2.1 Bakgrund
Bidrag och resurstillskott till olika organisationer och institutioner hanteras inom
Landstinget Kronoberg till största delen av Länsutvecklingsstyrelsen (LUS). LUS startades den 1 januari 1999 då de övertog ansvarsområden som tidigare legat under
landstingsstyrelsens kultur-, närings- och regionalpolitiskt utskott. Samtidigt överfördes ansvaret för de regionala kulturinstitutionerna. Mot slutet av år 2000 fick LUS också
ansvaret för landstingets engagemang vad gäller externa infrastrukturfrågor inom IT-området. LUS styrelse har i dag nio ledamöter.
Under LUS arbetar Länsutveklingsavdelningen, LUA som har till uppgift att vara
stabsorgan till styrelsen samt att operativt hantera LUS verksamhetsområde. LUA har idag fem heltidstjänster.
Landstingets mål med LUS
Landstingsfullmäktige har angivit följande mål för styrelsens verksamhet:
Att genom regionala insatser medverka till att hela länet är attraktivt för sysselsättning och boende
Att medverka till att länet utgör en betydelsefull del i en livskraftig region
Att medverka till att läninvånarna erbjuds ett rikhaltigt kulturutbud av god kvalitet
Att ge möjlighet till kulturutbud för personer som vistas på landstingets vårdenheter och institutioner
2.2 Ekonomisk översikt
Beslut om ramanslagen till LUS fattas av landstingsfullmäktige och baseras på ett
budgetäskande som LUS inkommer med. Detta utgör sedan ramen för resursanslagen och bidragsutbetalningarna. LUS hade för år 2000 ett anslag på 82,1 Mkr inklusive
tilläggsbudget.
Driftsresultatet för Länsutvecklingsstyrelsen totalt visas nedan:
Resultatposter Utfall 2000
Differens budget-utfall
Intäkter 3 778 -1 225
Personalkostnader 8 624 -2 567
Varukostnader 849 -133
Lokalkostnader 1 825 -1 466
Övriga tjänster 14 515 627
Övriga kostnader 57 308 5 200
Avskrivningar 59 0
S:a kostnader 83 179 1 662
Nettokostnader 79 402 2 887
Utbetalningar av bidrag redovisas under Övriga tjänster och Övriga kostnader. I gruppen Övriga tjänster finns bidragen till Kulturinstitutioner och resterande bidrag hanteras under Övriga kostnader. Om verksamheten går med överskott får man ta med sig 50 procent till nästa verksamhetsår efter beslut av landstingsstyrelsen.
Länsutvecklingsstyrelsens verksamhet är uppdelad på fyra verksamhetsområden:
Verksamhetsområde Bokslut 2000 Budget 2001 Budget 2002 Kulturverksamheten 24,4 Mkr 21,7 Mkr 22,7 Mkr
Kulturinstitutioner 14 Mkr 14,8 Mkr 15,5 Mkr
Kollektivtrafiken 31,7 Mkr 33,2 Mkr 34,5 Mkr
Länsutvecklingen 14,6 Mkr 13,7 Mkr 11,3 Mkr
S:a 84,7 Mkr 83,4 Mkr 84 Mkr
Anledningen till att anslagen till länsutvecklingen minskar beror på en successiv minskning av justeringsbudgeten.
2.3 Kulturverksamheten
Kulturverksamhet basenhet 0840
Till denna basenhet hör konsthanteringen med till exempel inköp av lös konst och större offentliga utsmyckningar. Dessutom har 0,5 Mkr avsatts för projekt som skall främja integration i samhället och motverka rasism. Utbetalade medel under 2000 var totalt 1,8 Mkr.
Beslutsgrunder för bidrag
Vad gäller köp av lös konst och övrig offentlig utsmyckning så köps detta in efter beviljande av LUS. Beslut om inköp är delegerat till en speciell konstdelegation.
För diverse projekt finns det avsatt medel som man får ansöka om att få ta del av. Om ansökan beviljas så betalas bidraget ut med en tredjedel i taget.
Uppföljning och kontroll
Inköp av konst registreras i ett konstregister. För närvarande pågår också ett projekt där man skall fotografera alla konstföremål digitalt för att komplettera konstregistret.
De som erhåller projektpengar för integration och mångfald gör detta med en tredjedel åt gången. Sista tredjedelen betalas inte ut förrän någon form av projektredovisning har inkommit där de skall redogöra för bidragens användning.
Kulturbidrag Basenhet 0841
Till denna basenhet fördelas verksamhetsbidrag till i första hand distriktsorganisationer med kulturell verksamhet, ungdomsorganisationer, idrottsrörelsen, folkrörelsen etcetera.
De stora bidragstagarna är Folkbildning (7,8 Mkr), Allmän Ungdomsverksamhet (3 Mkr), Länsbiblioteket (1,6 Mkr), Idrottsrörelsen (1,4 Mkr), Kronobergsarkivet (0,6 Mkr) och
G-Läns Hemslöjdsverksamhet (0,5 Mkr). Totalt fick 29 grupper1 dela på 17 Mkr eller 21 % av LUS totala budget.
Beslutsgrunder för bidrag
Beslut om bidrag fattas av LUS med de inkomna bidragsansökningarna som grund. Om bidragets storlek är större än 50 kkr. periodiseras utbetalningarna kvartalsvis.
Övergripande för alla bidragstagare är att de måste vara länsövergripande, det vill säga ha en länsorganisation. Landstingsbidraget får inte heller används i en organisation med kommersiellt syfte.
För utbildningsbidragen gäller att landstinget ger fasta bidrag till inom länet verksamma studiedistrikt vars centrala organisation godkänts av Folkbildningsrådet.
Vad gäller ungdomsorganisationerna så baseras deras bidrag på:
o Medlemsantal – minimumgränsen för bidrag är att föreningen skall ha 100 medlemmar och detta baseras på föregående års medlemsantal. Om till exempel föreningen år x0 hade 98 medlemmar i sin förening så utbetalas inga bidrag år x1. Detta kommer från och med årsskiftet att ändras så att tillfälliga medlemssvängningar kan tillåtas.
o Ålder – medlemmarna skall vara i åldrarna 5 – 23 år.
o Regional spridning – medlemmar skall komma från minst hälften av kommunerna i länet.
o Utbildningstimmar – där organisationen får ett tilläggsbidrag år x1 baserat på hur många ledarskapsutbildningstimmar de hade år x0.
o Mandat i landstingsfullmäktige – där de politiska organisationerna får bidrag i förhållande hur många mandat moderpartiet har i landstingsfullmäktige.
Uppföljning och kontroll
Den kontroll som utövas över kulturbidragen är en genomgång av den årliga
verksamhetsberättelsen som föreningen skall inkomma med efter årets slut. Om föreningen inte inkommer med denna så får de inga nya bidrag. Under år 2000 gjordes en uppföljning av de projekt för kulturell verksamhet som utbetalades under åren 96, 97 och 98.
Uppföljningen visade att 15 av 49 projekt följde villkoren för bidragsutbetalningen vad gällde projektets inriktning och att hälften uppfyllde kravet om länsintresse. Varje projekt skulle inkomma med en ekonomisk- och en skriftlig redovisning av projektet men av de 49 projekt som mottog bidrag inkom bara 20 av 49 ekonomiska redovisningar och 16 av 49 skriftliga redovisningar.2
Organisationer som erhåller bidrag från landstinget måste också medverka vid en årlig konferens där bland annat målen för bidragsgivandet diskuteras.
I Kronobergs bildningsförbund finns det enligt stadgarna krav på att två revisorer skall utses av landstinget. Revisorerna utses av LUS.
1 Grupper innebär att flera undergrupper får dela på pengarna. Till exempel så ges en klumpsumma till Folkbildningen som de sedan själva fördelar på till exempel TBV. I den allmänna ungdomsverksamheten så finns en rad grupper till exempel de politiska ungdomsorganisationerna.
2 Det bör påpekas att det i detta exemplet rörde sig om projektpengar på cirka 0,2 Mkr.
Övergripande för alla organisationer är en revisionsberättelse skall lämnas med redovisningen och denna kontrolleras av LUS. I de organisationer som får sina bidrag baserat på medlemsantal och ålder skall lekmannarevisorn också garantera att lämnad information om antalet medlemmar och medlemmarnas ålder stämmer.
Ledarskapsbidragen kontrolleras genom att organisationen själv får lämna uppgifter om hur många utbildningstimmar som man haft under året. Tidigare så begärde man in underlag som styrkte utbildningstimmarna men detta görs inte längre.
FILMIK 0842, Taltidningen 0843, Smålands Musikarkiv 0844
FILMIK har ett brett verksamhetsområde och arbetar med film i allt från pedagogik till produktion och stödet gäller endast barn och ungdomar. FILMIK har tre och en halv tjänst och omsätter cirka 3 Mkr varav landstinget svarar för en tredjedel.
Taltidningscentralen arbetar i första hand med att producera information till
funktionshindrade och har nio fast anställda, två projektanställda och ett antal timanställda.
Omslutningen var år 2000 4,1 Mkr varav landstinget Kronoberg stod för 1,6 Mkr Smålands Musikarkiv vars främsta uppgift är att tillvarata och bevara regionens musiktraditioner har 2,5 tjänster och omslutningen var 2000 cirka 0,8Mkr.
Beslutsgrunder för bidrag
Här ges inga direkta bidrag utan landstinget stödjer verksamheten genom att ha anställd personal i verksamheterna. Enheterna får också statligt stöd samt har egna intäkter från försäljning av tjänster till bland annat landstinget.
Uppföljning och kontroll
Uppföljning av verksamheterna görs genom den vanliga hanteringen inom Landstinget Kronoberg det vill säga genom basrapporter, årsanalyser et cetera.
2.4 Kulturinstitutioner
Området Kulturinstitutioner har hand om bidrag till Regionteatern (6,7 Mkr), Smålands Museum (4 Mkr), Musik i Kronoberg (1,9 Mkr), Musica Vitae (0,8 Mkr),
Emigrantinstitutet (0,8 Mkr), Utvecklingscentrum för Barn- och Ungdomskultur (0,5 Mkr) samt vissa andra engagemang. Totalt gavs under 2000 14,5 Mkr. eller 17,7 % av LUS totala budget i bidrag till dessa institutioner.
Kulturinstitutionernas totala budget var år 2000 cirka 81 Mkr varav staten stod för 23 Mkr, Landstinget 14,5 Mkr, Egna intäkter 13,4 Mkr, Lönebidrag 8,4 Mkr, Växjö kommun 8 Mkr samt övriga bidragsgivare 11,5 Mkr.
Varje kulturinstitution har en egen styrelse som landstinget och övriga intressenter utser ett antal ledamöter till.
Beslutsgrunder för bidrag
Bidragen till kulturinstitutionerna beviljas utifrån respektive organisations bidragsansökan.
Landstinget har tidigare angett riktlinjer för ansökans uppläggning och innehåll.
I vissa fall kan det dock vara direkta överenskommelser mellan huvudägarna om bidragets storlek under en period. Samråd sker mellan de olika huvudmännen. De statliga bidragen är också knutna till storleken på landstingsbidragen och detta blir också styrande.
Uppföljning och kontroll
Länsutvecklingsstyrelsens presidium3 träffar varje år respektive styrelse för
kulturinstitutionerna för att gå igenom verksamhet och utfall. Landstingets fullmäktige utser också revisorer i alla kulturinstitutioner utom Emigrantinstitutet vars revisorer enligt stadgarna skall utses av Kammarkollegiet. Dessutom tar LUS del av årsanalyser och revisionsberättelser.
2.5 Kollektivtrafiken
Enheten Kollektivtrafiken har hand om bidrag till Länstrafiken i Kronoberg samt ett internt räntebidrag till Växjö Flygplats AB.
Länstrafiken Kronoberg drivs som ett kommunförbund av Landstinget Kronoberg samt länets åtta kommuner. Högsta beslutande organ är fullmäktige som består av totalt 45 representanter från landsting och kommun. Under fullmäktige finns det också en underordnad styrelse som består av 11 ledamöter.
Landstinget har 12 ledamöter i fullmäktige samt tre ledamöter i styrelsen.
Beslutsgrunder för bidrag
Det bidrag som lämnas till Länstrafiken har LUS ingen möjlighet att påverka utan bidrag lämnas enligt beslut i Länstrafikens fullmäktige. Det finns också lag som föreskriver att landstinget skall stå för minimum 50 procent av kostnaderna. Under år 2000 betalade landstinget 32 Mkr eller 39 % av LUS totala budget till Länstrafiken vilket ungefär motsvarar 50 procent av länstrafikens erhållna bidrag. Eventuella under- eller överskott hanteras av finansförvaltningen centralt på landstinget.
Den finansiella posten till Växjö Flygplats är en internränta på eget kapital som enbart hanteras mot budget. Utdelning från flygplatsen tillfaller finansförvaltningen centralt på landstinget.
Uppföljning och kontroll
Länstrafiken Kronoberg revideras av förtroendevalda revisorer som anlitar externa konsulter som stöd i granskningen. Landstinget har idag ingen direkt insyn i
revisionsprocessen. Vidare så har landstinget representanter i fullmäktige och styrelsen även om man inte har någon majoritet.
3 Ordförande samt de två vice ordförandena
Revisor i Växjö Flygplats utses av bolagsstämman där landstinget får tillsätta tjänstemanna revisorn och Växjö kommun den förtroendevalda.
2.6 Länsutvecklingen
Inom detta område hanteras engagemang inom länet för att utveckla regionen. Här återfinns bidrag till ALMI. (5 Mkr), medfinansiering av EU-projekt (1,5 Mkr), Tillväxt Kronoberg (1 Mkr), Turism i Kronoberg (0,4 Mkr)4, Internationell samverkan (0,2 Mkr) och stöd till olika regional organ (0,15 Mkr). Totalt utbetaldes under 2000 14 Mkr eller 17
% av LUS totala budget till detta område. Rent redovisningsmässigt så hamnar också de administrativa kostnader som LUS har inom detta område.
Inom LUS skiljer man på tre olika typer av projekt. Två inom EU:s stödsystem, Leader och Mål2, samt ett som berör andra tillväxtprojekt men utan EU-koppling.
Beslutsgrunder för bidrag
Den bidragsdel som riktar sig till ALMI följer ett åtagande som landstinget har med staten.
När det gäller regler för bidrag till projektverksamhet inom regional utveckling så har man inom LUS tagit fram riktlinjer för vad projektansökan skall innehålla och utifrån vilka faktorer som ansökan skall bedömas efter. Beroende på bidragets storlek så beslutas utbetalningen av LUS alternativt ledande tjänsteman.
Uppföljning och kontroll
På ALMIs bolagsstämman där landstinget deltar utses en lekmannarevisor och en auktoriserad revisor.
Varje projektorganisation skall skicka en slutrapport som ligger till grund för LUS avslut av projektet.
LUS tillsätter en revisor i Turism i Kronoberg. I dagsläget är det en tjänsteman från LUS samt en yrkesrevisor. Här tar LUS aktivt del av organisationens redovisningsmaterial.
EU-projekten har särskilda rutiner och regler för utvärdering och uppföljning.
Utvärderingen görs av Länsstyrelsen och en kopia av granskningen skickas till LUS.
4 Normalt är detta bidrag 0,6 Mkr på årsbasis men av en periodiseringsteknisk orsak blev det inte så i år.