Överföringskapacitet

Kommunikation skall kunna ske med våra administrativa system iland i nära realtid. Således skall TODAPOST och enklare meddelandetrafik kunna hanteras.

Möjligheter till videokonferens är önskvärt, men är inget absolut krav.

Tjänsteutbudet skall i övrigt motsvara de krav man ställer på civila fartyg, tex. vad avser möj- ligheter till fax, väderrapporter och nautisk information.

Analys

Kraven på överföringskapacitet är direkt avhängiga av vad man vill kunna föra över. Gäller överföringen realtidsdata ökar naturligtvis kraven på överföringshastighet, tillförlitlighet och tillgänglighet. Är det fråga om administrativ trafik eller stabsarbete kan kraven på snabbhet sänkas något. Anslutning till försvarsmaktens administrativa system och meddelandesystemet TODAPOST kräver normalt inte några stora bandbredder och kan därför inte anses gräns- sättande utan man kan nöja sig med överföringshastigheter på 56 kbit/s.

Som administrativ kanal vid tex. internationella operationer krävs kapacitet för större data mängder, men utan absolut tidskrav. Även här kan man således nöja sig med överföringshas- tigheter runt 56 kbit/s.

Mer avancerade tjänster av typen realtidskommunikation med överföring av stora datamäng- der ställer helt andra krav på hela systemet från antenn till mottagarterminal. Då krävs bla en säker följning och överföring till och från satelliten. I dessa fall kommer överföringskapacite- ter på över en Mbit/s att erfordras.

För att utgöra ett kompletterande taktiskt sambandsmedel skall systemet kunna överföra den trafik som normalt överförs via det taktiska radionätet dvs. mållägesinformation, ordermallar, fritextmeddelande och vapeninsatsparametrar. Detta utgör i sig inga märkvärdiga krav och innebär inget större behov av överföringskapacitet. Även här kan man således nöja sig med en kapacitet på runt 56 kbit/s.

För att utnyttja Internet krävs inte större överföringskapaciteter än för en vanlig hemdator. Skall man däremot realtidsutnyttja Internet som kommunikationskanal kan överföringshastig- heter motsvarande några Mbit/s ibland vara nödvändiga.

För att ett fartyg skall kunna fungera som ledningsplattform i internationella operationer bör även möjlighet till tex. videokonferens finnas. Prov (SWEMILSAT-proven, 1999) har visat att med en överföringshastighet på drygt 300 kbit/s får man en nästan ostörd bild. Skall man däremot överföra databaser, överföra spaningsdata från flygspaning eller överföra satellitbil- der ökar kraven och behovet. Flygspaningsinformation tex., kommer vara av storleksordning- en Gbit i framtiden.

Slutsatser

För att klara av måldatatrafik, taktisk meddelandetrafik, fax, väderprognoser, administrativ trafik mm räcker det med en överföringskapacitet på 64 kbit/s. Vill man kunna genomföra videokonferenser med god bildkvalité krävs ca 300 kbit/s.

7.6 Tidskrav

Taktisk trafik som skall kunna hanteras bör åtminstone omfatta realtidskommunikation, dvs. trafiken får inte innehålla större fördröjningar än fem sekunder (tidssynkning i äldre system) vid överföring av målläge och måldata, samt order- och rapportmallar. Spaningsinformation mellan olika sensorer bör också kunna utbytas i realtid.

Analys

Skall man kunna realtidskommunicera diskvalificeras system som Orbcomm (se bilaga 8) då detta system lagrar och levererar data vid satellitpassage. Detta gäller även LEO-system med begränsat täckningsområde. Kvar finns egentligen bara två alternativ, GEO-system eller ett i framtiden fullt utbyggt LEO-system.

Kraven på små fördröjningar ställer indirekt också krav på att den fartygsmonterade antennen kan följa satelliten kontinuerligt. Detta innebär att antennen måste förses med någon form av stabilisering.

Slutsatser

Marinen bör satsa på system byggt kring geostationära satelliter då endast dessa motsvarar kraven realtids- eller nära realtidskommunikation.

Fartygens antenner måste vara konstruerade för att följa satelliten kontinuerligt.

7.7 Störfasthetskrav

Systemet behöver inte kunna motstå störsändning. Däremot skall systemet klara av atmosfä- riska och meteorologiska störningar.

Analys

Civila kommunikationssystem har i allmänhet sämre störskydd än militära. Genom att köpa bandbredd kan Försvaret dock tillföra egna krypterings- och störskyddsmetoder. En sådan teknik kan vara bandspridning (spread spectrum) som möjliggör att störhotet kan mötas i rim- lig grad. Det är ändå oundvikligt att en effektiv användning av bandspridning medför ytterli- gare kostnader, eftersom man då nyttjar större bandbredd än annars nödvändigt. Bandbredd kostar pengar, åtminstone som satellit-/ transponderhyra. Om bandspridning kombineras med kodmultiplexering (CDMA) kan kostnadsökningen dock motverkas.

Vid värderingen av satellitkommunikationens resistens mot störning måste dock påpekas att användningen av denna typ av kommunikationslänk som komplement till de idag tillgängliga kanalerna i sig medför ökad störtålighet. Det kan innebära att kommunikation blir möjlig i situationer där man annars ej kunnat lösa kommunikationsbehovet. Det kan också innebära att en störare, för att förhindra kommunikation, måste angripa flera olika typer av kommunika- tionslänkar samtidigt, något som är mycket resurskrävande. Således kan satellitkommunika- tion aldrig ge sämre förhållande än om man är helt utan denna möjlighet.

Slutsatser

Civila satellitkommunikationssystem är normalt inte byggda för att kunna klara av störsänd- ning.

Utnyttjande av civila system innebär i sig ett störskydd då mångfalden av satelliter och system gör det svårt att störa ut alla samtidigt.

7.8 Signalskyddskrav

Krypterad sändning skall var möjlig, dock behöver inte all sändning kunna vara krypterad.

Analys

I de flesta geostationära satellitsystem sker idag ingen signalbehandling utan kanalen är vad man kallar transparent. I dessa system är det således inga problem att skicka krypterad trafik. I framtiden talar man dock om mer avancerad signalbehandling i satelliten, vilket kan innebära begränsningar i användarens frihet att kryptera eller koda sina meddelanden.

Slutsatser

Det är inga problem att skicka krypterad trafik via satellit. Dagens svenska kryptosystem kan utnyttjas.