Östhammars kommun Box 66
742 21 Östhammar
www.osthammar.se
3
Sammanfattning
I samband med att en ny översiktsplan tas fram för Östhammars kommun genomförs en
miljöbedömning, vars syfte är att bedöma de huvudsakliga miljöeffekterna av ett genomförande av planen samt påverka planen så att en hållbar utveckling främjas.
Miljöbedömningen resulterar i att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Den föregående översiktsplanen togs fram 2003 och arbetet med att ta fram en ny översiktsplan startades under 2012.
Planförslaget har varit utsänt på samråd under 15 maj till 15 september 2015. Efter revideringar grundade i de inkomna synpunkterna kommer planen att ställas ut under sommaren 2016. Denna miljökonsekvensbeskrivning har utvecklats parallellt med planförslaget och inför framtagande av utställningshandlingar för ÖP 2016 har MKB reviderats med hänsyn till de förändringarna som gjorts i planhandlingarna mellan samrådet och utställningen.
Översiktsplanen ger förutsättningar för Östhammars kommun att precisera principer för
bebyggelseutveckling, kommunikationer, näringslivsutveckling och förvaltning av naturresurser och kommunens tillgångar i övrigt. Planen är inriktad på flerkärnig bebyggelseutveckling med förtätning i serviceorterna samt utveckling utmed viktiga kommunikationsleder.
Utöver konsekvenser av det planförslag som förordas och ställs ut har konsekvenserna grovt bedömts för de framtidsbilder som togs fram under strategiarbetet samt ett nollalternativ.
Planen grundas i en vision för kommunen och fem inriktningsmål för översiktsplanen. Utgående från detta presenterar planen flera strategier som innebär positiva förutsättningar för kommunen att utvecklas. En bebyggelseförtätning i kommunens tätorter kan ge möjligheter att anpassa orterna med ökade krav för gång och cykel, kollektivtrafik, trafiksäkerhet och funktionsblandning i bebyggelsen för stärkta sociala värden. Risker i samband med förtätning är ofta att grönområden tas i anspråk, att dagvattenhanteringen blir bristfällig eller att det blir problem med ökat buller.
Med medvetenhet kan åtgärder istället vidtas för att förbättra dessa situationer. Därför är den fortsatta tätortsplaneringen och övriga fördjupningar som föreslås i planen av största vikt vid de specifika områden som pekas ut för eventuell exploatering eller utveckling.
Planen har en god ambition om att behålla en landsbygd i utveckling, och uttrycker även en levande landsbygd som förutsättning för att bibehålla landskapets värden och natur- och kulturvärden. I mark- och vattenanvändningskartan och avsnitten under Bebyggelseutveckling beskrivs hur planen tar hänsyn till areella näringar, natur- och kulturvärden samt friluftsliv och turism. Planen beskriver att utveckling ska prioriteras både längs kollektivtrafikstråk och i redan mindre orter och större byar som noder på landsbygden. Planen har dock en relativt sett generell uppfattning om lokalisering av ny bebyggelse som inte innebär förtätning av bebyggelse till sådana småorter som kan ha förutsättningar att hålla viss lokal service.
I de fall som ny bebyggelse tillkommer i olika småorter, ska omfattningen vägas mot
intentionerna i planen om att bebyggelse ska vara ett verktyg för att stärka kollektivtrafiken eller annan infrastruktur som är viktig för hållbarheten. Den utspridda bebyggelsen kan innebära att det saknas förutsättningar för god resurseffektivitet med avseende på t.ex. VA- anslutning,
energiförsörjning och hållbara transporter. Risken är även att bostäder tillkommer i känsliga miljöer, inte minst om stränder bebyggs i stor omfattning, men där finns lagstadgade regler om strandskydd. En spridd bebyggelse kan i förlängningen även generera att skärgårdsvikar i större utsträckning tas i anspråk för bryggor till fritidsbåtar och med risk för att känsliga marina miljöer påverkas. Det är ofta fördelaktigt om gemensamhetsanläggningar och större hamnar med utbyggd service kan etableras, och om den utvecklingen kan styras till miljöns gagn.
4
Investeringar i infrastruktur innebär att cykelstråk mellan orter kan stärkas och förslaget antyder i vissa avsnitt en framtida möjlighet till persontågtrafik, men detta nämns inte bland strategierna.
Att planförslaget verkar för resecentrum i varje serviceort och sammankoppling av olika transportmedel innebär goda förutsättningar för en stärkt kollektivtrafik.
Planen förhåller sig till ett flertal samhällsrisker och beskriver befintliga och kommande hänsyn för att säkra för eventuella följder av globala klimatförändringar. Klimatförändringar ställer även ytterligare krav på en anpassad dagvattenhantering. Nybyggnad utmed väg och järnväg (särskilt stråk med farligt gods) innebär risker för människor. Förslaget ger vägledning för lokalisering av bebyggelse. Planen beskriver att förhållandena kring klimatanpassning och dagvattenhantering i varje fall måste studeras närmare vid detaljplanering. Kustområden har en särskild känslighet för grundvattenpåverkan, t.ex. saltvatteninträngning, vilket exploateringen ska anpassas till. Planen har en god ambition om att förlägga störande verksamheter (såsom industri, motorsport och ridsport) till lämpliga platser.
Det konstateras i översiktsplanen att kommunen har en stor andel enskilda avlopp som bidrar till övergödning i kustområdet. Åtgärder för att förbättra vattenkvalitet och minska övergödning är angelägna för att nå uppsatta krav på kommunens vattenförekomster, och kommunen ska anpassa sin planering efter detta. Med strategisk placering av tillkommande bebyggelse till redan
befintliga bebyggelsegrupper kan underlag skapas för nya anslutningsledningar till kommunalt VA för såväl befintlig som tillkommande bebyggelse. I planen beskrivs de områden där kommunalt vatten och avlopp är högst prioriterade och att etablering av ny, sammanhållen bebyggelse ska utvecklas med gemensamt vatten och källsorterat avlopp.
Kommunen har ett antal vattenskyddsområden, och det pågår en översyn av skyddet av kommunens vattentäkter. Riskobjekt för vattenskyddsområden kan vara t.ex. industrier,
förorenade områden, jord- och skogsbruk, vägar (särskilt där det transporteras farligt gods) eller olyckshändelser med utsläpp från avlopp eller oljetank. I planen beskrivs att vattenförsörjningen ska prioriteras framför andra typer av resursutnyttjande inom områden som är viktiga för
dricksvattenförsörjningen och att bebyggelseutvecklingen måste ske med hänsyn till grundvattentillgångarna och inte orsaka kvalitetsförsämringar.
En översiktsplan kan skapa förutsättningar för hållbar energianvändning. Planen anger strategier för vindkraftsproduktion. Att planen pekar ut lämpliga områden för vindkraft kan innebära att investeringar kan ske i förnybar energiproduktion vilket kan minska klimatpåverkan. Planen ger även restriktioner för var etablering av vindkraft inte är lämpligt vilket kan skydda stora
landskaps- och naturvärden. Planens ambition om hållbara transporter och planläggning kopplat till kollektivtrafikstråk är positivt för hållbar energianvändning.
I flera fall avgörs de slutgiltiga konsekvenserna av en översiktsplan av vilka möjligheter för genomförandet av förslaget som finns. Det finns ofta möjligheter att anpassa genomföranden på ett sätt som ger större eller mindre konsekvenser beroende på olika vägval och preciserade åtgärder. I denna MKB ges resonemang kring de huvudsakliga konsekvenserna. Syftet är att visa på vilka miljökonsekvenser som olika strategier och genomföranden kan ha så att både planen, efterföljande planering och genomförande kan anpassas för en ökad hållbar utveckling.