8. Sanningskriterier
8.3 Överförbarhet
Målet med denna studie har inte varit att generalisera resultatet till en hel population. Den hermeneutiska kunskapssynen har motiverat att genomföra studien på ett fallföretag då vi djupgående velat studera respondenternas miljö och verklighet. Att göra en djupgående studie på ett fallföretag innebär att den förståelse som skapats är kontextspecifik. Enligt Johansson-Lindfors (1993, s. 47) innebär det att resultatet inte kan överföras till andra fall. Även studiens icke-sannolikhetsurval är något som gör att resultatet inte går att generalisera då urvalet inte är representativt för alla kunskapsintensiva organisationer. Johnsson-Lindfors (1993, s. 47) menar snarare att den förståelse hermeneutiken försöker skapa uppfattas som ett synsätt eller tankesätt vilket i olika situationer kan vara användbara för förståelsen av verkligheten, genom exempelvis igenkännande. Det vill säga att individer eller grupper tar med sig ett tankesätt eller synsätt och fyller det med erfarenheter från den egna verkligheten, varpå förståelsen av den kan utvidgas eller ökas (Johansson-Lindfors,1993, s. 47).
För vår studie innebär det att resultatet är skapat utifrån den verklighet fallföretaget och individerna inom organisationen befinner sig i och på det sätt dem uppfattar den. Således är resultatet unikt för fallföretaget och kan inte överföras till andra företag inom samma bransch då deras verklighet sannolikt ser annorlunda ut. Däremot kan andra genom igenkännande ta med sig insikter genererade från denna studie för att anpassa dem till sin verklighet. Detta är något Gummersson (1988, s. 91) påtalar då han menar att djupgående fallstudier av en företeelse ger möjlighet att beskriva mekanismer som på förnuftsmässiga grunder kan antas återfinnas i andra situationer.
67
Referenser:
Almerud, M. (2017). Integration för tillväxt - en samhällsekonomisk beräkning av två reformer för snabbare etablering av invandrande akademiker. [Rapport]. Svenskt Näringsliv.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.
Alvesson, M. (2000). Social Identity and the Problem of Loyalty in Knowledge-Intensive Companies. Journal of Management Studies, 27 (8), 1101-1123.
Ambrosini, V., & Bowman, C. (2001). Tacit knowledge: some suggestions for operationalisation. Journal of Management Studies, 38 (6), 811‐829.
Andreeva, T., & Kianto, A. (2012). Does knowledge management really matter? Linking knowledge management practices, competitiveness and economic performance. Journal
of Knowledge Management, 16 (4), 617-636.
Argot, L., & Ingram, O. (2000). Knowledge Transfer: A Basis for Competitive Advantage in a Firm. Organizational Behaviour and Human Decision Processes, 82 (1), 150-169. Asrar-ul-Hag, M., & Anwar, S. (2016). A systematic review of knowledge management and knowledge sharing: Trends, issues, and challenges. Cogent Business & Management, Vol 3, 1-17
Back, C & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I: Fejes, A. & Thornberg, R, red. Handbok i kvalitativ analys. Andra Upplagan. Stockholm: Liber AB. Sida 148-161.
Baloh, P., Desouza, K, C. & Paquette, S. (2011). The Concept of Knowledge. I: Desouza, K, C. & Paquette, S, red. Knowledge Management An Introduction. New York: Neal-Schuman Publisher, Inc. Sida 35-72.
Bhatt, D. (2001). Knowledge management in organizations: examining the interaction between technologies, techniques, and people. Journal of Knowledge Management, 5 (1), 68-75.
Bjereld, U & Demker, M & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur AB.
Bogdan, R.O., & Biken, S.K. (1998). Qualitative Resarch for Education - An Introduction
to Theory And Methods. 3:e Uppl. Needham Heights: Allyn & Bacon.
Bose, R. (2004). Knowledge Management Metrics. Industrial Management & Data
Systems, 104 (6), 457-468.
Bou-Llusar, C., & Segarra-Ciprés, M. (2006). Strategic Knowledge Transfer and its Implications för Competitive Advantage: an interactive conceptual framework. Journal
68
Bryant, A & Charmaz, K. (2011). The SAGE Handbook of Grounded Theory. London: SAGE Publications Ltd.
Bryman, A & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.
Canto, A., & Giangreco, A. (2011). Gurus or Wizards? A Review of the Role Of Management Consultants. European Management Reviews, Vol. 8, 231-244.
Chow, W.S., & Chan, L.S. (2008). Social network, social trust and shared goals in organizational knowledge sharing. Information & Management, Vol. 45, 458 - 465. Collins, J & Hussey, R. (2014). Business Research: a practical guide for undergraduate
and postgraduate students. New York: Palgrave MacMillan Higher Education.
Cook. S.D.N., & Brown. J.S. (1999). Bridging Epistemologies: The Generative Dance Between Organizational Knowledge and Organizational Knowing. Organization Science, 10 (4), 381-400.
Cresswell, J & Poth, C. (2018). Qualitative Inquiry & Research Design. Choosing Among
Five Approaches. London: SAGE Publications Ltd.
Dalkir, K. (2017). Knowledge Management in Theory and Practice. Third edition. Cambridge, MA: MIT Press.
Davenport. T.H. (1997). Ten Principles of Knowledge Management and Four Case Studies. Knowledge and Process Management, 4 (3), 187-208.
Davenport, T & Prusak, L. (1998). Working Knowledge. How Organizations Manage
What they Know. Boston, MA: Harvard Business Press.
Defillippi, J. R., Arthur, B. M., & Liday, J. V. (2006) Knowledge at work - Creative
collaboration in the global economy. Malden: Blackwell Publishing Ltd.
Desouza, K. (2003). Facilitating Tacit Knowledge Exchange. Communications of the
ACM - E-services: a cornucopia of digital offerings ushers in the next Net-based evolution, 46 (6), 85-88.
Earl, M. (2001). Knowledge Management Strategies: Toward a Taxonomy. Journal of
Management Information Systems, 18 (1), 215-233.
Edenhall, Y. (2012). Ta vara på interna kunskaper. SvD Näringsliv, [Artikel] 16 september. Tillgänglig via: https://www.svd.se/ta-vara-pa-interna-kunskaper [Hämtad: 2018-05-09]
Eriksson, G. (2015). Dela kunskap på jobbet. Arbetsliv, [Artikel] 22 april. Tillgänglig via: https://www.prevent.se/arbetsliv/tips-och-rad/2015/dela-kunskap-pa-jobbet/ [Hämtad: 2018-01-09]
69
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (2014). Att utreda, forska och rapportera. 10:e uppl. Stockholm: Liber AB.
Fejes, A & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvantitativ analys. I: Fejes, A. & Thornberg, R, red. Handbok i kvalitativ analys. 2:a uppl. Stockholm: Liber AB. Sida 16-43
Fincham, R. (1999). The consultant-client relationship: Critical perspectives on the management of organizational change. Journal of Management Studies, 36 (3), 335-351. Flamholtz, E., & Randle, Y. (2011). Corporate Culture: The Ultimate Strategic Asset. Stanford: Standford University Press.
Gascoigne, N., & Thornton, T. (2013). Tacit Knowledge. Durham: Acumen.
Glanville, J.L., Andersson, M.A., & Paxton, P. (2013). Do Social Connections Create Trust? An Examination Using New Longitudinal Data. Social Forces, 92 (2), 545-562. Glaser, B & Strauss, A. (1967). The Discovery of Grounded Theory: strategies for
qualitative research. New York: Walter de Gruyter, Inc.
Goerl, G.F. (1975). Cybernetics, Professionalization, and Knowledge Management: An Exercise in Assumptive Theory. Public Administration Review, 35 (6), 581-588.
Goffin. K., Koners. U., Baxter, D., & van der Hoven, C. (2010). Managing Lessons Learned and Tacit Knowledge in New Product Development, Research- Technology
Management, 53 (4), 39-51.
Graham, J., Harvey, C., Grennan, J., Rajgopal, R., (2016). Corporate Culture: The Interview Evidence. Columbia Business School Research Paper, 16 (70), 1-43.
Grover, V., & Davenport, T.H. (2001). General perspectives on knowledge management: Fostering a research agenda. Journal of Management Information Systems, 18 (1), 5-21. Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Kalmar: Lennarts Grafiska AB.
Haldin-Herrgard. (2000). Difficulties in diffusion of tacit knowledge in organizations
Journal of Intellectual Capital, 1 (4), 357-365.
Hellström-Muhli, U. (2014). Forskningsetik. I: Trost, J. Att skriva uppsats med akribi. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Sida: 34-42.
Hislop, D. (2009). Knowledge Management in organisations. 2:a uppl. New York: Oxford University Press.
Holste, J.S., & Fields, D. (2010). Trust and tacit knowledge sharing and use. Journal of
70
Gummesson, E. (1988). Qualitative Methods in Management Research. 2:a uppl. Thousand Oaks: Sage Publication Inc.
Ichikawa, J. J., & Steup, M "The Analysis of Knowledge", The Stanford Encyclopedia of
Philosophy (Fall 2017 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL:
https://plato.stanford.edu/archives/fall2017/entries/knowledge-analysis/ [Hämtad: 2018-02-28]
Ipe, M. (2003). Knowledge Sharing in Organizations: A Conceptual Framework. Human
Resource Development Review, 2 (4), 337-359.
Jmini. (2016). Delad glädje är dubbel glädje. JKPG News. [Artikel] 2 augusti. Tillgänglig via: https://jkpgnews.se/noje/47164/ [Hämtad: 2018-04-26]
Johansson, L., Ekenberg, T., Masterton, G., & Remes., P. (2014). Kunskapsteori - En
introduktion till vetande, berättigande och sanning. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson-Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur AB. Jonsson, A. (2012). Kunskapsöverföring & Knowledge Management. 1:a uppl. Malmö: Liber AB.
Kalling, T & Styhre, A. (2003). Knowledge Sharing in Organizations. Malmö: Liber AB. Koskinen, K., Philanto, P., & Vanharanta, H. (2003). Tacit knowledge acquisition and sharing in a project work context. International Journal of Project Management, Vol. 21, 281-290.
Kvale, S. (2007). Doing Interviews. London: SAGE Publications Ltd.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsguiden. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lanke, P. (2018). Knowledge hiding: impact of interpersonal behavior and expertise.
Human Resource Management International Digest, 26 (2), 30-32.
Lesser, E., & Prusak, L. (2001). Preserving Knowledge in an Uncertain World. MIT Sloan Management Review, 43 (1), 101-102.
Lucas, L.M. (2005). The impact of trust and reputation on the transfer of best practices.
Journal of Knowledge Management, 9 (4), 87-101.
May, T. (2011). Samhällsvetenskaplig forskning. Andra upplagan. Lund: Graficas Cems S.L.
McAdam, R. & McCreedy, S. (2000). A critique of knowledge management: using a social constructionist model. New Technology, Work and Employment, 15 (2). 155-168. Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
71
Muthuveloo, R., Shanmugam, N., &, Teoh, A. P. (2017). The impact of tacit knowledge management on organizational performance: Evidence from Malaysia. Asia Pacific
Management Review, Vol. 22, 192-201.
Newell, S., Robertson, M., Scarbrough, H., & Swan, J. (2009). Managing Knowledge
Work and Innovation. 2:a uppl. New York: Palgrave Macmillan.
Nilsson, B. (2016). Samspel i grupp - Introduktion till gruppdynamik. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Nonaka, I. (1991). The knowledge-creating company. Harvard Business Review, 69 (6), 96-104.
Nonaka, I. (1994). A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation.
Organizational Science, 5 (1), 14-37.
Nonaka, I., Toyama, R., & Konno, N. (2000). SECI, Ba and Leadership: a Unified Model of Dynamic Knowledge Creation. Long Range Planning, Vol. 33, 5-34.
Nonaka, I., & Peltokorpi, V. (2006). Objectivity and Subjectivity in Knowledge Management: A Review of 20 Top Articles. Knowledge and Process Management, 13 (2), 73-82.
Nonaka, I., & von Krogh, G. (2009). Tacit Knowledge and Knowledge Conversion: Controversy and Advancement in Organizational Knowledge Creation Theory.
Organizational Science, 20 (3), 635-652.
O´Dell, C., & Grayson, C. J. (1998). If Only We Knew What We Know: Identification and Transfer Of Internal Best Practice. California Management Review, 40 (3), 154-174. Paquette, S. & Desouza, K, C. (2011). Knowledge Transfer. I: Desouza, K, C. & Paquette, S, red. Knowledge Management An Introduction. New York: Neal-Schuman Publisher, Inc. Sida 179-212.
Paquette, S. (2011). Knowledge Organization. I: Desouza, K, C. & Paquette, S, red.
Knowledge Management An Introduction. New York: Neal-Schuman Publisher, Inc. Sida
139-178.
Parker, M. (2000). Organizational Culture and Identity. London: SAGE Publications Ltd. Pasher, E. & Ronen, T. (2011). Complete Guide to Knowledge Management: A Strategic
Plan to Leverage Your Company's Intellectual Capital. Hoboken, New Jersey: John
Wiley & Sons, Inc.
Polanyi, M. (1966). The Logic of Tacit Inference. The Journal of the Royal Institute of
Philosophy, 41 (155), 1-18.
Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Gloucester: Doubleday & Company, Inc. Ribeiro, R. (2013). Tacit Knowledge Management. Phenom Cogn Sci, Vol.12, 337-366.
72
Romanescu, M.L. (2016) Influence of Organizational Culture on Company Performances. Fascile I. Economics and Applied Informatics, Vol. 3, 103-107.
Roberts, J. (2000). From know-how to Show-how? Questioning the Role of Information and Communication Technologies in Knowledge Transfer. Technology and Analysis &
Strategic Management, 12 (4), 429-443.
Saunders, M. Lewis, P. Thornhill, A. (2012). Research Methods for Business Students. Edinburgh Gate: Pearson Education Limited.
Schein, E.H., & Schein, P. (2017). Organizational Culture and Leadership. 5:e uppl. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc.
Schiuma, G. (2012). Managing knowledge for business performance improvements.
Journal of Knowledge Management, 16 (4), 515-522.
Scott, J. (1990). A Matter of Record: Documentary Sources in Social Research. Cambridge: Polity Press.
Serenko, A., & Bontis, N. (2016). Understanding counterproductive knowledge behavior: antecedents and consequences of intra-organizational knowledge hiding. Journal of
Knowledge Management, 20(6), 1199-1224.
Shelby, K. (2013). Systems Engineering Knowledge Asset (SEKA) Management for
Higher Performing Engineering Teams: People, Process and Technology toward Effective Knowledge-Workers. Doktorsavhandling. District of Columbia: The George
Washington University.
Starbuck, W. (1992). Learning by knowledge-intensive firms. Journal om Management
Studies, 29 (6). 0022-2380.
Starrin, B. & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I: Svensson, P-G & Starrin, B., red. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB. Sida 52-78. Swart, J., & Kinnie, N. (2003). Sharing Knowledge in Knowledge-Intensive Firms.
Human Resource Management Journal, 13 (2), 60-75.
Szulanski, G. (1996). Exploring Internal Stickiness: Impediments to the Transfer of Best Practice within the Firm. Strategic Management Journal, Vol. 17, 27-83.
Thurén, T. (2013). Källkritik. Stockholm: Liber AB
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, J. (2014). Att skriva uppsats med akribi. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Tuzhilini, A. (2011). Knowledge Management Revisited: Old Dogs, New Tricks. ACM
73
Tzortzaki, A.M., & Mihiotis, A. (2014). A Review of Knowledge Management Theory and Future Directions. Knowledge and Process Management, 21 (1), 29-41.
Vallejo-Alonso, B. Rodríguez-Castellanos, A., & Arregui-Ayastuy, G. (2011).
Identifying, Measuring, and Valuing Knowledge-Based Intangible Assets: New Perspectives. New York: Business Science Reference.
Von Krogh, G., Ichijo, K., & Nonaka, I. (2000). Enabeling Knowledge Creation: How to
Unlock the Mystery of Tacit Knowledge and Release the Power of Innovation. New York:
Oxford University Press.
Yi, J. (2009). A measure of knowledge sharing behavior: scale development and validation. Knowledge Management Research & Practice, Vol. 7, 65–81.
Yin, R. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber AB.
75