• No results found

ÖSTERBYBRUK Andel invånare 2013

In document Översiktsplan 2016 (Page 44-48)

Kommunen Österbybruk 21 352 2 245

9 %

ÖSTERBYBRUK

Bruksmiljön ger Österbybruk särskilda kvaliteter.

Foto: Östhammars kommun

Flera utredningsområden för bebyggelseutveckling i Österbybruk redovisas i förslagskartan. Sambanden mellan de gröna stråken kan behöva förstärkas.

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

Det finns goda möjligheter för Österbybruk att utvecklas som boende­ och pendlarort. Här finns många attraktiva miljöer och också närhet till spårbundet pendlingsalternativ. Ett bra rese­

centrum kan utvecklas på sikt tack vare befintlig järnväg och skulle utnyttja och stärka ortens funktion som boende­ och pendlarort.

Genom att förtäta och knyta samman olika bostadsområden kan stadskänslan förstärkas.

Det är viktigt att tillkommande bebyggelse inte döljer eller avskärmar Österbybruks landmär­

ken och vackra vyer, exempelvis mot dammar­

na. Utvecklingen måste ske med stor hänsyn till områdets höga kulturmiljövärden.

Ekhags­ och ängslandskapet norr om Österby­

bruk och ett område öster och norr om Danne­

morasjön har landskapsbildsskydd (se sid 61).

Det är också viktigt att det finnas gröna, sam­

manhängande stråk genom samhället (se karta).

De kan bli än mer attraktiva om de kopplas ihop bättre, till exempel med hjälp av mindre park­

områden. Mötesplatserna i Österbybruk behöver också kopplas samman bättre. Järnvägen funge­

rar som en barriär.

Söder om väg 292, i anslutning till fjärrvärme­

verket, finns potential för etablering av nya, störande verksamheter. Vägen fungerar som en avskärmande barriär för bostadsbebyggelsen.

ÖSTHAMMAR

Östhammar anlades redan på medeltiden och fick sina stadsrättigheter så tidigt som 1368.

Då låg bebyggelsen strax väster om nuvarande stadskärna. Staden fungerade som ett han­

delscentrum genom närheten till havet och hade också en viktig funktion för den fiskande befolk­

ningen. Den medeltida staden kan fortfarande spåras i ett bitvis oregelbundet gatunät, även om den idag äldsta bebyggelsen är från 1700­talet.

Östhammar har brunnit i flera omgångar.

Östhammar fick ett uppsving under slutet av 1800­talet. Den första stadsplanen är från år 1878. Bebyggelsen organiserades då i rektan gu­

lära kvarter med rätlinjiga gator. Östhammar

växte mot norr och söder utanför stadskärnan.

Många av husen bär spår av badortsepoken.

Under 1920­till 1950­talet pågick en försiktig expansion av staden, framförallt norrut, med egnahemsbebyggelse inspirerad av den engelska trädgårdsstaden. Från slutet av 1960­talet fram till början av 1980­talet expanderade Östham­

mar kraftigt. Då byggdes många nya villor och åtskilliga flerfamiljshus. Staden växte i alla riktningar.

PROFIL

Östhammar är kommunens största tätort, en småstadsidyll och ett centrum för handel och administration. Här ligger kommunhuset och flera andra centrala servicefunktioner, exempel­

vis Östhammars vårdcentrum med akutmot­

tagning. Östhammar fungerar som centralort.

Kommunhus, vårdinrättningar och bibliotek ligger i anslutning till stadskärnan. Skolor (F­9), förskolor och sportanläggningar finns på lite olika platser och på lite längre avstånd från stadskärnan.

Det finns flera affärscentrum. I stadskärnan finns livsmedelsbutiker, apotek och småbuti­

ker. Livsmedelsbutiker finns även vid Infartens centrum och i det externa köpcentrum som etablerats under 2000­talet. Här hittar man också fackhandelsföretag.

SÄRSKILDA VÄRDEN

Stadskärnan är av riksintresse för kulturmiljö­

vården. Det gäller de delar som bär spår av ett medeltida gatunät och centralt belägna områden med en tät och småskalig trähusbebyggelse. Det finns även välbevarade byggnader från förra sekelskiftet och badortsepoken, till exempel Källörskolan och gamla brandstationen.

Stadskärnan har en särskild charm som tillsam­

mans med havskontakten bidrar till Östham­

mars attraktionskraft som en småstadsidyll.

LANDMÄRKEN OCH MÖTESPLATSER Rådhuset, gamla vattentornet, Källörskolan och Börstils kyrka är exempel på viktiga landmär­

ken. Sjöfronten är också viktig för upplevelsen av denna gamla fiske­, sjöfarts­ och badortsstad.

Detsamma gäller viktiga mötesplatser som Krutudden, Sjötorget, Rådhustorget och buss­

stationen. Busstationens funktion som centralt belägen mötesplats kan behöva förstärkas.

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

Östhammar har goda möjligheter att utvecklas.

Det finns gott om plats för nya bostäder och verksamheter. Staden kan göras tätare genom att mer isolerade villaområden knyts sam­

man med ny bebyggelse. Det går till exempel Trähusbebyggelse längs Kyrkogatan i Östhammar.

Foto: Östhammars kommun

ÖSTHAMMAR Andel invånare 2013

Kommunen Östhammar 21 352 4 517

ÖSTHAMMAR

21 %

Aktuella utredningsområden för bebyggelseutveckling i Östhammar finns längs infartsvägen, men också som förtätningar i anslutning till befintlig villabebyggelse. Målsättningen är att bibehålla strandzonerna tillgängliga, som park­ och naturmark.

att bygga ihop Edsområdet med egentliga Ed. Särskild hänsyn måste tas i Börstilsåsens vattenskyddsområde längs väg 76. Grundvatten från Börstilsåsens försörjer Östhammar med dricksvatten.

För att behålla attraktionskraften behöver landmärken och fronter som förknippas med Östhammar hanteras med hänsyn. Sjöfronten och sammanhängande gröna stråk inom och runt tätorten bör behållas intakta, likaså stadens centrala delar som är ett riksintresse för kultur­

miljövården. Området runt Börstils kyrka har landskapsbildsskydd (se sid 61).

Drottninggatan är ett viktigt stråk och har potential att utvecklas till en gågata med mycket liv året runt. De vackra byggnaderna kräver kontinuerligt underhåll. Dessutom krävs sats­

ningar som kan bidra till att fler service­ och handelsföretag etablerar sig längs gatan, gärna hela vägen ner till Kyrkogatan.

Flera nya utbyggnadsområden för både småhus och flerfamiljshus har tillkommit under 2000­

talet. Nya infartsvägar kan behövas om expan­

sionen fortsätter. Två utredningsområden för vägar finns i förslagskartan.

Klicka för förstoring i nytt fönster

MÅLBILD 2025

De mindre orterna har vuxit och fått ett bredare utbud av bostäder och verksamheter i liten skala.

På vissa orter har hotellverksamhet och andra turistanläggningar utvecklats.

In document Översiktsplan 2016 (Page 44-48)