Resultat av eftersök
5. Övergripande slutsatser och rekommendationer
a) Nordfladdermus förekom vid alla undersökta vindparker i norr, men nästan aldrig i höjd med rotorerna. Den är därmed normalt inte i risk- zonen vid vindkraftutbyggnad i norr och skyddsåtgärder som stoppreglering kommer antagligen inte att behövas där. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi endast har undersökt vindkraftverk i höjdlägen i inlandet. Vid kusten och vid sjöar i norr kan det vara annorlunda.
b) Barbastellen utsätts inte heller av något direkt hot från vindkraftverk. Den vistas sällan eller aldrig i höjd med rotorerna och omkommer sällan eller aldrig på grund av kollisioner med dessa.
c) Vindkraftutbyggnad utgör inte något direkt hot mot de arter vi studerat här, men kan leda till ett indirekt hot genom att utbyggnad av vindkraftverk ibland öppnar tidigare oexploaterade skogsområden för skogsbruk genom nya vägbyggen.
d) Åtgärder för att skydda fladdermöss från att dödas vid vindkraftverk (stoppreglering) bör i första hand koncentreras till södra Sverige, särskilt till låglänta, högproduktiva områden längs kusten och i jordbruksområden. e) Vi bedömer att skogsbruk snarare än vindkraft utgör ett allvarligt hot mot båda arterna i ett längre perspektiv. Det är mycket viktigt att skog med natur- skogskaraktär får vara kvar i tillräcklig och någorlunda sammanhängande omfattning och detta gäller överallt där nordfladdermus och barbastell före- kommer, både i norr och i söder.
f) Även om skydd av skog inte är vindkraftsindustrins primära ansvar, så är det ändå just detta som är det viktiga när det gäller skydd och förvaltning av fladdermöss i vindkraftsområden. Kompensationsåtgärder kan exempel- vis innebära att man skyddar en viss areal av gammal skog från avverkning under vindparkens livslängd, antingen i parken eller i något annat område. Problemet är att det inte är rimligt eller möjligt att ställa de kraven på vind- bolagen för närvarande, men idén kan vara värd att fundera över inför framtiden.
g) Ett upprätthållande av livskraftiga bestånd av nordfladdermus och bar- bastell bör kunna vara förenligt med de verksamheter som redan pågår i de aktuella områdena, inklusive vind-, jord- och skogsbruk. Men detta kommer att kräva övergripande och långsiktig planering på landskapsnivå och som innefattar både naturvård och de aktuella verksamhetsgrenarna. När det gäller barbastellen krävs antagligen också att utomhusbelysning regleras och begränsas kraftigt.
6. Tack
Tack till Varberg Energi som upplåtit Askome Vindpark för forskning under flera år och som bidragit med mycket praktisk hjälp och som även försett oss med vind- och temperaturdata från kraftverken. Tack också till de tre vind- bolagen i norr (Vattenfall Vindkraft AB, Nordisk Vindkraft AB och Dala Vind AB) som hjälpte oss att mäta aktiviteten av fladdermöss från kraftver- ken genom att upplåta verken, byta och skicka minneskort mm. Tack också till de vindbolag som låtit oss använda data från genomförda kontroll-
program (bolagen listas i tabell 2.3). Ett stort tack till alla markägare runt
Askome som mer eller mindre frivilligt stått ut med våra nattliga besök på sina marker, runt hus och lador i jakt på radiomärkta barbasteller.
En stor del av det dagliga slitet i fält och med analyserna av radiospår- ningsdata gjordes av våra suveräna medhjälpare från Spanien och Polen; Sonia Sanchez-Navarro, Tomasz Kokurewicz, Grzegorz Apoznanski och Justyna Blesnowska. Utan deras expertis och erfarenhet hade vi varit helt chanslösa att ro iland detta projekt. Tack också till Marcus Elfström för hjälp med statistiken och till Anders Jansson på Vattenfall Vindkraft AB för krea- tiva synpunkter.
7. Referenser
Ahlén, I. 2002. Fladdermöss dödade vid svenska vindkraftverk. Fauna och Flora.
Ahlén, I., 2015. Åtgärdsprogram för barbastell, 2015–2019. Naturvårdsverket, Stockholm, report 6532.
Budenz, T., Gessner, B., Lüttman, J., Molitor, F., Servatious, K. & Veith, M. 2018. Up and down: western barbastelles explore lattice towers. Hystrix 29, in press.
Arnett, E.B., Baerwald, E.F., Mathews, F., Rodrigues, L., Rodriguez-Duran, A., Rydell, J., Villegas-Patraca, R. & Voigt, C.C. 2015. Impacts of wind energy development on bats: a global perspective. Bats in the anthropocene (eds. Kingston T. & Voigt, C.C.), pp. 295–324. Springer-Verlag, Berlin. ArtDatabanken, 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, Sweden.
Barclay, R.M.R., Baerwald, E.R. & Rydell, J. 2016. Bats and windfarms. In: Wildlife and Wind Farms, Conflict and Solutions, Volume 1. Onshore: Potential Effects (ed. Perrow, M.) 191–221. Pelagic Publishing, Exeter, UK. Cryan, P.M., Gorresen M.P., Hein, C.D., Schirmacher, M.R., Diehl, R.H., Huso, M.M. Hayman, D.T.S., Fricker, P.D., Bonaccorso, F.J., Johnson, D.H., Heist, K. & Dalton, D.C., 2014. Behavior of bats at wind turbines. PNAS 111, 15126–15131.
Dalthorp, D., Huso, M., and Dail, D., 2017, Evidence of absence (v 2.0) soft- ware user guide: U.S. Geological Survey Data Series 1055, 109 p. https://doi. org/10.3133/ds1055.
Dietz, C., von Helversen, O. & Nill, D. 2009. Bats of Britain, Europé & Northwest Africa. A&C Black, London.
Frick, W., Baerwald, E., Pollock, J. F., Barclay R.M.R, Szymanski J.A., Weller T.J., Russel, A.L, Loeb, S.C, Medellin R.A & McGuire L.P. 2017. Fatalities at wind turbines may threaten population viability of a migratory bat. Biological Conservation 209, 173–177.
Gunnarsson, C., Palo, T. & Rydell, J. 2013. Are wind power parks in boreal forest in Sweden a threat to bats? Poster at CWW, Stockholm 2013.
Görlitz, H.R., Hofstede, H.M. ter, Zeale, M.R.K., Jones, G., & Holderied, M.W. 2010. An aerial-hawking bat uses stealth echolocation to counter moth hearing. Current Biology 20, 1568–1572.
Hein, C. D., Gruver, J. & Arnett, E. B. 2013. Relating pre-construction bat activity and post-construction bat fatality to predict risk at wind energy
facilities: a synthesis. Report to the National Renewable Energy Laboratory. Bat Conservation International, Austin, Texas, USA.
Hillen, J., Kiefer, A. & Veith, M. 2009. Foraging site fidelity shapes the spa- tial organization of population of female western barbastelle bats. Biological Conservation 142, 817–823.
IUCN, 2016. Barbastella barbastellus (western barbastelle). The IUCN Red List of threatened species, ver. 2016-2. www.iucnredlist.org.
Lantmäteriet, 2016. GSD – Terrängkartan, Creative Commons. www.lantma- teriet.se/sv/Kartor-och-geografiskinformation/Kartor/oppna-data
Lehnert, L.S., Kramer-Schadt, S., Schönborn, S., Lindecke, O., Niermann, I. & Voigt, C.C., 2014. Wind farm facilities in Germany kill noctule bats from near and far. PLoS One 9, e103106.
Lintott, P.R., Richardson, S.M., Hosken, D.J., Fensome, S.A. & Mathews, F., 2016. Ecological impact assessments fail to reduce risk of bat casualties at wind farms. Current Biology 26, R1119-R11136.
Pettersson, S. 2017. Fladdermusövervakning vid Fredriksdals vindpark, Nässjö kommun, 2017. Rapport till Stena Renewable, Göteborg. Pettersson, S. 2018. Kontrollprogram fladdermöss vid Kvilla vindpark, Torsås kommun, 2015–2017. Rapport till Green Extreme AB, Göteborg. Pettersson, S. & Gylje Blank, S., 2016. Fladdermöss i Halland – kunskaps- sammanställning och vägledning. Länsstyrelsen i Hallands län, 2016:11. Rodrigues, L., Bach, L., Dubourg-Savage, M.-J., Karapandza, B., Kovac, D., Kervyn, T., Dekker, J., Kepel, A., Bach, P., Collins, J., Harbusch, C., Park, K., Micevski, B. & Minderman, J. 2015. Guidelines for consideration of bats in wind farm projects – Revision 2014. Eurobats Publication Series No. 6. Roeleke, M., Blohm, T., Kramer-Schadt, S., Yovel, Y. & Voigt, C.C., 2016. Habitat use of bats in relation to wind turbines revealed by GPS tracking. Scientific Reports 6, 28961. DOI: 10.1038/srep28961.
Russo, D., Cistrone, L., Jones, G., & Mazzoleni, S. (2004). Roost selection by barbastelle bats (Barbastella barbastellus, Chiroptera: Vespertilionidae) in beech woodlands of central Italy: consequences for conservation. Biological Conservation 117, 73–81.
Rydell J. 2006. Barbastellen i Varbergs Fästning. Rapport till Länsstyrelsen i Halland län.
Rydell, J., Natuschke, G., Theiler, A. & Zingg, P.E. 1996. Food habits of the barbastelle bat Barbastella barbastellus. Ecography 19, 62–66.
Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J.K., Pettersson, J. & Green M. 2011. Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss –
Rydell, J., Bogdanowicz, W., Boonman, A., Pettersson, S., Suchecka, E. & Pomorski, J.J. 2016. Bats may eat diurnal flies that rest on wind turbi- nes. Mammalian Biology 81, 331–339.
Rydell, J., Ottvall, R., Pettersson, S. & Green, M. 2017. Vindkraftens påver- kan på fåglar och fladdermöss. Uppdaterad syntesrapport. Naturvårdsverket Rapport 6740.
Singh, N.J., Hipkiss, T., Ecke, F. & Hörnfeldt, B. 2017. Betydelsen av kungs- örnars hemområden, biotopval och rörelser för vindkraftsetablering – del 2. Naturvårdsverket, Rapport 6734.
Voigt, C. C., Popa-Lisseanu, A. G., Niermann, I. & Kramer-Schadt, S. 2012. The catchment area of wind farms for European bats: A plea for internatio- nal regulations. Biological Conservation 153, 80–86.
Zeale, M.R.K., Davidson-Watts, I. & Jones, G., 2012. Home range use and habitat selection by barbastelle bats (Barbastella barbastellus): implications for conservation. Journal of Mammalogy 93, 1110–1118.