins talar om att de som förväntas
126 Rydsjö, Kerstin (1994). s. 125
127 Rydsjö, Kerstin (2001). s. 2f
74
använda bibliotekets speciella service och program – ungdomarna själva – är den komponent bibliotekshistoriker utforskat i minst utsträckning128.
Vi tycker att det skulle vara mycket intressant att se mer djupgående studier över ungdomar och deras relationer till bibliotek. Att spegla verksamheter ur olika användares perspektiv anser vi vara fruktsamt, då det på så sätt kan framkomma synpunkter på och åsikter om biblioteksverksamhet, som i sin tur kan vara värdefulla för biblioteket, då de ger vetskap om vad som är bra och vad som borde förändras. På så sätt kan dessa studier hjälpa till att bygga upp en fungerande ungdomsverksamhet ute på biblioteken.
Som vi tidigare nämnt ryms inte frågan om skolbibliotekens relation till och verksamhet för ungdomar inom ramen för denna uppsats. Vi har funnit mycket material om detta i Biblioteksbladet, men inte kunnat använda oss av det. Vi tycker dock att detta med skolbibliotek och dess relation till ungdomar är något som skulle vara intressant att se vidare studier om.
128 Jenkins, Christine A (2000). s. 121
75
7 Sammanfattning
I denna studie är syftet att undersöka hur synen på ungdomar och ungdomsverksamhet porträtterats i Biblioteksbladet från dess start 1916 fram till 2005. Vi vill med denna uppsats undersöka vilken syn på ungdomar och verksamhet på bibliotek för ungdomar som framkommer i artiklarna.
Vi analyserar vårt material med hjälp av diskursanalys för att på så sätt försöka identifiera olika diskurser om ungdomar och ungdomsverksamhet i vårt material. Detta gör vi med utgångspunkt i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.
Resultatet av vår analys relaterar vi sedan till den tyska socialisationsforskaren Thomas Ziehes teorier om ungdomars uppväxtvillkor i dagens samhälle, för att på så sätt få ett bredare perspektiv på materialet.
Utifrån de frågeställningar och den analysmodell som presenterats analyseras 73 artiklar publicerade i Biblioteksbladet mellan åren 1916 och 2005. Resultatet av analysen visar slutligen fyra av oss identifierade diskurser om bibliotekens syn på ungdomar och ungdomsverksamhet. Dessa fyra diskurser är: den fostrande diskursen, den nymodiga diskursen, den uppsökande diskursen och unga vuxna-diskursen. I den fostrande diskursen ser vi att biblioteken tar på sig en fostrande roll i samband med verksamhet för ungdomar. Här är det ungdomarna som ska anpassa sig efter biblioteket medan det i den nymodiga diskursen istället är biblioteket som försöker anpassa sig till ungdomarna och deras intressen. I den uppsökande diskursen koncentreras biblioteksverksamheten på uppsökandet av ungdomar på bland annat fritidsgårdar och på att få de så kallade ickeanvändarna att komma till biblioteken. Unga vuxna-diskursen präglas av en motsättning mellan två synsätt på bibliotekets uppgift i samhället. Det ena förespråkar traditionell biblioteksverksamhet, med fokus på bestånd och utlån. Det andra
argumenterar för biblioteket som en knutpunkt med information från myndigheter och organisationer i samhället. Enligt detta synsätt bör biblioteket ägna sig mycket åt kringverksamhet.
Något som vi funnit intressant med resultatet av analysen är den röda tråd som löper genom alla fyra diskurserna. Denna visar på olika problem i relationen mellan
biblioteket och ungdomarna – detta är något som aldrig verkar försvinna. Redan i den första, fostrande diskursen syns dessa problem, och vi ser dem sedan genom alla de efterföljande diskurserna. Problemens art förändras, men grunden är och förblir densamma – relationen mellan ungdomar och bibliotek fortsätter hela tiden att vara ansträngd. Det verkar vara svårt för biblioteket att komma fram till en fungerande lösning på verksamhet för ungdomar.
76
8 Källförteckning
Opublicerade källor
Danielsson, Magdalena & Degerth, Ulrika (2004). ”Libraries are like those places where they keep dead people”: Vad har skrivits om ungdomsverksamhet på bibliotek och ungdomars syn på biblioteken? Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/
Biblioteks- och informationsvetenskap (B-uppsats i biblioteks- och informations-vetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och informationsinformations-vetenskap) Publicerade källor
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Auraldsson, Kerstin, Danielsson, Marie & Åberg, Åke (1983). Tema barnbibliotek: Tre uppsatser. Litteratur och samhälle 1983:1-2. Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur
Biblioteksbladet (2002). Nr 9
Braverman, Miriam (1979). Youth, society and the public library. Chicago: American Library Association
Budd, John M & Raber, Douglas (1996). Discourse Analysis: Method and Application in the Study of Information. Information Processing & Management, vol. 32, nr.2. s.
217-226
Dahlkvist, Susanne (2003). Att arbeta för ungdomar på folkbibliotek: Hur visar sig bibliotekariens synsätt och kunskaper? Borås: Högskolan i Borås,
Biblioteks-högskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2003:94)
Dahlström, Britt (2000). ”Stå mellan hyllorna och kramas”: Bibliotekariers attityder till ungdomars biblioteksanvändning och läsning. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och informationsvetenskap, 2000:8)
Fornäs, Johan, Boëthius, Ulf, Forsman, Michael, Ganetz, Hillevi & Reimer, Bo (1994).
Ungdomskultur i Sverige. FSU-rapport nr, 6. Stockholm/Stehag:Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Frohman, Bernd (1994) Discourse Analysis as a Research Method in Library and Information Science, Library & Information Science Research 16: 119-138
77
Hedemark, Åse, Hedman, Jenny & Sundin, Olof (2005). Speaking of users: on user discourses in the field of public libraries. Information Reserarch, vol. 10, no. 2 Hedemark, Åse & Hedman, Jenny (2002). Vad sägs om användare?: folkbibliotekens användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2002:61)
Ingefjord, Andreas (2003). Målgruppsanpassad verksamhet på folkbibliotek. Lund:
Lunds universitet/Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet)
Jenkins, Christine A (2000). The history of youth services librarianship: A review of the research literature. Libraries and Culture; 35 (1) Winter 2000, p.103-40.
Jönsson, Malin & Samuelsson, Lill (1996). Den som vinner barnen, honom tillhör framtiden. Valfrid Palmgren och Stockholms barn- och ungdomsbibliotek 1911-1927, Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1996:33)
Klasson, Maj (1990). Biblioteksforskning i Sverige. En innehållsanalys av svensk biblioteksforskning/ biblioteks- och informationsvetenskap 1900-1988. Centrum för Biblioteksforskning, nr 4
Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (2001). Hegemony and Socialist Strategy – towards a radical democratic politics. Second edition. London:Verso
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Lieberg, Mats (1992). Att ta staden i besittning – om ungas rum och rörelser i offentlig miljö. Lund:KF SIGMA
Lönner, Pernilla (1999). Bibliotek för det uppväxande släktet. En studie av barnbiblioteksdebatten 1902-1930. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1999:30)
Rydsjö, Kerstin (1994). Barnspåret. Idébok för bibliotek. Lund: Bibliotekstjänst.
Rydsjö, Kerstin (2001). Ungdomar och bibliotek: en studie av relationer utifrån ett urval uppsatser. Mötesplats inför framtiden: Borås 23-25 april 2001. Borås: Institutionen Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och informationsvetenskap
Sahlin, Ingrid (1999). Diskursanalys som sociologisk metod, I Sjöberg, Katarina (red.) Mer än kalla fakta – kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
78
Sernhede, Ove (1995). Modernitet adolescens och kulturella uttryck.
Göteborg:Göteborgs universitet
Silvemyr, Carin (2003). Bilder av bibliotekarier i dagspressen. Borås: Hö gskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2003:88)
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Ziehe, Thomas (1986a). Inför avmystifieringen av världen. Ungdom och kulturell modernisering. Ur Postmoderna tider?, Stockholm: Norstedt
Ziehe, Thomas (1986b). Ny ungdom. Om ovanliga läroprocesser. Stockholm:ePan Ziehe, Thomas (1993). Kulturanalyser – ungdom, utbildning, modernitet. Symposion bibliotek
Zorn, Henriette (2005). Nytt bibliotek för unga invigt: PUNKTmedis – av ungdomar för ungdomar. Biblioteksbladet. nr 3:2005. s. 24-25
79
9 Artikelförteckning
1. Moll, Lizzie. Några erfarenheter från arbetet vid Stockholms barn- och ungdomsbibliotek. Biblioteksbladet nr 5, 1916
2. Sandberg, Alvida Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar. Diskussion vid S.A.B,:s andra årsmöte.
Biblioteksbladet nr 11, 1917
3. Jacobson, Helja. Föredrag av andra inledaren. Biblioteksbladet nr 11, 1917 4. Jacobson, Helja. Malmö barnbibliotek 10 år. Biblioteksbladet nr 10, 1925
5. Lundqvist, Birgit. Norrköpings stadsbiblioteks ungdomsavdelning. Biblioteksbladet nr 13, 1927
6. Landergren, Anna; Ringenson, Eva. Stockholms barn- och ungdomsbibliotek. 1911-1927. Biblioteksbladet nr 14, 1927
7. Jacobson, Helja. Ungdomsarbete i holländska bibliotek. Biblioteksbladet 1927, s.
209-218, 12: årgången, Stockholm, 1927. Hjelmqvist, Fredrik, Tynell, Knut & Köntzel, Hans (red)
8. Lundberg, Hildur. Skol- och barnbibliotek. Biblioteksbladet 1929, s. 274-275, 14:e årgången, Stockholm, 1929. Hjelmqvist, Fredrik, Tynell, Knut & Köntzel, Hans (red) 9. Lundberg, Hildur. Några nyare metoder för bokpropaganda inom bibliotekens ungdomsavdelningar. Biblioteksbladet nr 1, 1932
10. Jacobson, Helja. Engelskt barnbiblioteksarbete. Biblioteksbladet nr 8, 1932 11 Ungdomens bokvecka. Biblioteksbladet nr 6, 1933
12. Lundberg, Hildur. Ungdomen i biblioteken. Biblioteksbladet nr 1, 1934 13. Jacobson, Helja. Barnavdelningar i folkbiblioteken. Inledningsanförande vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte i Alingsås den 29 juni 1935.
Biblioteksbladet nr 7, 1935
14. Jacobson, Helja. Biblioteksarbete bland barn och ungdom i Nordamerikas förenta stater. Biblioteksbladet nr 1, 1938
15. Nosslin, F. Nyinrättad ungdomsavdelning. Biblioteksbladet nr 10, 1941
16. Norelius, Rut. Onsdagskvällar på ungdomsavdelningen i Örebro. Biblioteksbladet nr 8, 1943
80
17. Munck af Rosenschöld, Kerstin. Barn- och ungdomsbibliotekariekursen 1948.
Biblioteksbladet nr 1, 1949
18. Bylund, Barbro. Vuxen skönlitteratur för 14 –15 åringarna? – föredrag vid ungdomssekt.:s årsmöte i Visby. Biblioteksbladet nr 10, 1951
19. Red. Söderhjelm, Kai. Locka in de vuxna. Biblioteksbladet 1954, s. 154, 39:e årgången, Lund, 1955. Östling, Gösta (red)
20. Red. Söderhjelm, Kai. Öppna dörrarna. Biblioteksbladet 1954, s. 443-445, 39:e årgången, Lund, 1955. Östling, Gösta (red)
21. Edström, Wilhelm. Barn och bibliotek i samverkan – ett märkligt amerikanskt ungdomsbibliotek, som barnen varit med att bygga upp. Biblioteksbladet 1954, s. 236-241, 39:e årgången, Lund, 1955. Östling, Gösta (red)
22. Ørvig, Mary. Bör barn- och ungdomsavdelningarna skiljas åt? Biblioteksbladet 1956, s. 534-536, 41:a årgången, Lund, 1957. Östling, Gösta (red)
23. Söderhjelm, Kai. Damma av hyllorna! Biblioteksbladet 1956, s. 227-228, 41:a årgången, Lund, 1957. Östling, Gösta (red)
24. Red. Persson, Lisa-Christina. Barnböcker från 3 världsdelar. Biblioteksbladet 1956, s. 30, 41:a årgången, Lund, 1957. Östling, Gösta (red)
25. Sjögren, Britt. Hur bedömer biblioteken en ungdomsbok? – Inledningsanförande vid Sveriges ungdomsförfattareförenings diskussion 20.3 1956. Biblioteksbladet 1956, s.
287-290, 41:a årgången, Lund, 1957. Östling, Gösta (red)
26. Möhlenbrock, Sigurd. Biblioteken och ungdomen. Biblioteksbladet nr 5, 1958 27. Åhlin, Harald. Biblioteken och tonårsåldern – några önskemål. Biblioteksbladet nr 8, 1958
28. Renborg, Greta. Vi träffas på biblioteket! Biblioteksbladet nr 3, 1958
29. Dalsjö, Sixten. Vi träffs på bibblan – ytterligare diskussionstillägg. Biblioteksbladet nr 6, 1958
30. Åberg, Åke. Vi träffs på bibblan – ytterligare diskussionstillägg. Biblioteksbladet nr 6, 1958
31. Ørvig, Mary. Vi träffs på bibblan – ytterligare diskussionstillägg, Replik.
Biblioteksbladet nr 6, 1958
32. Kylberg, Anna-Maria. Extension work i Malmö 2. Biblioteksbladet nr 9, 1961 33. Källqvist, Göran. Jazz på bibliotek. Biblioteksbladet nr 5, 1962
34. Kylberg, Anna-Maria. Barntillåten television. Biblioteksbladet nr 6, 1962
81
35. Ørvig, Mary. Biblioteksarbete bland ungdom. Biblioteksbladet nr 7, 1962 36. Renborg, Greta. Pop i biblioteket. Biblioteksbladet nr 1, 1967
37. Söderhjelm, Kai. Behövs ungdomsböckerna? Biblioteksbladet nr 3-4, 1967
38. Renborg, Greta. Behövs PR för barn- och ungdomsbibliotek? Biblioteksbladet nr 7, 1967
39. Renborg, Greta. Är biblioteksfolket tonårsfientligt? Biblioteksbladet nr 4, 1970 40. Engström, Anders. Bibliotek, barn o. Ungdom (mest tonåringar). Biblioteksbladet nr 11, 1974
41. Virdborg, Anna-Greta. Så klarade vi ungdomarna! Biblioteksbladet nr 2, 1976 42. Forsén, Ulla, Rydsjö, Kerstin & Trotzig Eva. Tonåringarna och biblioteket.
Biblioteksbladet nr 4, 1978
43. Edlund-Wester, Elisabet. Biblioteksservice på fritidsgårdar – satsning i Södertälje.
Biblioteksbladet nr 4, 1979
44. Forsman, Stellan & Thyrberg, Per. Tonåringarna och biblioteken. Biblioteksbladet nr 12, 1980
45. Conradi, Mattsson, Agneta. Svar till Stellan Forsman och Per Thyberg.
Biblioteksbladet nr 12, 1980
46. Herder, Mats; Holmgren, Margareta. Fritidsgårdsprojektet. Biblioteksbladet nr 4, 1982
47. Dreborg, Britta. Vad kan vi erbjuda för alternativ till ”Utan trosor i Tyrolen”?
Biblioteksbladet nr 3, 1983
48. Bokutlåning på fritidsgårdar lockar tonåringar till läsning. Biblioteksbladet nr 6, 1983
49. Höjer, Johan. Vi satsar på barnens läsning! Biblioteksbladet nr 11-12, 1983 50. Blomberg, Barbro. Vad är de rätta metoderna i arbetet med tonåringarna?
Biblioteksbladet nr 4, 1984
51. Forsmalm, Stellan. Nu satsar man stort på fritidsgårdarna i Stockholm.
Biblioteksbladet nr 4, 1984
52. Wennerlund, Staffan. Utslätade tonårsromaner lockar sällan till läsning.
Biblioteksbladet nr 4, 1984
82
53. Lindwall, Björn. Ungdomsåret i Eskilstuna. Vad gör biblioteket? Biblioteksbladet nr 2, 1985
54. Arbete med ungdomar får inte betraktas som projekt. Biblioteksbladet nr 5-6, 1985 55. Gunnarson, Kajsa. Om ungdomar och deras läsning. Biblioteksbladet nr 9, 1985 56. Wennerlund, Staffan. Tjutet från ulvarna. Biblioteksbladet nr 3, 1986
57. Wennerlund, Staffan. Varför bibliotek – när det finns rock’n roll? Biblioteksbladet nr 8, 1988
58. Blomberg, Barbro. Vårt fel ungdomar inte läser. Biblioteksbladet nr 8, 1988
59. Strömblad, Helena. Respektera ungdomarnas intressen. Biblioteksbladet nr 9, 1988 60. Mannerheim, Ylva. Har bibliotekarier varit unga? Biblioteksbladet nr 2, 1995 61. Jonasson, Dag. Biblioteken struntar i ungdomskulturen – eller upphörde livet 1970?
Biblioteksbladet nr 2, 1995
62. Rabe, Annina. Inte ville jag gå där som ett förvuxet småbarn… Biblioteksbladet nr 2, 1995
63. Magnusson, Ann-Christin. Kista bibliotek satsar på unga vuxna. Biblioteksbladet nr 2, 1995
64. Magnusson, Ann-Christin. Att utveckla unga vuxnas biblioteksanvändning.
Biblioteksbladet nr 2, 1995
65. Andersson, Kristina. Har biblioteket glömt ungdomarna? Biblioteksbladet nr 2, 1995 66. Nilsson, Jenny. Skotsk glöd i Eskilstuna. Biblioteksbladet nr 2, 1995
67. Lundgren-Nelson, Elisabeth. Lila rummet – konsten att skapa ett eget ungdomsbibliotek. Biblioteksbladet nr 2, 1995
68. Rabe, Annina. Biblioteken och subkulturen. Biblioteksbladet nr 2, 2000
69. Jonasson, Dag. Folkbiblioteket saknar relation till ungdomar. Biblioteksbladet nr 2, 2000
70. Rabe, Annina. Ungdomar – så funkar de. Biblioteksbladet nr 10, 2000
71. Rabe, Annina. Älvstrandens bibliotek: drömvision för utredare. Biblioteksbladet nr 3, 2001
72. Lönn, Tottie. Sponsrat läsfrämjande. Biblioteksbladet nr 3, 2002
83
73. Zorn, Henriette. Nytt bibliotek för unga invigt: PUNKTmedis – av ungdomar för ungdomar. Biblioteksbladet nr 3, 2005