ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA

vattenområden

4. Förutsättningar

4.1. Vägens funktion och standard

4.1.1. Fordonstrafik och vägstandard

Väg 593 genom Hackås har en varierande bredd mellan 5-6 meter. Första delen av sträckan, från Inlandsbanan fram till väg 554 (Näckstavägen), trafikeras väg 593 av ca 650 fordon/dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav drygt 8% utgörs av tung trafik.

Resterande del av sträckan fram till IT-gården är ÅDT ca 975 fordon/dygn, varav drygt 7% utgörs av tung trafik. Samtliga trafikflöden är uppmätta under 2008.

Figur 2. Start och slutpunkt för projektet markerade med rött. Ungefär mitt på sträckan ansluter Näckstavägen (väg 554).

Näckstavägen, väg 554 Vinälvsvägen

Kyrkvägen

Hastigheten för studerad gång- och cykelsträcka är 30, 50 och 70 km/tim. Väg 593 är belagd med asfalt, delar av sträckan fick ny beläggning så sent som sommaren 2015, och sträckan har högsta bärighetsklass (BK1). Staten är väghållare. Väg 593 är klassad som sekundär länsväg och inte en rekommenderad väg av farligt gods. De miljöfarliga transporter som ändå förekommer på sträckan är få och torde främst bestå av

petroleumprodukter och brandfarliga vätskor och gaser till konsumenter inom området.

Idag finns gatubelysning längs hela sträckan.

4.1.2. Kollektivtrafik

Länstrafikens bussar linje 161 (Svenstavik – Hackås – Orrviken – Österund), linje 163 (Åsarna - Svenstavik – Hackås – Brunflo – Östersund), linje 164 (Funäsdalen – Östersund), samt linje 609 (Myrviken – Hackås), trafikerar dagligen aktuell sträcka.

Trafikeringen är relativt tät under morgontimmarna samt på eftermiddagen medan den glesar ut något mitt över dagen. På sträckan finns totalt sju hållplatslägen, några försedda med väderskydd och andra inte. I Trafikverkets Nationella vägdatabas är väg 593 inte utpekad som en ”prioriterad väg för kollektivtrafiken”.

4.1.3. Oskyddade trafikanter och tillgänglighet

Studerad vägsträcka saknar idag en gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter måste samsas med fordonstrafiken längs den relativt smala vägen, se Figur 3.

Det finns inga mätningar över hur stor del oskyddade trafikanter som rör sig längs den aktuella sträckan men bedömningen är att många rörelser inom samhället sker helt eller delvis längs huvudvägen, väg 593.

Figur 3. Väg 593 är relativt smal och saknar vägren.

4.1.4. Skolbarn

Närmaste skola (Hackås Skola), är en F till 6-skola med ca 75 elever och ligger i nära anslutning till väg 593 vid korsningen väg 593/Kyrkvägen. En busshållplats finns precis

utanför skolan och ca hundra meter norr om hållplatsläget ansluter en befintligt gång- och cykelbana från ett bostadsområde.

4.1.5. Trafiksäkerhet och Olycksstatistik

Trafiksäkerheten för främst de oskyddade trafikanterna är låg till följd av att det idag saknas en gång- och cykelväg för studerad sträckning. Oskyddade trafikanter som tvingas beblanda sig med fordonstrafik, utgör även en stor fara för bilister och övriga motorfordon.

För perioden 2003-01-01 – 2016-11-01 har totalt tre trafikolyckor inträffat inom aktuellt projekteringsområde för ny gång- och cykelbana. Samtliga olyckor innefattade fordon d.v.s. inga olyckor med oskyddade trafikanter finns registrerade i Transportstyrelsens olycksdatabas (STRADA) för nämnd period. Det gäller både polis-, och

sjukvårdrapporterad indata.

4.1.6. Övrig infrastruktur

Inlandsbanan passerar genom Hackås och korsningspunkten mellan Inlandsbanan och väg 593 utgör också startpunkten för gc-vägens projekteringsområde, se Figur 4.

Plankorsningen med Inlandsbanan är signalreglerad med bommar. Gc-vägen kommer att byggas på norra sidan om plankorsningen.

Inga markerade skoterleder finns inom projekteringsområdet.

Figur 4. Gc-vägen kommer att starta direkt norr om befintlig plankorsning mellan Inlandsbanan och väg 593.

4.2. Bebyggelse och boendemiljö

Centrala Hackås består till största delen av enplans- och tvåplansvillor med inslag av flerfamiljshus och lokaler för industri- eller serviceändamål. Utanför tätorten ligger bebyggelsen klustrad i mindre byar eller gårdskomplex omgiven av ängs- och hagmarker eller annan kultiverad mark.

4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling

4.3.1. Befolkning

Hackås tillhör Bergs kommun i Jämtlands län. I Hackås församling bodde vid årsskiftet 2013/2014 drygt 1100 personer (www.scb.se), varav ca 400 personer bodde i centrala Hackås.

Befolkningspyramiden för Bergs kommun (vilken beskriver de olika åldersintervallen uppdelat på kön) uppvisar ett mönster karaktäristiskt för glesbygder. Andelen invånare i åldrarna 50-70 år är i kraftig majoritet i jämförelse med yngre invånare.

4.3.2. Näringsliv och sysselsättning

I Hackås tätort finns pågår för närvarande byggnationen av ett förenings-/aktivitetshus som ska ersätta det föreningshus som brann ner sommaren 2015. I samhället finns även ett flertal mindre entreprenörsföretag samt Hackås Precisionsgjuteri AB som levererar aluminiumgjutgods till diverse olika samhällssektorer. Företaget sysselsätter idag ca 30 personer och är därmed en av de större arbetsgivarna i samhället.

Utöver industrin finns också Hackås skola. Det är en F-6 skola, med ca 75 elever.

Hackås IF erbjuder flera olika idrottsaktiviteter såsom exempelvis fotboll och

gruppträning. Bygdens fotbollsområde ligger väster om centrala delarna av samhället.

4.4. Miljö och hälsa

4.4.1. Riksintressen

Storsjöbygden omfattas av riksintresse för kulturmiljövården (Storsjöbygden Z25), samt för riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6 §, vilket då även omfattar aktuellt projekteringsområde.

Riksintresset för kulturmiljövård i Hackås beskrivs enligt följande:

Motivering

Centralbygd i kambrosilurområdet kring Storsjön, med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med ett tiotal mindre lokalbygder, sedermera sockencentra med kyrkor och ursprungliga gårds- och bylägen.

Uttryck

Öppet jordbrukslandskap med radbyar och äldre gårdar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp på höjd- och sluttningslägen med vida utblickar, medeltida kyrkor med bevarad karaktär i bland annat Hackås.

I Hackås märks kulturlandskapet längs Storsjöns strand med ett 70-tal spridda gravhögar, ödesbölet Sollsta, kyrkomiljön med prästgård, kyrkstallar och f.d.

arrendegård samt välhållna gårdar.

4.4.2. Landskapsbild

Landskapsbilden för väg 593 genom Hackås varierar i karaktär. Utanför tätorten omges vägen av agrara marker, med större eller mindre gårdar i anslutning till vägen. Vid några avsnitt längs vägen skymtas Storsjön och Oviksfjällen, som utgör en vacker panoramavy mot väster. Inne i tätorten upplevs väg 593 som smal. På många platser löper

stengärdesgårdar och trädalléer på båda sidor av vägen, vilket medför en upplevelse av att färdas i en korridor. Även vissa fastigheter står mycket nära vägen, se Figur 5 och Figur 6.

Figur 5. Centrala delarna av Hackås med bostadshus i nära anslutning till väg 593.

Figur 6. Norra delen av planområdet där landskapet öppnar upp sig och vägområdet kantas av öppna marker.

4.4.3. Naturmiljö

Växt- och djurliv

En naturvärdesinventering genomfördes längs sträckan under augusti 2015.

I samband med inventeringen kostaterades att floran längs sträckan varierar mellan högörter, kortare sträckor med torrängskaraktär och rena villagräsmattor som är klippta ända fram till vägkanten. Miljön är övervägande relativt kväverik, men floran speglar också en viss kalkpåverkan. Gedigna stenmurar som också hyser en speciell flora, kantar vägen på ett antal platser. I och med att sensommaren varit både torr och varm kunde inga svampar (ängssvampar) noteras vid tidpunkten för inventeringen. Tidpunkten har även varit över för många dagfjärilar.

Vägrenarna var slagna vid tidpunkten för inventeringen och inga rödlistade arter noterades i samband med inventeringen.

Genomgående är det vägens östra sida som uppvisar en mer intressant

artsammansättning. Även om det inte noterats några rödlistade arter vore det önskvärt med ett hänsynstagande beträffande de angivna lokalerna för ”hotspots”. Dessa lokaler återfinns i sektion 1/800-1/840 samt längs den stengärdesgård som ligger på östra sidan av väg 593 med start i sektion 2/100.

Längs sträckan finns en gammal tall, se Figur 7, som enligt Länsstyrelsen bör bevaras utifrån naturvärdeshänsyn för att den är gammal och grov. Gamla träd kan ofta hysa hotade arter.

Den kalkrika sedimentära kambrosilurberggrunden medför att Jämtlands län har den största andelen artrika vägkanter i Sverige, där hela 47 procent av länets vägnät klassas som artrik. I Trafikverkets (dåvarande Vägverket) senaste publikation ”Skötselplan för artrika vägkanter i Jämtlands län” (reviderad 2001), har aktuellt projekteringsområde klassats som artrika vägkanter av mycket högt värde, samt högt värde.

Figur 7. Stor och gammal tall i direkt anslutning till väg 593 inne i Hackås.

14 Vatten och våtmarksområden

Inom aktuellt projekteringsområde för ny gång- och cykelväg genom Hackås har inga våtmarker eller vattendrag identifierats.

Generellt biotopskydd

Det generella biotopskyddet omfattar enligt miljöbalken 7 kap. 11 § alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stengärdesgårdar, samt vissa åkerholmar.

Längs den aktuella sträckan förekommer ett antal alléer och stengärdesgårdar.

I sektion 1/905 och 2/685 återfinns dubbelsidiga alléer i anslutning till vägområdet.

Inga övriga alléer har identifierats längs sträckan.

Stengärdesgårdar återfinns i vägens direkta närområde längs följande sektioner:

1/175 – 1/260, på västra sidan om väg 593

1/520 – 1/610 , på östra sidan om vägen. Stengärdesgården viker sedan upp från väg 593 och forsätter längs den enskilda vägen.

2/090-2/210 , på östra sidan om vägen (se Figur 8). Stengärdesgården viker sedan upp från väg 593 och forsätter längs fastighetsgränsen.

De objekt som omfattas av det generella biotopskyddet kommer att prövas i samband med upprättandet av planen och därmed krävs ingen särskild prövning i senare skeden.

Figur 8. Längs flera delar av sträckan kantas väg 593 av stengärdesgårdar, som här vid anslutningen mot Vinälvsvägen.

4.4.4. Kulturmiljö

Storsjöbygden omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Det rika kulturlandskapet har formats sedan järnåldern och fram till idag och inhyser ett hundratal

kulturhistoriska byggnader.

Längs aktuell sträcka finns tre identifierade fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetet, se figur 9 – figur 11. ”RAÄ Hackås 108:1” är en ”plats med tradition”, vilken räknas som

”övrig kulturhistorisk lämning”. ”RAÄ Hackås 114:1” är ett vägmärke, vilket räknas till en fornlämning samt ”RAÄ Hackås 421” som är ett utpekat röjningsröse.

Arkeologisk utredning – 2015

Den arkeologiska utredningen genomfördes i form av byråinventering, fältinventering och metallsökning under oktober och november 2015. Undersökningen omfattade hela planområdet, dvs. båda sidor om väg 593.

Åtta stengärdesgårdar och ett röjningsröse noterades vid sidan av de tre tidigare kända lämningarna, en milstolpe, en plats med tradition och en torplämning. Efter utredning och uppdatering enligt 2014 års kulturmiljölag finns inga fornlämningar i

utredningsområdet, men tio övriga kulturhistoriska lämningar och en torplämning med den antikvariska bedömningen uppgift om, möjligen helt borttagen och därmed

förstörd. Vid metallsökningen framkom ett litet antal helt sentida metallfynd.

Sammanfattningsvis har utredningen kunnat fastställa att ingen fornlämning berörs av arbetsföretaget. Oavsett vilket av sträckningsalternativen som väljs berörs inte

fornlämning.

En bevarandevärd övrig kulturhistorisk lämning i form av milstolpen RAÄ Hackås 114:1 är placerad tre meter väster om landsvägskanten, se Figur 10. Den kan komma att beröras om gc-vägen förläggs på västra sidan väg 593. Milstolpen har inte längre något fornlämningsskydd, på grund av sin tillkomsttid (år 1891). Trots det föreslås inom ramen för de allmänna kulturmiljöhänsynen att skyddsåtgärder vidtas för att milstolpen ska kunna stå kvar på sin ursprungliga plats i vägmiljön. I annat fall kan den flyttas till en ny uppställningsplats i närheten, men i så fall bör flyttningen dokumenteras och den nya placeringen registreras i FMIS.

För stengärdesgårdarna föreslås bara att ingrepp och skador så vitt möjligt minimeras.

Korsbackens plats med tradition (Hackås 108: 1, se Figur 9) och Röjningsröset AC4902 (se Figur 11) föranleder enligt Arkeologicentrums förslag ingen skyddsåtgärd och inte heller någon ytterligare antikvarisk åtgärd. Inga lämningar finns på respektive plats.

Ur kulturmiljösynpunkt förefaller det västliga alternativet beröra färre kulturminnen än de övriga. Om en lämplig lösning avseende milstolpen Hackås 114:1 kan komma till stånd innebär detta alternativ färre ingrepp i kulturminnen än de andra alternativen.

I praktiken finns ur kulturmiljösynpunkt inget hinder för något av alternativen.

Länsstyrelsen fattar vid behov beslut om ytterligare antikvariska åtgärder.

Figur 9. Första delen av gc-vägen är en kulturhistorisk lämning, en "plats med tradition".

Figur 10. Milsten på västra sidan om väg 593.

Figur 11. Röjningsröse som enligt uppgifter hos Riksantikvarieämbetet bedömts vara välbevarat, ca 12x5 meter stort finns inte kvar på den aktuella platsen.

4.4.5. Jord- och skogsbruk

Längs den aktuella sträckan passeras både större områden med jordbruksmark och mindre skogsområden. Dessa områden återfinns främst i de södra och norra delarna av planområdet. Jordbruksmarken brukas aktivt medan skogsområdena i anslutning till vägområdet är så pass små att något mer omfattande skogsbruk ej bedöms förekomma.

4.4.6. Rekreation och friluftsliv

Landsbygden i kombination med vackra vyer, bidrar till att hela området betraktas som ett naturskönt område, lämpligt för frilufts- och fritidsaktiviteter. I Hackås finns ett antal föreningar som utövar sport- och fritidsaktiviteter. Fotboll, skridsko och skytte är några av de aktiviteter som bedrivs.

4.4.7. Rennäring

Den aktuella gc-vägen kommer att byggas inom ett område som ingår i Njaarka samebys vårvinterland. Gc-vägen påverkar dock inga utpekade intresseområden eller

riksintresseområdet för rennäringen, se Figur 12.

Figur 12. Till vänster, inga riksintressen berör planområdet. Till höger gränsen för vinterland går ute i Storsjön varför planområdet innefattas i området.

4.5. Brunnar, ledningar och enskilda anläggningar

4.5.1. Brunnar

SGU:s brunnsarkiv visar att uppskattningsvis 10 energibrunnar kan beröras inom aktuellt projekteringsområde. Osäkerheten i bedömningen härleds till en felmarginal på mindre än 100 meter för energibrunnens geografiska position.

Längs den aktuella sträckan kommer ett tiotal kommunala brunnar att påverkas i varierande omfattning.

4.5.2. Ledningar

Den kommunala VA-ledningen löper endast längs en kortare del av sträckan på samma sida som den planerade gc-vägen. Den nya gc-vägen kommer däremot att korsa VA-ledningen på ett flertal platser.

Längs sträckan finns även el – och teleledningar. Gc-vägen kommer främst att korsa dessa ledningar men längs delar av sträckan löper även dessa parallellt med planerad gc-väg. Tre telestolpar kommer att behöva flyttas för att ge plats åt den nya gc-vägen.

Befintliga ledningar redovisas på planens illustrationsritningar.

4.5.3. Enskilda anläggningar

Trafikverket har inte kännedom om några enskilda anläggningar i anslutning till den aktuella vägsträckan. Om någon privatperson har en anläggning som kan komma att bli berörd av den aktuella gc-vägen önskas denna ta kontakt med Trafikverket

4.6. Byggnadstekniska förutsättningar

Materialet på terrassnivå består av lermorän på hela sträckan. Lermoränen överlagras av matjord. Mindre partier med torv, siltig eller lerig morän kan förekomma i området.

Lermoränen klassas ur tjälfarlighetssynpunkt som måttligt tjällyftande.

Inga förorenade områden har identifierats längs aktuell sträcka.

Stabilitet och sättningsförhållanden bedöms som tillfredsställande för hela vägsträckan på grund av att förekommande jordart utgörs av silt- och lermorän.

Förekommande lermorän är tät och markvatten avvattnas till största delen i markytan.

Inga grundvattenrör har installerats inom området. Korttidsobservationer av grundvatten har gjorts i samband med undersökningen och inget grundvatten har observerats i de borrhål som har utförts förutom vid ett borrhål vid slutet av gc-vägen i närheten av IT-gården. Korttidsobservationen i det borrhålet visade på en

grundvattennivå på + 323 m, vilket motsvarar cirka 4 m under markytan.

Av de observationer som gjorts vid fältarbeten bedöms de geohydrologiska förhållandena i området vara gynnsamma för byggande av gc-väg.

4.6.1. Förorenad mark

Länsstyrelsen har fem objekt registrerade i EBH-stödet (databasen över potentiellt förorenade områden) inom planområdet. Objekten finns registrerade i anslutning till väg 593. Om det kommer att ske grävningsarbeten på någon av nedan nämnda

objekt/fastigheter ska försiktighet iakttas och om det uppstår misstanke om förorening ska tillsynsmyndigheten kontaktas.

En nationell prioritering av vilka branscher inventeringen bör koncentreras till och vilka som endast ska omfatta identifiering av objekten har utförts av Länsstyrelsen. Denna prioritering har resulterat i tre kategorier:

1. branscher där objekten ska inventeras

2. branscher där objekten endast ska identifieras och branschklassas

3. branscher där inventering och identifiering i första hand ska utföras av andra aktörer

De olika inventerade objekten har därefter indelats i fyra olika riskklasser där riskklass 1 innebär mycket stor risk för föroreningar medan riskklass 4 innebär liten risk.

Identifierade objekt och dess branschklass/riskklass längs väg 593 är:

• Bensinstation på fastigheten Hov 1:53. Objektet har branschklass 2 och var i drift på 1950-talet.

• Verkstadsindustri på fastighet Hov 2:31 som inte använt halogenerade lösningsmedel. Objektet har riskklass 4 och var i drift under 1950-80-talet.

• Åkeri på fastigheten Hov 1:42, branschklass 3. Osäker drifttid.

• Elektronisk industri på fastigheten Hov 2:31 som har branschklass 3. Var i drift under 1960-70-talet.

• Åkeri/bilvårdsanläggning/taxiverksamhet på fastigheten Fäste 3:23 har branschklass 3. Verksamheten är fortfarande i drift.

5. Den planerade gc-vägens lokalisering och utformning med motiv

5.1. Val av lokalisering

I samrådsunderlaget studerades fyra olika alternativ för placering av gc-vägen:

1. Östra sidan

2. Västra sidan

3. Östra sidan i kombination med befintlig gc-nät inne i samhället

4. Växelvis östra och västra sidan.

Trafikverket har efter samrådsmötet på orten tittat närmare på de olika alternativen och slutligen beslutat att gå vidare med alternativ 4, en lösning som växelvis går på östra respektive västra sidan. Detta alternativ medför att de oskyddade trafikanterna måste passera väg 593 vid tre tillfällen om hela sträckan trafikeras men alternativet tar samtidigt större hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden, befintliga

terrängförutsättningar, samt minskar intrånget på tomtmark i förhållande till alternativ 1 och alternativ 2.

För alternativ 1 hade påverkan blivit mycket stor på bland annat stengärdesgården i sektion 2/090-2/210. Muren hade behövts tagits ner i sin helhet alternativt flyttats till

ett nytt läge utanför vägområdet, ett arbete som bedömts som omfattande. Ett sammanhängande östligt alternativ hade även haft en stor negativ påverkan med påtagliga markintrång för ett flertal bostadshus i anslutning till sektion 0/720-1/100.

En sammanhängande gång- och cykelväg på västra sidan hade även den påverkat en stengärdesgård som löper parallellt med väg 593. Med hänsyn till den bitvis kraftiga lutningen från vägområdet ner mot intilliggande marker längs delar av sträckan hade även stora mängder fyllmassa krävts för byggnation av gc-vägen i ett västligt läge. Längs första delen av sträckan, fram till Hackås skola, återfinns även fler bostadshus i nära anslutning till vägområdet på västra sidan i jämförelse med på östra sidan.

Alternativ 3 valdes bort i ett tidigt skede då det ansågs sannolikt att oskyddade trafikanter skulle fortsätta sin färd längs väg 593 snarare än att vika in i samhället och nyttja gc-nätet där. Således skulle gc-vägen få en bristfällig funktion och inte nå upp till satta mål.

Trafikverket redovisade i samrådshandlingen en gc-vägslösning som började strax söder om plankorsningen med Inlandsbanan. Denna startpunkt valdes för att knyta an mot befintliga vägar vidare ner mot bland annat badplatsen. Det har dock visat sig bli mycket svårt att hitta en trafiksäker och ekonomiskt rimlig lösning för gc-vägens passage över järnvägsspåret. Med hänsyn till detta har Trafikverket beslutat att flytta gc-vägens startpunkt 40 meter norrut, till norra sidan om Inlandsbanan.

5.2. Val av utformning

5.2.1. Gång- och cykelvägen

Gång- och cykelvägen kommer där det är möjligt av utrymmesskäl att byggas 2,5 meter bred och friliggande, dvs. med en skiljeremsa – ett dike, mellan väg och gc-väg. Med hänsyn till att en friliggande gc-väg har flera fördelar mot en gc-väg med kantsten har Trafikverket haft som målsättning att så stor del som möjligt av sträckan ska byggas med friliggande lösning. Fördelarna är bland annat att de oskyddade trafikanterna skiljs åt från fordonstrafiken med en skiljeremsa/ett dike vilket markant minskar risken för konflikter. En friliggande gc-väg med diken på båda sidor är också fördelaktigt för driften, främst under vinterhalvåret då gc-vägen ska snöröjas och det krävs utrymme för lagring av snömassorna.

I trängre passager och där det krävs pga. höga natur-/kulturvärden, enskilda

anläggningar, närhet till bostadshus eller liknande kommer gc-vägen att anläggas med en 12 cm hög kantsten i direkt anslutning till vägbanan. Vid extremt trånga partier kommer inget innerdike byggas utan dränering läggas under gc-vägen för att säkerställa en god avvattning. I och med att gällande hastighet längs väg 593 är 50 km/tim längs de sträckor där gc-vägen byggs med kantsten krävs inget räcke mellan gc-väg med kantsten och körbana.

Nedan visas de två vanligaste utformningstyperna, friliggande gc-väg och gc-väg med kantstöd, se Figur 13 och Figur 14.

5.2.2. Passager över väg 593

Trafikverket har som målsättning att en gc-väg ska följa en och samma sida av vägen så länge det är möjligt med hänsyn till natur- och kulturvärden samt inte medför orimliga

In document Vägplan för ny gång- och cykelväg, väg 593 genom Hackås (Page 7-37)