Här listas de individuella bidrag som gruppens medlemmar har bidragit med till rapporten: • Dunström, Hampus - Hur påverkas ett team av sin arbetsmiljö?
• Holmberg, Olof - Kontexters påverkan vid testning av GUI
• Jannering, Gustav - Hur kravhanteringsmetoder påverkar ett utvecklingsprojekt • Karlsson, Michael - Analys av punktmolnsregistrering
• Lundberg, Martin - Att bygga ett system i ROS
• Tuhkala, Hannes - Verktyg som är lämpliga för att skriva stora dokument • Wallström, Fredrik - Kvalitetsarbete i praktiken
6
Diskussion
6.1
Resultat
I detta avsnitt diskuteras de resultat som projektet kommit fram till.
6.1.1
Lärdomar
Att förbereda sig inför projekt med ordentliga förundersökningar och träningsuppgifter är definitivt något att ta med sig till kommande projekt. Det märktes i skillnaderna på hur lätt projektgruppen hade det med ROS och hur svårt gruppen hade det med PCL. Där alla gruppmedlemmar hade genomgått en grundlig utbildning i ROS men bara några få hade un- dersökt PCL men då inte särskilt noggrant. I framtiden kommer gruppen undersöka allt mer noggrant och vid tidsbrist dela upp undersökningarna mer så att allt undersöks grundligt av någon i gruppen istället för att alla undersöker ett område.
När projektgruppen i framtiden stöter på ett projekt som bygger vidare på existerande mjukvara eller hårdvara kommer ingen av oss glömma att testa och dokumentera testerna på det existerande systemet innan någon påbyggnad eller vidareutveckling kommer ske.
Vikten av att kunna uppskatta tiden olika aktiviteter tar är också något som gruppen tar med sig från projektet. Framförallt höll inte planeringen av undersökningarna inom PCL. Det var till stor del på grund av att PCL krävde mycket teoretiska förkunskaper för att kunna förstå hur de funktioner som PCL tillhandahöll ska användas. Det stora kravet på förkunskaper var inte uppenbart vid planeringen av undersökningarna och resterande ak- tiviteter fick hela tiden planeras om med hänsyn till dessa undersökningar. Därför kommer gruppmedlemmarna i framtida projekt att ta hänsyn till om de nödvändiga förkunskaper finns för att kunna genomföra projektet på det sätt som är planerat.
De rollspecifika dokument som skrevs i förstudien av projektet var bra då varje gruppmedlems erfarenhet inom deras specifika roll var varierande. Vissa gruppmedlemmar hade bra erfarenhet av rollen och visste hur de skulle gå tillväga. Andra gruppmedlem- mar hade roller där de saknade eller hade väldigt lite erfarenhet inom de rollspecifika uppgifter som skulle genomföras. De rollspecifika dokumenten som skulle skrivas tvingade gruppmedlemmarna att sätta sig in i sin roll och snabbt få en uppfattning om vad som förvän- tades av dem. Det som gruppen kan ta med sig av denna erfarenhet är att tidigt i projekt
6. DISKUSSION
tilldela uppgifter som tillhör den roll som projektmedlemmarna har för att de snabbt ska komma in i deras roll och få bättre insikt i vad som förväntas av dem inom projektet.
Erfarenheterna inom Slack kommer bli användbara i det framtida arbetslivet och kom- mande projekt då det är ett vanligt förekommande verktyg inom kommunikation. Även Trello är ett vanligt förekommande verktyg även om det finns en del annan mjukvara med liknande funktionalitet. Grundprincipen med att dela upp arbetet i aktiviteter och uppdatera statusen på dem är definitivt något gruppen kommer ta med oss. Vi lärde oss också att försöka göra aktiviteterna så små som möjligt och involvera hela gruppen i processen att skapa aktiviteter. Det resulterade i en bättre användning av Trello samtidigt som det blev lättare att komma igång med arbetet.
Under projektets gång har projektgruppen använt oss av kodgranskning, även om några i grupppen var lite skeptiska till att någon måste läsa deras kod och godkänna den innan den togs in i den slutgiltiga kodbasen. Men genom att läsa varandras kod har gruppmedlem- marna lärt sig nya saker och förbättrat koden som gruppmedlemmarna skriver. I program- mering blir man aldrig fullärd och vetskapen om att läsa andras kod kan vara väldigt lärorikt är definitivt något vi tar med oss. Det kommer vara till stor hjälp i vår utveckling som utveck- lare.
6.1.2
Vad återstår för att uppnå fullt värde för kunden?
Det är en definitionsfråga. Om man definierar fullt värde för kunden som det värde som kun- den förväntade sig innan projektet eller i projektets tidiga skede krävs minst ett nytt projekt, vars mål är att lösa problemen med TreeD och sedan rekonstruera produkten från detta pro- jekt så att den fungerar som den skulle innan omförhandlingen av kraven. Om man istället definierar "fullt värde för kunden" som det värde som kunden förväntar sig efter omförhan- dlingen av kraven skulle gruppen hävda att väldigt lite återstår. Meshgenereringen blev inte så automatiserad som gruppen hade hoppats och kunden förväntat sig, men detta beror mest på svårigheter att implementera en sådan process helt automatiskt då flera olika fall kan uppstå. Målet med projektet var att använda existerande algoritmer och inte skapa nya eftersom det hade tagit mycket längre tid och krävt helt andra kunskaper. Utöver detta ty- cker projektgruppen att kunden har fått ut det värde som kan förväntas av projektet efter omförhandlingen av kraven.
6.1.3
Tidigare projekt
Något som gruppen har tagit med sig från de tidigare projekt gruppmedlemmarna har genomfört är tydlig struktur på interna dokument samt gruppkontrakt. Strukturen på doku- menten har hjälpt till att hålla en hög standard även på interna dokument, det vill säga doku- ment som enbart är till för gruppen själva. Gruppkontraktet var uppskattat i tidigare projekt och ger tydliga riktlinjer för bland annat vad som förväntas av gruppens medlemmar, hur konflikter ska lösas och hur gruppen ska arbeta för att nå projektmålet.
Något som förbättrades från tidigare projekt är kommunikationen. Under vissa projekt som gruppens medlemmar tidigare genomfört har kommunikationen ibland varit bristande. Det har ibland varit svårt att få tag i medlemmar eller svårt att få en överblick av kommunika- tionen då många olika kommunikationskanaler använts. Projektgruppen löste det snabbt genom att använda Slack för all kommunikation inom gruppen och delade upp kommunika- tionen i olika kanaler beroende på ämne. Gruppen såg också till att allas telefonnummer fanns tillgängliga ifall man behövde kontakta någon omedelbart.
6.1.4
Alternativa implementationssätt
Då projektets krav behövde omförhandlas långt in i projektet togs två olika system fram. Det första systemet som togs fram var byggt på ROS och hade en tät koppling till det tidigare