Vikt (gram ± 95% konfidensintervall) per bottennätsansträngning
2001
0 Röding
Fiskbestånd: Den enda fiskart som förekommer i sjön är röding.
Dominerande arter: Röding
Rekrytering: Vid varje provfisketillfälle sedan 1997 har det fångats enstaka fiskar (fig. 4.3.2.9). Sannolikt är rekryteringen mycket svag eller saknas helt.
Tillväxt: Rödingar fångade åren 1998-2000 hade en förhållandevis långsam tillväxt (fig. 4.3.2.9).
Utveckling: Som en följd av en tilltagande försurning dog Övre Särnmanssjöns fiskbestånd ut någon gång under mitten av 1970-talet. De senast daterade uppgifterna om fisk i sjön finns från provfisken i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet då det gjordes sporadiska fångster av röding i sjön (Lindström & Andersson 1981). Vid
provfisketillfällena 1992, 1994, 1995 och 1996 fångades som förväntat ingen fisk men vid 1997 års provfiske fångades röding för första gången (fig. 4.3.2.8). Sedan dess har det fångats enstaka fiskar vid samtliga provfisketillfällen. Vid provfisket år 2001 fångades nio rödingar vilket är det högsta antal som fångats (fig.
4.3.2.10). Enligt åldersanalyser var dessa rödingar mellan 4 och 6 somrar gamla. Om fångsterna beror på utsättningar eller migration från Nedre Särnmanssjön är oklart. Det är möjligt att ett rödingbestånd långsamt håller på att bildas i sjön. Dock uppmäts fortarande pH-värden nära 5 vilket visar att sjön fortfarande är försurad.
Påverkan: Försurning
Klassificering (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder)
Övre Särnmanssjöns belägenhet, 952 meter över havet, gör att fångsten inte kan klassificeras med hjälp av bedömningsgrunderna.
Övrigt: Förekomsten av vitmossa på botten av Övre Särnmanssjön är ett tydligt tecken på försurningspåverkan.
Koordinater: 683337 133785 Höjd över havet (m): 952
Län: Dalarna (20) Sjöyta (ha): 24
Kommun: Älvdalen Maxdjup (m): 6,0
Vattensystem (SMHI): Dalälven (53) Medeldjup (m): 3,0
Program: Okalkad referens i IKEU-programmet Siktdjup (m): 6,0 (botten)
Tidigare provfiskad av Sölab: 1992, 1995-2000
Sjöbeskrivning Sjön är belägen ovan trädgränsen och omgivningen utgörs av fjällhed. Vattnet är klart och vid provfisketillfället var siktdjupet sex meter vilket är sjöns maxdjup.
Vattenvegetation Stränderna är steniga och vegetation saknas förutom att botten delvis täcks av vitmossa.
Övre Särnmanssjön
Övre Särnmanssjön
Antal (± 95% konfidensintervall) per bottennätsansträngning
2001
0 Röding
Längd (cm)
60
Antal röding 2001 5 Längd/ålder för röding
0
Medellängd (mm)
Ö. Särnmans sjön Databas
Fig. 4.3.2.10. Storleksfördelningen hos fångsten av röding vid provfiske år 2001 i Övre
Särnmanssjön.
Fig. 4.3.2.8. Fångst per ansträngning i bottennäten av röding vid de olika provfisketillfällena i Övre Särnmanssjön.
Fig. 4.3.2.9. Längd vid given ålder för röding
från provfisken åren 1998-2000 i Övre
Särnmanssjön.
Fiskbestånd: Vid provfiske har det fångats sex arter; abborre, harr, gädda, mört, sik och småspigg. Enligt uppgift finns det även stensimpa i sjön. Öring finns i bäcken som avvattnar sjön och uppträder eventuellt sporadiskt i sjön.
Dominerande arter: Fångsten i både botten- och i de pelagiska näten dominerades av abborre (fig. 4.3.2.11, Appendix s. 24).
Rekrytering: Det fångades unga fiskar av både abborre och mört och det föreligger därför inga rekryteringsstörningar.
Tillväxt: Enligt åldersanalyser från provfisken år 1994-97 hade abborren en tämligen snabb tillväxt (fig. 4.3.2.12) . Efter åren med kraftig rekrytering (se nedan) har abborrens tillväxt förändrats. Åldersanalyser från provfisken 1998-2000 visar att abborren numera har en tämligen långsam tillväxt de första åren medan tillväxten tar fart när fisken nått en längd av ca 15 cm (fig. 4.3.2.12).
Utveckling: År 1996 lyckades rekryteringen av abborre mycket bra vilket avspeglades vid 1997 års provfiske då fångsten av ettårig abborre ökade kraftigt jämfört med tidigare år (Andersson C. 1998). Vid provfisket 1998
dominerades abborrfångsten av samma starka årsklass men en betydande rekrytering hade skett även 1997.
Jutsajaure ligger på gränsen för abborres utbredningsområde (Curry-Lindahl 1985) vilket sannolikt innebär att fiskens rekrytering i hög grad styrs av yttre faktorer som t ex temperatur. Sannolikt har därför de varma somrarna 1996 och 1997 bidragit till den höga överlevnaden av fiskyngel (Andersson & Dahlberg 1999). Sedan dess har provfiskefångsterna kraftigt dominerats av dessa starka årsklasser av abborre. Troligen har mängden småabborre inneburit att konkurrensen ökat mellan liten abborre, mört och sik. Tillväxten hos abborrar mindre än 10-12 cm är också förhållandevis låg. Däremot har abborrar som nått fiskätande storlek en god tillväxt, förmodligen på grund av att tillgången på bytesfiskar numera är god i sjön.
Påverkan:
Klassificering (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder)
I Jutsajaure klassades det sammanvägda fiskindexet som 2 och fångsten avvek därmed något från det förväntade (fig. 4.3.2.15). Antalet fiskar var fler (klass 4), biomassan högre (klass 3) och andelen fiskätande abborrar var något lägre än förväntat (klass 2). Avvikelserna från det förväntade kan relateras till den mycket stora fångsten av små abborrar. Jutsajaure är förmodligen opåverkad av försurning eller andra miljöstörningar.
Övrigt:
Koordinater: 744629 167999 Höjd över havet (m): 422
Län: Norrbotten (25) Sjöyta (ha): 113
Kommun: Gällivare Maxdjup (m): 10
Vattensystem (SMHI): Luleälven (9) Medeldjup (m):
Program: Okalkad referens i IKEU-programmet Siktdjup (m): 3,1
Tidigare provfiskad av Sölab: 1994-2000
Sjöbeskrivning Omgivningen utgörs av barrskog och stora myrar.
Vattnet i sjön är därför något humöst. Längs sjöns norra strand finns några sommarstugor. Den norra delen av sjön utgörs av ett stort grundområde, 1-2 meter djupt. I den södra delen är bottenprofilen mer varierad.
Vattenvegetation De flacka stränderna består till stor del av sand och kantas av breda bälten med bladvass och sjöfräken.
Jutsajaure
Jutsajaure
Vikt (gram) per ansträngning med pelagiska nät
2001
Antal per ansträngning med pelagiska nät
2001
Fig. 4.3.2.11. Fångst per ansträngning i bottennäten (a) och (b) och i de pelagiska näten (c) och (d) av abborre och mört vid de olika provfisketillfällena i Jutsajaure.
Jutsajaure
Antal (± 95% konfidensintervall) per bottennätsansträngning
2001
Vikt (gram ± 95% konfidensintervall) per bottennätsansträngning
2001
Längd (cm)
Antal abborre (p) 2001 60
Längd (cm)
30
Antal mört (p) 2001 50 Längd (cm)
50
Antal abborre 2001 300
Längd (cm)
60
Antal sik 2001 10
Längd (cm)
30
Antal mört 2001 10
Fig. 4.3.2.12. Längd vid given ålder för abborre från provfisken åren 1994-1997 (före den kraftiga rekryteringen av abborre) och från åren 1998-2000 (efter den kraftiga rekryteringen av abborre) samt för mört från provfisket år 2000 i Jutssajaure.
Fig. 4.3.2.13. Storleksfördelningen hos fångsten av abborre, mört och sik i bottennäten vid prov-fiske år 2001 i Jutsajaure.
Fig. 4.3.2.14. Storleksfördelningen hos fångsten av abborre och mört i de pelagiskas näten vid provfiske år 2001 i Jutsajure.
Längd/ålder för abborre
0
Medellängd (mm)
Jutsajaure (98-2000) Databas (±2 SD)
Längd/ålder för mört
0
Medellängd (mm)
Juts ajaure Databas (±2 SD) Längd/ålder för abborre
0
Medellängd (mm)
Jutsajaure (94-97) Databas (±2 SD)
Jutsajaure 2001 Antal arter
Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning
Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0
Fig. 4.3.2.15. Klassificering av provfiske-resultatet enligt Naturvårdsverkets bedömnings-grunder.
Långsjön, Åva
4.3.3. Återförsurningsprogrammet
Fiskbestånd: Abborre, mört och gädda. På 1970-talet fångades även gers (Eriksson 1981).
Dominerande arter: Mört dominerade fångsten både i antal och vikt (fig. 4.3.3.1, Appendix s. 24).
Rekrytering: Det fångades rikligt med små individer av både abborre och mört vilket visar att rekryteringen är normal i sjön (fig. 4.3.3.2).
Tillväxt:
Utveckling: Långsjöns fiskbestånd har tidigare varit kraftigt försurningspåverkat. Under 1970-talet var mörtbeståndet nästan utslaget och vid provfisken fångades ingen mört som var mindre än 25 cm (Eriksson 1981). I juni 1977 gjordes en rotenonbehandling i sjön och stora delar av fiskbeståndet slogs ut (Eriksson 1981, Andersson et al 1989). Efter rotenonbehandlingen har abborre och mört återkoloniserat Långsjön, troligtvis genom invandring från den närliggande Mörtsjön. Sjön började kalkas 1978 och har därefter kalkats regelbundet till 1995 (Andersson & Dahlberg 1999). Inga negativa effekter av att kalkningen avslutats syns ännu på fiskbeståndet.
Påverkan: Kalkning/försurning Klassificering
(Naturvårdsverkets bedömningsgrunder)
I Långsjön avvek fångsten något från det förväntade och det sammanvägda fiskindexet klassades som 2 (fig.
4.3.3.3). Antalet arter var något färre (klass 2), biomassan (klass 2) och andelen fiskätande fiskar var lägre (klass 3) och andelen karpfiskar högre (klass 3) än förväntat.
Övrigt: Inga observationer tyder på att fiskbeståndet hittills påverkats av skogsbranden sommaren 1999.
Koordinater: 656590 164240 Höjd över havet (m): 422
Län: Stockholm (1) Sjöyta (ha): 113
Kommun: Tyresö Maxdjup (m): 10
Vattensystem (SMHI): Mellan Tyresån (62) & Trosaån (63) Medeldjup (m):
Program: Återförsurning Siktdjup (m): 3,1
Tidigare provfiskad av Sölab: 1998-2000
Kalkstart: 1978-1995
Sjöbeskrivning Omgivningen utgörs av barrskog och stora myrar.
Vattnet i sjön är därför något humöst. Längs sjöns norra strand finns några sommarstugor. Den norra delen av sjön utgörs av ett stort grundområde, 1-2 meter djupt. I den södra delen är bottenprofilen mer varierad.
Vattenvegetation De flacka stränderna består till stor del av sand och kantas av breda bälten med bladvass och sjöfräken.
Långsjön, Åva
Antal (± 95% konfidensintervall) per bottennätsansträngning
2001 2000
1999 1998
80
60
40
20 0
Abborre
Mört Långsjön, Åva
Vikt (gram ± 95% konfidensintervall) per bottennätsansträngning
2001 2000
1999 1998
1200 1000 800 600 400 200 0
Abborre
Mört
Längd (cm)
30 25 20 15 10 5 0
Antal mört 2001 100
80 60 40 20 0
Längd (cm)
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Antal abborre 2001 30
20
10 0
Långsjön, Åva 2001 Antal arter
Diversitet Biomassa Antal individer Andel karpfiskar Fiskätande fiskar Försurning Syrebrist Främmande arter Sammanvägd bedömning
Avvikelse från jämförvärde 5 4 3 2 1 0