Överförbarhet/generaliserbarhet

Fallstudien som genomförts består av ett litet underlag och är kopplad till det kontextuella sammanhang den studerade förskolan ingår i. Av den anledningen är det svårt att tala om generaliserbarhet eller ens överförbarhet i traditionell mening. Möjligtvis kan resultatet användas i en förskoleverksamhet med snarlika förutsättningar som den studerade men då genom att förstås som en möjlig utgångspunkt (Allwood & Erikson 2017:170; Denscombe 2009:69, 383; Wallén 1996:118). Det betyder inte att den externa validiteten är svag utan handlar istället om hur generaliserbarhet förstås i relation till kvalitativa studier, eftersom syftet är en ökad förståelse och att belysa perspektiv (Merriam 1994:184) och resultatet har bidragit med det, är resultatet möjligt att generalisera. Resultatet och öppenheten i processen som ledde till resultatet gör att läsaren har möjlighet att själv tolka vad hen kan applicera till sin förskola och med det synsättet kan den externa validiteten också förstås som god (s. 187).

Källförteckning

Alerby, Eva, Hagström, Erica & Westman, Susanne. (2014). The Embodied Classroom--A Phenomenological Discussion of the Body and the Room, ​Journal of Pedagogy, ​vol. 5, no. 1, pp. 11-23.

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). ​Grundläggande vetenskapsteori: för

psykologi och andra beteendevetenskaper​. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur Arvidsson, Tomas (1976[1974]). ​Barnobservationer i förskolan​. 2., omarb. uppl., 2. tr. Stockholm: LiberLäromedel

Aspelin, Jonas (2010). ​Sociala relationer och pedagogiskt ansvar​. 1. uppl. Malmö: Gleerup Aspelin, Jonas (2015). The Elementary Forms of Educational Life: Understanding the Meaning of Education from the Concept of "Social Responsivity”, ​Social Psychology of

Education: An International Journal, ​vol. 18, no. 3, pp. 487-501.

Asplund, Johan (1987). ​Det sociala livets elementära former​. Göteborg: Korpen

Biesta, Gert (2009). Good education in an age of measurement: On the need to reconnect with the question of purpose in education.​ Educational Assessment, Evaluation and Accountability​, 21(1), 33-46.

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). ​Lära till lärare: att utveckla läraryrket -

vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik​. 1. uppl. Stockholm: Liber Buber, Martin (1990). ​Det mellanmänskliga​. Ludvika: Dualis

Buber, Martin (1994). ​Jag och du​. 2. uppl. Ludvika: Dualis Buber, Martin (2005). ​Människans väsen​. Ludvika: Dualis

Carlberg, Camilla, Granberg, Ann & Lindfors, Helena (2012). ​Småbarnens egen läroplan:

Lpfö 98/10 tolkad utifrån 1-3 åringars behov​. Solna: MacBook

Denscombe, Martyn (2009). ​Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna​. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Engdahl, Ingrid (2012). "Doing Friendship during the Second Year of Life in a Swedish

Fennefoss, Anne Tove & Jansen, Kirsten E. (2009). ​Småbarnspedagogik och praktikberättelser:

pedagogisk dokumentation i förskolan​. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). ​Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativa metoder​. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). ​Små barns delaktighet och inflytande: några

perspektiv​. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Jan-Erik (1976). Metoder för barnobservationer. I Brenner, Sten-Olof (red.).

Barnobservationer​. 1. uppl., 3. tr. Stockholm: AWE/Geber

Johansson, Eva (2004). Learning Encounters in Preschool: Interaction between Atmosphere, View of Children and of Learning, ​International Journal of Early Childhood, ​vol. 36, no. 2, pp. 9-26.

Johansson, Eva & Emilson, Anette (2010). Toddlers' Life in Swedish Preschool, ​International

Journal of Early Childhood, ​vol. 42, no. 2, pp. 165-179.

Olofsson, Birgitta (1991). ​Varför leker inte barnen?: en rapport från ett daghem​. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning)

Lindahl, Marita (1998). ​Lärande småbarn​. Lund: Studentlitteratur

Løkken, Gunvor (2000a). “Tracing the Social Style of Toddler Peers”, ​Scandinavian Journal

of Educational Research​ Vol. 44, Iss. 2, : 163-176. (2000)

Løkken, Gunvor (2000b). ​Toddler peer culture: the social style of one and two year old

body-subjects in everyday interaction​. Avhandling (dr. polit.) Trondheim : Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, 2000

Løkken, Gunvor (2004). "Greetings and Welcomes among Toddler Peers in a Norwegian Barnehage", ​International Journal of Early Childhood, ​vol. 36, no. 2, pp. 43-58.

Løkken, Gunvor (2008). ​Toddlarkultur: om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan​. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Løkken, Gunvor. (2009). The construction of "toddler" in early childhood pedagogy.

Contemporary Issues in Early Childhood, 10​(1), 35-42.

Röthle, Monika (2006). Mötet med de lekande barnen. I Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red.). ​Småbarnspedagogik: fenomenologiska och estetiska förhållningssätt​. 1. uppl. Stockholm: Liber

Skånfors, Lovisa, Löfdahl, Annica & Hägglund, Solveig (2009). Hidden Spaces and Places in the Preschool: Withdrawal Strategies in Preschool Children's Peer Cultures, ​Journal of Early

Childhood Research, ​vol. 7, no. 1, pp. 94-109.

Test, Joan E. (2006). Infant and Toddler Teachers as Transmitters of Culture, ​International

Journal of Early Childhood, ​vol. 38, no. 1, pp. 47-63.

Vetenskapsrådet. (2017). ​God forskningsed​ (Vetenskapsrådets rapportserie; 2011:1). Stockholm: Vetenskapsrådet

Wallén, Göran (1996). ​Vetenskapsteori och forskningsmetodik​. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Wedin, Lage & Sandell, Rolf (1995). ​Psykologiska undersökningsmetoder: en introduktion​. Lund: Studentlitteratur

Williams, Pia (2006). ​När barn lär av varandra: samlärande i praktiken​. 1. uppl. Stockholm: Liber

Öhman, Margareta (2003). ​Empati genom lek och språk​. 2., [aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber

Bilaga 1

bilaga 1 information och medgivande vårdnadshavare Hej!

Jag heter Anna Wahlgren och läser förskollärarprogrammet på distans vid Linnéuniversitet. Nu ska jag skriva mitt examensarbete där jag kommer att försöka att hitta faktorer som hjälper förskollärare att understödja det toddlarkulturella samspelet (toddlarkulturellt samspel är ett begrepp som syftar till att belysa hur de allra yngsta barnen på förskolan leker och samverkar med varandra och toddlare är enligt definitionen barn som ännu inte har hunnit fylla tre år). Därför vill jag observera barnens samspel på förskolan och studera hur leksaker/material, lokalernas utformning och människor i rummet påverkar samspelet. Jag kommer att göra flera observationer, cirka en timme i taget, under en veckas tid. Observationerna kommer att ske med hjälp av papper och penna, barnen kommer inte att filmas eller fotograferas.

Att delta är helt frivilligt. Barn som visar att de inte vill, kommer inte att observeras. Ni har rätt att avbryta barnens medverkan när som helst, även efter ett godkännande. Materialet kommer att hanteras konfidentiellt och i uppsatsen kommer namn, stad och dylika uppgifter att fingeras. Har ni frågor eller önskar att avbryta er medverkan når ni mig på mejladress:

xxxxxxx@student.lnu.se Tack på förhand!