Syftet med uppsatsen var att undersöka hur slöjdämnet har skrivits fram i läroplaner och förarbeten med avseende på praktiskt- och teoretiskt ämnesinnehåll. Hur har slöjdämnet skrivits fram och vad är det för förändringar i skrivningar om slöjdens praktiska och teoretiska ämnesinnehåll i förarbeten, kommentarmaterial och läroplaner som går att iaktta sedan början av 1900-talet fram till dagens läroplan?
Delvis har frågan besvarats genom de olika frågeställningarna. De praktiska- och teoretiska aspekterna har förändrats från att vara fostrande, personlighetsutvecklande, jämlikhetsskapande till att anta en roll där en större vikt vid textproduktion går att tolka som att de teoretiska aspekterna i ämnet slöjd har fått en större tyngd. Skrivningarna när det gäller förhållandet mellan praktisk och teoretisk kunskap har varierat.
36 Tidvis har de framställts som sammanvävda, de praktiska aspekterna och de teoretiska, återfinns i alla ämnen i varierande grad. Tidvis har tvärtom åtskillnaden betonats och då på de praktiska ämnesinnehållets bekostnad. Förändringarna har avspeglat både skilda uppfattningar i synen på kunskap, slöjdens roll i skolan och skolans jämlikhetsskapande uppdrag, liksom de också går att förstå i ljuset av förändringar i samhället.
Metoddiskussion
Studiens empiriska material bestod av texter i förarbeten, kommentarmaterial, undervisningsplaner och läroplaner. Urvalet har omfattat allt det som varit tillgängligt i skrift eller via webbsidor och databaser sedan slöjdämnet första gången förekommer i en läroplan. Här aktualiseras frågeställningar som rör urval och hierarkier av kunskaper som avspegling av värderingar knutna till olika historiska epoker. Englunds (2005) kategorisering av utbildnings-konceptioner som undergrupper till en övergripande läroplanskod för 1900-talet – en medborgerlig läroplanskod har varit en god hjälp för att strukturera upp och sätta de olika texterna i relation till varandra och underlättat förståelsen av de ofta subtila förändringarna i texterna.
I analysen av texterna hämtade jag teoretisk- och metodologisk inspiration från den kritiska diskursanalysen med Fairclough tredimensionella modell. Däremot visade det sig att det material jag haft att tillgå har varit väl omfattande för en diskursanalytisk metod. Den anpassning jag gjorde när det gällde tillämpning av kritisk diskursanalys, har däremot fungerat bra, så till vida att det gått att följa förändringarna i synen på praktiskt och teoretiskt kunskapsinnehåll i slöjden genom de omarbetningarna i läroplaner.
I diskursen har praktik och teori förekommit med olika betydelser, där åtskillnaden under vissa perioder har tonats ner, för att med den senaste läroplansförändringen åter har förstärkts. Det var många formuleringar i texterna som hade varit intressant att fördjupa sig i; vad är det för exempel på diskurs, var hör det hemma och hur förankrat blir det i skolan? Jag ser möjligheter att gå betydligt djupare in i samtida pedagogiska diskussioner, där olika pedagogiska riktningar fångas upp och artikuleras för att sedan i modifierad form ta plats i undervisningsplaner och läroplaner. Det är spår som går från Rousseau, Pestalozzi och Dewey till Otto Salomon, som dessutom ingick i kretsen kring Ellen Key och deltog i samtida diskussioner kring skola och bildning. Spår från Kerschensteiner och Freinets arbetspedagogik förekommer i undervisningsplanen av år 1933 och tankar från Dewey återkommer i Skolkommissionen genom bland annat Alva Myrdals inflytande och Ester Hermanssons medverkan. Att fördjupa sig i detta hade i så fall inneburit andra spår att följa och fördjupa sig i och därmed en annan uppsats.
37
Referenslitteratur
Borg, K. (1995). Slöjdämnet i förändring 1962–1994 (LiU.PEK-R-191). Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi.
Bergstedt, B. & Herbert, A. (2014). Pedagogik för förändring-frihet, jämlikhet, demokrati, Lund: Studentlitteratur.
Edigus, H (2001). Skola och utbildning i historiskt och internationellt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur.
Englund, T. (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos. Goodson, I. (1983). School Subject and Curriculum Change Studies in Curriculum History. London: The Falmer Press
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber
Hartman, S G. Thorbjörnsson, H. Trotzig, E. (1995). Handens pedagogik-kulturarv och utveckling i skolslöjden. Linköping.
Isling, Å. (1974). Vägen till en demokratisk skola, skolpolitik och skolreformer i Sverige från 1880- till 1970-talet. Falköping: Prisma.
Isling, Å. (1993). Grundskola för allmänmänsklig kompetens-aktuell skoldebatt och historisk tillbakablick. Stockholm: Sober förlag.
Jeansson, Å. (2017). Vad, hur och varför i slöjdämnet, textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen. Umeå.
Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan-hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Johansson, U. (1987). Att skolas för hemmet, trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan 1842–1919 med exempel från Sköns församling. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Krut. (1979). Kritisk utbildningstidskrift: skola-skolrörelse-socialdemokrati i Skandinavien en samproduktion mellan Krut, unge pedagoger och Praxis. Kap. 10. Bromma: Föreningen Kritisk utbildningstidskrift.
Kungl. Skolöverstyrelsen (1906). Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919 Stockholm: svenska bokförlaget P.A. Nordstedt och söner.
Kungl. Skolöverstyrelsen. (1935). Undervisningsplanen för rikets allmänna läroverk 1933. Stockholm: svenska bokförlaget P.A. Nordstedts och söner.
Kungl. Skolöverstyrelsen. (1940). Undervisningsplanen för rikets allmänna läroverk 1946. Stockholm: svenska bokförlaget P.A Nordstedts och söner.
Kungl. Skolöverstyrelsen. (1956). Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955. Stockholm: svenska bokförlaget P.A. Nordstedts och söner.
38 Kungl. Skolöverstyrelsen. (1962). Läroplan för grundskolan Lgr 62. Stockholm: svenska bokförlaget Nordstedts.
Kungl. Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan Lgr 69. Stockholm: Bröderna Lagerström.
Lindensjö, B. & Lundgren U.P. (2012). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: Liber.
Lundgren, U. P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori (uppl. 2:4). Stockholm: Utbildningsförlaget.
Lundgren, U.P. (2012). Den svenska läroplansteoretiska forskningen- en personligt hållen reflektion (s.39–57). I Englund, T. Forsberg, E. Sundberg, D. Introduktion- vad räknas som kunskap? läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning i skola. Stockholm: Liber.
Skolverket kommentarmaterial Lgr11 hämtad 9 januari. Från http://gy.orbin.se/slojd/pdf2565.pdf
Skolverket, kursplan Lgr 11. hämtad 8 januari 2019 från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3975
Skolverket. (1980). Läroplan för grundskolan Lgr 80 allmän del: mål och riktlinjer, kursplaner och timplaner. Stockholm: Nordstedts.
Skolverket. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, (Lpo94/Lpf94). Stockholm: Nordstedts.
Skolverkets föreskrifter. Grundskolan, kursplaner och betygskriterier (Kpl.2000). Västerås: Edita Västra Aros.
Skolverket. (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr11). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2017 b), kommentarmaterial i kursplanen i slöjd (Lgr11). Stockholm: Fritzes. Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan, allmän del, mål och riktlinjer kursplaner och timplaner. Södertälje: Liber utbildningsförlaget Stockholm, Axlings AB.
SOU (1914-4-5). Folkundervisningens kommitténs betänkande angående folkskolan, fortsättningsskolan. Stockholm. Ecklesiastikdepartementet.
SOU (1938:49). 1936 års Yrkeskunniga betänkande med förslag angående utbildning av lärare i teckning och i slöjd samt för yrkesutbildningen. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet. SOU (1946:15). 1946 års skolutredningens betänkande och utredningar. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.
SOU (1960:30). Grundskolan. Betänkande angivet av 1957 skolberedning V1. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.
39 SOU (1961:30). Grundskolan. Betänkande angivet av 1957 års skolberedning VI. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.
SOU (1977). Grundskolan. Betänkande angivet av 1980. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU (1992:94). Skola för bildning. Huvudbetänkande av läroplanskommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU (2007:028). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Förslag till nytt mål- och
uppföljningssystem. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stensmo, C. (2016). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur; (2 uppl.).
Säljö, R. (2011). Traditionalism och progressivism synen på lärande (s.39–57). I Jensen, M. lärandet grunder-teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
SäU (1962:1) Grundskolan. Betänkande av 1967 års skolberedning revidering. Stockholm. Ecklesiastikdepartementet.
Tempte, T. (1982). Lilla arbetets ära. Om hantverk, arbete, några rekonstruerade verktyg, och maskiner. Stockholm: Arbetslivscentrum.
Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups.
Whittaker, D.J (2014). The impact and Legacy of Educational Sloyd: Head and hands in harness. Abingon: Routledge.
Winther Jörgenssen & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.