kommunikation kunde vi få till fler kundmöten och starta en bättre dialog via en ny chattka- nal i programmet Slack. Gruppen hade önskat en tätare kommunikation med kunden redan från startet av projektet då kommunikation med kunden var som viktigast.
5.5.3
Distansarbete
Hela projektet har skett på distans. Trots att hela gruppen tidigare hade jobbat med distanslä- ge i andra kurser under nästan ett år, så var det fortfarande en utmaning att få allt att fungera perfekt på distans. Särskilt vad gäller att lära känna varandra. En lösning var att ha flera tillfällen för teambuilding.
Gruppen har varje morgon haft ett så kallat “stand-up”-möte vilket har bidragit till att alla har känt att de har en bra inblick i arbetet. Det har även gjort det lätt att inte fastna då man var dag får en chans att ställa frågor till hela gruppen.
Utvecklingen skedde med en blandning av parprogrammering och programmering en- skilt. Gruppen valde att inte tvinga någon till att parprogrammera utan det var upp till varje medlem att själva välja vad som passade dem. Detta fungerade bra och inga problem upp- märksammades.
5.5.4
Tekniska lärdomar
Då utvecklingen i projektet använde sig av JavaScript med biblioteken ReactJS och Redux har gruppen lärt sig mycket om dessa. I framtiden, om ytterligare webbprogrammering skulle ske, är dessa bibliotek något som gruppen skulle kunna tänka sig att fortsätta använda. Därtill så har gruppmedlemmar fått lärdomar inom arkitekturmönstret Flux.
5.6
Översikt över individuella bidrag
Under projektets gång har samtliga gruppmedlemmar skrivit ett individuellt bidrag till rap- porten. I detta kapitel ges en kort översikt över de ämnen som gruppen fördjupat sig i.
5.6.1
Scrum i jämförelse med andra projektmodeller - Yen Dinh
Med hjälp av en litteraturstudie jämfördes Scrum, som valdes att användas i detta kandidat- projekt, gentemot andra projektmodeller för att avgöra om den är mest lämpad för ett projekt av denna skala. Detta genomfördes genom att svara på vilka för- och nackdelar det finns med de valda modellerna, där de sedan ställdes upp mot Scrums för- och nackdelar. Utifrån detta tas ett resultat fram om vilken typ av modell som är mest passande för ett projekt av samma skala som ett kandidatprojekt.
5.6.2
Hur webbläsaren blev skapad och hur den påverkar webbapplikationer -
Jesper Fasth
Då Neue Labs tidigare har utvecklat en iOS-applikation och detta projekt går ut på att utveckla en liknade webbapplikation som körs på fyra utvalda webbläsare är det relevant att se vil- ka skillnader det finns mellan webbläsarna och deras arkitektur, varför är det så, och vilken inverkan de har på webbapplikationer. För att svara på dessa frågor utfördes en litteratur- studie där frågorna “Vilka skillnader finns mellan dagens webbläsare?”, “Varför ser dagens webbläsare ut som de gör?”, och “Vilka krav sätter en webbläsares arkitektur på webbappli- kationer?” utvärderades.
5.6. Översikt över individuella bidrag
5.6.3
Testdriven utveckling eller test last utveckling som testningsmetod för
utveckling av mjukvaruprojekt - Filip Johansson
Vid utveckling av ett mjukvaruprojekt kan metoden kring hur man hanterar tester definiera hela metodiken i hur något utvecklas och hur resultatet blir. För att utreda hur ett projekt och dess kod kan påverkas har en litteraturstudie utförts. De tre frågeställningar som behandlas är ”Vilken av testningsmetoderna kräver minst resurser att komma igång med i ett mjukva- ruprojekt?”, ”Vilken testningsmetoderna ger högst kod-kvalité i ett mjukvaruprojekt?” samt ”Vilken testningsmetoderna är mest skalbar i ett mjukvaruprojekt?”.
5.6.4
Säkerhetsrisker vid användning av ”internet of things” - Svante
Martinsson
I takt med att IoT används i allt större utsträckning blir säkerhet i relation till IoT en allt mer viktigt fråga. Att veta vad man själv kan göra för att säkra sin egen användning av IoT kan vara svårt, speciellt om man inte vet vad för risker som finns vid användning av IoT. De två frågeställningar som behandlas i detta individuella bidrag är “Vad finns det för välkända säkerhetsrisker vid användning av IoT?” och “Vad kan slutanvändaren göra för att minimera riskerna vid användning av IoT-produkter?”
Dessa frågor har undersökts med hjälp av en litteraturstudie där artiklar som behandlar säkerhet i relation till IoT samt artiklar som behandlar vad man kan göra för att förbättra säkerheten har undersökts.
5.6.5
Informationstäthet i visuella programmeringsverktyg - Miriam Rosén
För att användare ska kunna bygga stora system med hjälp av Playground Web är det relevant att undersöka hur denna typ av gränssnitt kan designas för effektiv användning.Detta undersöks från perspektivet informationstäthet, vilket är ett mått på hur många informationsobjekt som är synliga i gränssnittet. För mycket information kan göra det svårt att hitta och för lite kan minska förståelsen. Att hitta en lämplig medelväg och att se till att denna informationstäthetsnivå bevaras oavsett storleken på användarens projekt är en utmaning.
Denna studie undersöker därmed vilka metoder som finns för att implementera konstant informationstäthet i visuella programmeringsverktyg samt hur Playground web förhåller sig till dessa metoder.
5.6.6
Webbapplikation eller mobilapplikation för dagens mjukvarumarknad -
Alfred Sundstedt
För många människor är olika sorters tekniska applikationer idag en naturlig och fundamen- tal faktor för att livet ska kunna fungera. Det är därför viktigare än någonsin att utvecklare väljer rätt applikationstyp för sina applikationer. För att kunna besvara vilken applikation- styp som är mest optimal att välja undersöks ämnet genom en litteraturstudie och en mark- nadsundersökning. Undersökningens litteraturstudie fokuserar mer på popularitet samt för- och nackdelar av webbapplikationer respektive mobilapplikationer, medan marknadsunder- sökningen utgår mer ifrån användarnas perspektiv.
5.6.7
Ökad användning av “Internet of Things” ur ett hållbarhetsperspektiv -
Carl Södersten
Dagens samhälle ställer allt högre vikt på hållbarhet inom utveckling. Genom en litteratur- studie studeras en ökad användning av IoT-produkter ur ett hållbarhetsperspektiv. För att se hur projektet Visuell programmeringsplattform för IoT-produkter kan påverka hållbarhet skapas ett Sustainability Analysis Diagram(SusAD) med hjälp av intervjuer.
5.6. Översikt över individuella bidrag
5.6.8
Jämförelse av populära webbramverk för nybörjare - Axel Wretman
Idag är webbutveckling ett stort områden inom mjukvaruutvecklingsbranchen. Det är ock- så ett område som över de senaste åren har utvecklats extremt snabbt med nya standarder, strukturer och verktyg som har släppts varje år. Detta kan göra det svårt att ta sig in i webbut- veckling om man inte har en bra uppfattning av de senaste trenderna. I denna studie görs en jämförelse av de tre mest populära webbramverken från 2020 enligt Stack Overflows årliga undersökning. Nämligen ReactJS,Angular och ASP.NET.
6
Diskussion
Här diskuteras några aspekter kring projektets resultat samt metoderna som använts. Kapit- let avslutas sedan med en diskussion kring hållbarhet kopplat till produkten som utvecklats.
6.1
Resultat
Projektet resulterade i att en webbapplikation utvecklades. Här diskuteras alternativa im- plementationssätt samt hur långt resultatet var ifrån att vara en färdig produkt. Avslutande sammanfattas även några av de viktigaste lärdomarna från projektet.
6.1.1
Alternativa implementationssätt
För detta projekt var det blandat vart i implementationen som gruppen hade friheten att välja implementationssätt. Kunden var väldigt tydlig och gav en klar beskrivning av vad för typ av applikation som söktes. På samma gång var de öppna till de tekniska detaljerna som skulle få deras funktionella krav uppfyllda.
Detta gav få alternativ när det kom till de större besluten gällande plattform och program- meringsspråk som skulle användas för implementationen. Kunden specificerade att produk- ten skulle vara i formen av en webbapplikation vilket gör det oundvikligt att använda tekno- logierna HTML, JavaScript och CSS i någon utsträckning.
Utöver dessa initiala krav på implementationen så var resterande av teknologistacken ett restriktionsfritt område. En analys av de funktionella kraven tillsammans med gruppmed- lemmars tidigare erfarenhet ledde till att ReactJS, Redux samt PostCSS valdes som verktygen för implementationen. I detta område skulle många andra val kunnat tas som hade påverkat utseendet på implementationen drastiskt.
Valet av att inte använda några ramverk över huvudtaget var ett otillgängligt alterna- tiv baserat på tidsrestriktionerna kring projektet i kombination med utsträckningen av de funktionella krav som skulle uppfyllas. Det hade varit möjligt, rent tekniskt, att utföra en implementation av kundens produkt helt utan några ramverk eller större externa bibliotek, men det hade tagit extremt mycket längre tid.
Andra ramverk hade kunnat användas för att åstadkomma ett liknande resultat som i detta projekt, men med en mycket annorlunda struktur på implementationen. Se appendix H för en mer djupgående jämförelse av populära webbramverk.